språkinlärning

Hur kan vi optimera språkexponeringen?

Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.

Vad beror språkstörning på?

Idag om aktuell forskning som relaterar till vad språkstörning beror på: en enskild studies osäkra resultat som fick orimligt stort medieutrymme (studien som rapporterade en koppling mellan paracetamolanvändning och språkförsening hos flickor innehåller många tveksamheter!) och hur metaanalyser kan göra att vi kan vara säkrare på vad svårigheter med språkinlärning hos personer med språkstörning beror på.

Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!

Ordförråd, ordanvändning och grammatik hänger i allra högsta grad samman, och det gör att vi när vi arbetar med barn och ungdomar med språkliga svårigheter har allt att vinna på att välja ord som också uppmuntrar till utveckling av mer komplex grammatik. Idag i forskningsbloggen!

Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!

Att använda och förstå skolordförrådet är en stor utmaning för många elever i språklig sårbarhet, oavsett anledning! En nyligen publicerad studie visar hur man kan fördjupa ordförrådet hos högstadieelever och samtidigt hjälpa dom att utveckla sin egen metaspråkliga förmåga, vilket i sin tur kan leda till mer självständigt lärande! Idag i forskningsbloggen.

Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning

Vi använder vårt språk och vår inre röst när vi löser många typer av uppgifter i vardagen och i skolan. Inte konstigt att denna typ av inre språkligt resonerande är en utmaning för elever med språkstörning. En rykande färsk studie som undersökt just detta skriver jag om i forskningsbloggen idag.

Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik

Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!

Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?

En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).

Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).