diagnostik/tester

Finns olika sorters språkstörning?

I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.

Screening av läsförmåga - en möjlighet till rätt insatser i rätt tid!

Idag fördjupar jag mig i vikten att ett screeningmaterial kan leda till rätt insatser i rätt tid, och jämför Nationellt Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket) samt screeningverktygen som har utvecklats av LegiLexi och Lexplore. En viktig fråga är: Ska vi verkligen hålla på och testa elever?

Hur hittar vi elever med lässvårigheter tidigt?

Hur hittar skolan elever med lässvårigheter tidigt? Varför ska man screena alla elever? Och vad skiljer några aktuella screeningmetoder åt? Idag får ni första inlägget i en serie om lässcreening och teorierna och evidensen bakom några utvalda material: Skolverkets bedömningsstöd för förskoleklass och lågstadiet, Legilexis och Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial, och Lexplores ögonrörelsemätning.

APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos

APD eller auditiv perceptionsstörning är ännu en relativt okänd diagnos i Sverige, men desto mer omdiskuterad (och även kritiserad) i USA. Vad vet vi egentligen om APD och vilka symptom som kännetecknar APD? Och hur relaterar APD till språkstörning? En ny forskningssammanställning ger vissa svar.

Dynamisk bedömning i praktiken!

Idag är sista inlägget i min serie om dynamisk bedömning där jag har sammanställt konkreta evidensbaserade råd om hur man kan gå tillväga för att designa egna dynamiska bedömningar! Hoppas att tillföra något för alla oss som har ställts inför frågan om ett barns/en elevs språkliga svårigheter är beroende på för liten språklig exponering och/eller möjligheter till att lära sig, eller beror på att barnet/eleven t.ex. har en språkstörning.

Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?

I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!

Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning

Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!

Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning

Dynamisk tänk i våra bedömningar av språk är inget nytt, men det är ett redskap vi skulle kunna använda mer strukturerat, inte minst i språklig utredning av flerspråkiga barn och elever. I dagens inlägg ger jag en introduktion till dynamisk bedömning, och jag kommer följa upp detta inlägg med att redogöra för studier som har visat hur man kan använda denna metod i diagnosticering.

Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning

Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda? 

Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan

Hur definieras grav språkstörning? Och vilka anledningar finns det till att elever med grav språkstörning inte uppfyller målen i skolan? Detta är två frågor som Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" tar upp, och som jag diskuterar idag.

Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till

Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.

Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord

Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.