klassrumsbaserat

Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång

Visuellt stöd är något som vi vet är centralt för att stötta inlärning, förståelse och uttrycksförmåga hos elever med språkstörning eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Men vilka olika sorters visuella stöd finns det? Och är det någon mening med att använda stödtecken/TAKK för barn över förskoleåldern?

Vikten av en gemensam syn på DLD för ett gott samarbete!

Forskning ska påverka vår praktik ; så våra teoretiska fält talar om språkstörning/DLD kommer att påverka vårt synsätt och vårt handlande. I en ny artikel så har forskare jämfört pedagogisk och logopedisk forskning om DLD och kartlagt likheter och skillnader - något som är viktigt att vara medveten om i vårt interprofessionella samarbete!

Att vara där eleverna är - samarbete för delaktighet

Vad krävs för ett gott samarbete mellan olika professioner i skolan, där logopeder allt oftare är en del av elevhälsan? Hur kan de som ger individuella tränande eller behandlande insatser inom ramen för särskilt stöd göra se till att delaktigheten inte minskar som följd? Detta är dagens tema i språkforskningsbloggen.

Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens

Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?

Matematik - ett av skolans språktunga ämnen

Det finns flera anledningar till att matematik kan vara en särskild utmaning för elever i språklig sårbarhet vilket är viktigt att veta om vi ska kunna göra rätt anpassningar och insatser! Idag skriver jag om en spännande studie som jämför prestationer på olika matematiska uppgifter hos elever med språkstörning, flerspråkiga elever (som ej ännu lärt sig engelska) och enspråkiga elever, och diskuterar relationen mellan matematik och språk.

Kommunikation - en mänsklig rättighet

FN definierar kommunikation som en mänsklig rättighet - både för barn och för vuxna. Gillett-Swan & Sargeant (2017) har diskuterat detta utifrån barnens perspektiv, och särskilt med tanke på skolbarn och ungdomar med språkstörning eller språklig sårbarhet av andra anledningar. Välkomna tillbaka till forskningsbloggen!

Möter du elever med språkstörning i dina klasser i höst? Fem saker att tänka på inför skolstart!

Välkomna tillbaka till en hösttermin med forskningsbloggen! Idag: fem saker som är bra att tänka på om du möter elever med språkstörning eller språklig sårbarhet av andra anledningar i ditt klassrum i höst.

Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning!

Så här i skolavslutningstider tänkte jag bjuda på resultat från ytterligare en studie som visar hur logoped-lärarsamarbete för att främja språkutvecklande och språkmodifierande strategier i klassrummet kan leda till språkliga framsteg hos elever i högstadiet med språkstörning - alltså ett gott exempel på ett inkluderande och språkfrämjande arbetssätt. Ha en fin vecka!

Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?

Lärar-logopedsamarbete sträcker sig oftast till konsultationer kring elever med diagnosticerade språk- läs- och skrivsvårigheter. Men Archibald (2017) har sammanställt forskningsevidensen kring pedagoger och logopeder i nära samarbete i klassrummet - och visar att detta arbetsätt kan förbättra många aspekter av språket hos elever med språkstörning!

Klassrumsbaserad språklig kartläggning

Dagens inlägg blir som utlovat en introduktion till klassrumsbaserad språkutredning. Jag tänkte utgå från frågan: Vilka delar kan en språklig kartläggning innehålla om man tar ett funktionellt och klassrumsbaserat perspektiv, och hur skiljer den sig från andra språkliga utredningar? Jag vill också försöka förklara skillnaden mellan en diagnostisk språkutredning och en klassrumsbaserad språkkartläggning.

Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?

Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar"  ägnar ett helt kapitel åt vilka sorters stöd elever med grav språkstörning behöver för att klara skolan. Spännande läsning! Och vad är skillnaden mellan språkutvecklande undervisning och klassrumsbaserad språkbehandling? Läs mer i dagens forskningsblogg.