Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda?
Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik
Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!
Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?
Vi behöver språk för att kunna ta andras perspektiv
ADHD, språkstörning eller både och?
Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till
Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.
Vår fantastiska mönsterigenkännande hjärna
Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?
Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord
Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar
Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.
Ordskattsamlaren
Går det att lära sig att hitta orden igen?
Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.
Borttappade ord
Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.
Hur djupt och brett är ett ordförråd?
Matteuseffekten - evidens och konsekvens
En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).
Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).
Allas hjärnor behöver variation för att lära sig språk
Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar
Vi analyserar elevers texter – men hur?
Om äldre skolbarn och grammatisk träning
Berättande som behandling
Evidensbaserad språkbehandling för elever med språkstörning finns! Två av mina logopedfavoriter, Sandi och Ron Gillam har utvecklat och utvärderat ett berättandebehandlingsprogram som vägleder i strukturerat arbete med grammatik, ordförråd och berättelsegrammatik (story grammar) både individuellt, i liten grupp och i helklass.