diagnostik/tester

Berättande hos svenska mellan- och högstadieelever med DLD och ADHD

Idag presenterar jag de första publicerade resultaten från mitt eget forskningsprojekt Att förklara och berätta. Hur påverkar ADHD och språkstörning/DLD berättande hos svenska mellanstadie/högstadieelever? Och vilka effekter har bildstöd på berättande? Några första svar på de frågorna bjuder jag på i dagens inlägg.

Borde fler elever med språkstörning/DLD också ha en dyslexidiagnos?

I en ny svensk studie av Kalnak och Sahlén (2020) undersöktes avkodningsförmågan hos 61 elever med grav DLD/språkstörning. Forskarna fann att en stor andel hade avkodningssvårigheter, men att endast några få hade en dyslexidiagnos. Idag i forskningsbloggen!

Language Sample Analysis, forskningsresultat och bokpepp!

Idag om mitt favoritämne - kopplingen mellan teori och praktik - utifrån i min första bok som ges ut i höst och på en konferens i USA jag just kom hem från och vill rapportera från! Ni får också lite resultat från min egen forskningsstudie om förklarande hos barn med och utan språkstörning/DLD.

Finns olika sorters språkstörning?

I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.

Screening av läsförmåga - en möjlighet till rätt insatser i rätt tid!

Idag fördjupar jag mig i vikten att ett screeningmaterial kan leda till rätt insatser i rätt tid, och jämför Nationellt Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket) samt screeningverktygen som har utvecklats av LegiLexi och Lexplore. En viktig fråga är: Ska vi verkligen hålla på och testa elever?