Hur hänger språklig förmåga, avkodningsförmåga och läsförståelse samman? Vi känner alla till the Simple View of Reading, men avkodning och språk är inte så åtskilda som man kan tro.
The Active View of Reading (del 2): alla modeller är fel men några är användbara!
The Active View of Reading (Del 1): Är det dags att ersätta the Simple View of Reading?
Hjärn-jul: språkstörning, hjärnan och vetenskapsframsteg (Del 1)
Vår fantastiska språkförmåga, vad språkstörning/DLD beror på och hur det kan göra våra insatser bättre!
“Much messier and sloppier” (språkförståelse, pragmatik och diagnostiska kategorier)
Hur fattigdom kan påverka språkutveckling
Besök i dyssepodden!
Språkförståelse, arbetsminne och uppmärksamhet - nya samband!
Finns olika sorters språkstörning?
I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.
Hur kan vi optimera språkexponeringen?
Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.
Hjälp hjärnan på traven att lära sig språk!
Vad beror språkstörning på?
Idag om aktuell forskning som relaterar till vad språkstörning beror på: en enskild studies osäkra resultat som fick orimligt stort medieutrymme (studien som rapporterade en koppling mellan paracetamolanvändning och språkförsening hos flickor innehåller många tveksamheter!) och hur metaanalyser kan göra att vi kan vara säkrare på vad svårigheter med språkinlärning hos personer med språkstörning beror på.
