teorier

Vår fantastiska språkförmåga, vad språkstörning/DLD beror på och hur det kan göra våra insatser bättre!

Hur hänger olika minnessystem och språkinlärning ihop? Vad innebär det att se språket som en färdighet och hur snabbt kan ett samtal gå egentligen? Hur är språkinlärning vid språkstörning/DLD annorlunda och varför räcker det inte att testa språk med standardiserade normerade tester?

“Much messier and sloppier” (språkförståelse, pragmatik och diagnostiska kategorier)

Ordförråd och grammatik är viktigt för språkförståelse, men inte allt. I dagens inlägg om forskning som undersökt förståelsen “mellan raderna” och hur den hänger samman med förståelsen av ordförråd och grammatik.

Finns olika sorters språkstörning?

I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.

Hur kan vi optimera språkexponeringen?

Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.

Vad beror språkstörning på?

Idag om aktuell forskning som relaterar till vad språkstörning beror på: en enskild studies osäkra resultat som fick orimligt stort medieutrymme (studien som rapporterade en koppling mellan paracetamolanvändning och språkförsening hos flickor innehåller många tveksamheter!) och hur metaanalyser kan göra att vi kan vara säkrare på vad svårigheter med språkinlärning hos personer med språkstörning beror på.

Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder?

När vi förstår språk så skapar vi inre bilder eller mentala modeller, och detta är något som elever med språkstörning har visat sig ha svårt med. Går det att specifikt träna upp förmågan att skapa inre bilder och kan det hjälpa elever att minnas och förstå berättelser?

Borttappade ord

Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.

Vi måste prata om teorier och en forskningsuppdatering

Nu åker jag tillbaka till New York och tackar för den här tiden i Stockholm! Forskningsbloggen kommer såklart leva vidare oavsett var jag befinner mig, och idag vill jag skriva kort om hur kunskap om teorier kan hjälpa oss i vårt dagliga arbete med barn som har språkstörning, och också ge er en liten quiz-utmaning.