Kunskapen kring språkstörning måste öka: DLD-ABC!

Idag, 19 oktober, är det den internationella dagen för medvetandegörande kring språkstörning/DLD eller the International DLD Awareness Day!

DLD står för Develomental Language Disorder, som är det begrepp för språkstörning som man enats om i den engelskspråkiga världen (Bishop et al. 2017). Förra året var temat “DLD 1-2-3". I år är temat "ABC’s of DLD", där A står för ASSESS understanding, B står för BUILD knowledge och C står för CREATE awareness. För att hitta mer om detta (på engelska) se här: https://radld.org/abcs-of-dld/ .

The ABC’s of DLD: ASSESS understanding - BUILD knowledge - CREATE awareness

Uppmärksamma gärna dagen genom att dela information och artiklar om språkstörning på sociala medier och använd hashtaggarna #devlangdis och #DLDABC (till exempel kan du dela ditt favoritinlägg från språkforskning.se 🙂)

För att uppmärksamma the International DLD awareness day har jag idag skapat forskningsbloggens egna ABC om språkstörning. 

A: ANTALET barn och ungdomar med språkstörning är stort

Språkstörning är en vanlig funktionsnedsättning som i ett par stora populationsstudier i USA och England har uppskattats kring 7-8% av befolkningen (Tomblin et al. 1997; Norbury et al. 2016). Om man sätter en något mindre konservativ gräns för när språkliga svårigheter ska börja kallas för språkstörning (1.25 standardavvikelser från medel, eller ca percentil 10 och nedåt) och inte tillämpar kriterier som säger att det måste vara en viss skillnad mellan verbal och icke-verbal förmåga (och alltså inkluderar alla personer med som inte uppfyller kriterier för intellektuell funktionsnedsättning), så stiger dessa siffror till ca 10% (Norbury et al. 2016).

I dessa siffror är inte isolerade svårigheter med språkets ljudsystem eller det som på svenska (ännu) kallas för fonologisk språkstörning inräknat. Inte heller artikulationssvårigheter (svårigheter med t.ex. r/s) eller dyspraxi (svårigheter med att koordinera och planera de motoriska rörelserna för att tala) är medräknade. På engelska kallas dessa talsvårigheter för “Speech Sound Disorders” och ingår inte i begreppet DLD.

Sedan finns det ytterligare en grupp barn som har en signifikant språklig nedsättning samtidigt som intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumstörning eller annat känt tillstånd som i sig påverkar språklig förmåga, och denna grupp barn är drygt 2% - barn som också behöver mycket stöd för att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga (Norbury et al. 2016).

Språkstörning kvarstår över tid, även om språkstörning i skolåldern länge har varit ett mer okänt funktionshinder än språkstörning i förskoleåldern, inte minst för att vardagsspråket kan fungera relativt väl, och svårigheterna ofta främst syns i läsning, skrivning eller mer krävande språkliga uppgifter. Studier visar att om man uppfyller kriterierna för språkstörning vid fem års ålder så är det troligt att språkliga svårigheter kommer att finnas med genom livet, även om hur språkstörningen ser ut förändras över tid. Och självklart utvecklar även barn med språkstörning sitt språk genom livet (Norbury, 2018).

Oavsett hur man mäter och räknar, så framgår det alltså att runt 10% av de barn och ungdomar som går i grundskola och gymnasium har en medfödd nedsättning i sin språkliga förmåga som är såpass stor att den riskerar att påverka såväl skolgång som vardagsliv.

Inte alla dessa barn och ungdomar kommer att utredas av logoped eller få den medicinska diagnosen språkstörning. Men diagnos eller inte - det är en stor grupp barn som behöver extra stöd och insatser kring språk, läsning och skrivning - förmågor som är viktiga för alla skolans ämnen och även för livet i stort.

det är en stor grupp barn som behöver extra stöd och insatser kring språk, läsning och skrivning - förmågor som är viktiga för alla skolans ämnen och även för livet i stort

När det gäller barn i skolåldern så är det också väldigt vanligt att funktionsnedsättningar samförekommer. Även här beror det på var man sätter gränsen, men till exempel har studier visat att runt 35-50% av elever med språkstörning också har dyslexi (Ramus et al. 2013), och 30-50% av elever med ADHD har också språkstörning (Redmond, 2016). Därför skriver jag regelbundet även om dessa funktionsnedsättningar här på språkforskningsbloggen.

B: BEHOVET av mer kunskap kring språkstörning i svenska skolan är kartlagt

Förra veckan publicerade Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) rapporten ‘”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning” – en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning’ (ladda ner den här!). Den bygger på ett stort antal enkätsvar från skolor och huvudmän runt om i Sverige och berör vilka stödbehov som finns och hur skolor och huvudmän organiserar sitt arbete vad gäller arbete med elever med språkstörning.

Jag rekommenderar att ni läser hela rapporten, men jag vill ändå belysa några slutsatser (s. 47-49). Dessa slutsatser stämmer också väl överens med min upplevelse av att arbeta tillsammans med och föreläsa för många yrkesgrupper i skolan.

  • Det finns kompetensbrist om just funktionsnedsättningen språkstörning hos många yrkesgrupper inom skolan, oavsett organisationsnivå.

  • Skolor och huvudmän saknar resurser avseende personal för att ge elever med språkstörning det stöd de behöver - det saknas specialpedagoger, speciallärare talpedagoger och logopeder. Det saknas också legitimerade lärare vilket ytterligare försvårar.

  • Flera av de som svarade på enkäten upplevde att språkstörning “drunknar” i förhållande till andra funktionsnedsättningar.

  • Elever med språkstörning når inte kunskapskraven i särskilt hög utsträckning. Särskilt i gymnasiet verkar det överlag saknas rutiner för att följa upp elevers resultat och i slutsatsen står det att sett “finns anledning  att uttrycka oro för skolsituationen för elever med språkstörning på gymnasiet” (s. 48).

  • Ju större kunskap om språkstörning inom en organisation, desto mer stöd efterfrågas.

  • Det är inte utredning och kartläggning som efterfrågas mest, utan insatser - att gå från teoretisk kunskap till praktisk tillämpning.

Det rapporten alltså visar med stor tydlighet är att mer kunskap behövs om språkstörning - och mer kunskap önskas - i Sveriges grundskolor och gymnasier!

C: CIRKULERA och dela kunskap och samarbeta över professionsgränserna!

Vi har alltså en stor grupp elever med språkliga svårigheter/språkstörning och skolor och huvudmän som uttrycker att de saknar kunskap om den här elevgruppen. Vad ska vi göra?

Jag tror att vi först och främst måste dela den kunskap som faktiskt finns med varandra - och samarbeta över professionsgränserna. Några punkter tror jag är särskilt viktiga (ni som följt forskningsbloggen kommer känna igen er):

  • Öka möjligheterna till samarbeten mellan logopeder och pedagoger! Lyft behovet av logopeder i elevhälsan. Se att logopeders och pedagogers kompetenser kompletterar varandra och hjälp varandra att hitta ett gemensamt språk om funktionsnedsättningar och lärmiljöer som gör det lättare att gå från teori till handling.

  • Släpp prestige och experttänk. Vi arbetar alla mot samma mål - att stötta våra elever till att nå sin fulla potential.

  • Använd er av och sprid den kunskap som finns. Här vill jag särskilt rekommendera några sidor - välj någon av dessa länkar och sprid till era nätverk idag!

  The ABCs of DLD (bild från   https://radld.org/abcs-of-dld/ )

The ABCs of DLD (bild från https://radld.org/abcs-of-dld/)

Varför är detta intressant?

Under mina elva år som logoped, doktorand och forskare så har jag sett att området språkstörning i skolåldern har gått från att vara helt okänt till något som i allt större grad är på agendan - även om kunskapen fortfarande måste öka vilket rapporten från SPSM visar med stor tydlighet.

Språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta är samförekommande med och nästan lika vanlig som dyslexi (beroende på hur man räknar och var man sätter gränsen), och vanligare än både ADHD och autism — men långt mer okänd. Precis som rapporten från SPSM lyfte på flera ställen så har jag också haft känslan av att språkstörning kan försvinna i “NPF-bruset”; att fokus i skolan lätt blir på beteende och att svårigheter med att förstå och använda språk lätt försvinner och är svårare att fånga. Några anledningar till varför det kan vara så har jag skrivit om tidigare t.ex. här. Jag har också förklarat mer om teorier kring språkstörning här.

Mitt syfte med språkforskning.se och forskningsbloggen är just att öka kunskapen om språkstörning i skolan och aktuell forskning och evidens inom detta och relaterade områden - men kunskapsbyggandet och kunskapsspridandet (och att gå från teori till praktik!) är något som vi alla måste göra tillsammans!

Glöm inte - använd hashtaggarna #devlangdis och #DLDABC för att uppmärksamma den internationella dagen för medvetandegörande kring språkstörning/DLD idag!


Referenser

Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T., Catalise‐2 Consortium, Adams, C., ... & Boyle, C. (2017). Phase 2 of CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry58(10), 1068-1080.

Norbury, C. F.. (2018). Stability and change in developmental language disorder. Föreläsning på SITS kongress 12 oktober. Stockholm.

Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., . . . Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. J Child Psychol Psychiatry, 57(11), 1247-1257. doi:10.1111/jcpp.12573

Tomblin, J. B., Records, N. L., Buckwalter, P., Zhang, X., Smith, E., & O'Brien, M. (1997). Prevalence of specific language impairment in kindergarten children. Journal of speech, language, and hearing research, 40(6), 1245-1260. 

Ramus, F., Marshall, C. R., Rosen, S., & van der Lely, H. K. (2013). Phonological deficits in specific language impairment and developmental dyslexia: towards a multidimensional model. Brain, 136(Pt 2), 630-645.

Redmond, S. M. (2016). Markers, Models, and Measurement Error: Exploring the Links Between Attention Deficits and Language Impairments. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 59(1), 62-71.

Print Friendly and PDF