Att vara där eleverna är - samarbete för delaktighet

Vad krävs för ett gott samarbete mellan olika professioner i skolan, där logopeder allt oftare är en del av elevhälsan? Hur kan de som ger individuella tränande eller behandlande insatser inom ramen för särskilt stöd göra se till att delaktigheten inte minskar som följd? Detta är dagens tema i språkforskningsbloggen.

Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD!

Idag ett inlägg ni inte vill missa: en nypublicerad studie om hur man kan förbättra förmågan att förstå “mellan raderna” och därmed öka förståelsen av berättelser hos 5-6-åringar med språkstörning/DLD. Forskarna delar dessutom med sig av sitt behandlingsmaterial så det är bara att ladda hem och börja använda! :)

Finns olika sorters språkstörning?

I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.

Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens

Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?

Gott nytt ordförrådsår!

Ordförrådet är en central del av språket och alla som arbetar med barn och ungdomar oavsett om de är i språklig sårbarhet eller inte behöver ha kunskaper om hur man kan utveckla ordförrådet. Idag i forskningsbloggen skriver jag om hur kan vi arbeta för att stärka ordförrådet hos äldre elever med språkstörning utifrån aktuell forskning.

Hur kan vi optimera språkexponeringen?

Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.

Screening av läsförmåga - en möjlighet till rätt insatser i rätt tid!

Idag fördjupar jag mig i vikten att ett screeningmaterial kan leda till rätt insatser i rätt tid, och jämför Nationellt Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket) samt screeningverktygen som har utvecklats av LegiLexi och Lexplore. En viktig fråga är: Ska vi verkligen hålla på och testa elever?

Hur hittar vi elever med lässvårigheter tidigt?

Hur hittar skolan elever med lässvårigheter tidigt? Varför ska man screena alla elever? Och vad skiljer några aktuella screeningmetoder åt? Idag får ni första inlägget i en serie om lässcreening och teorierna och evidensen bakom några utvalda material: Skolverkets bedömningsstöd för förskoleklass och lågstadiet, Legilexis och Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial, och Lexplores ögonrörelsemätning.

Berättande och identitetsskapande

Språk är identitetsskapande - inte bara genom på vilket sätt vi pratar och använder språket - utan också genom de berättelser vi delar om oss själva. Hur påverkas detta identitetsskapande av språkstörning, och hur kan vi stötta barn och elever med språkstörning i detta? Mer om detta i dagens forskningsblogg!

Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! (del 1)

Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! (del 1)

Få saker har debatterats och diskuterats så flitigt som hur tidig läsundervisning bör se ut - det som ibland kallas för “Reading Wars”. Forskarna Castles, Rastle och Nation (2018) hoppas att en gång för alla få slut på detta krig genom att sprida kunskap om både teori och evidens - och jag tänkte ta med er läsare på den resan också i en serie inlägg. Först ut: Att knäcka den alfabetiska koden!

Matematik - ett av skolans språktunga ämnen

Det finns flera anledningar till att matematik kan vara en särskild utmaning för elever i språklig sårbarhet vilket är viktigt att veta om vi ska kunna göra rätt anpassningar och insatser! Idag skriver jag om en spännande studie som jämför prestationer på olika matematiska uppgifter hos elever med språkstörning, flerspråkiga elever (som ej ännu lärt sig engelska) och enspråkiga elever, och diskuterar relationen mellan matematik och språk.