Vi behöver språk för att kunna ta andras perspektiv

I några av mina senaste inlägg har jag skrivit en del om pragmatisk förmåga - om förmågan att använda sitt språk socialt och att kunna ta andras perspektiv. Idag tänkte jag fokusera på en mer specifik aspekt av detta: mentaliseringsförmåga eller inlevelseförmåga, och hur det kan påverkas av att ha en språkstörning.

På engelska kallas mentaliseringsförmåga oftast för “Theory of Mind” - förmågan att ta andra personers perspektiv och tänka sig in i hur andra känner och tänker och vad de vet, och även förståelsen att detta kan skilja sig från vad man själv känner och tänker och vet. 
 

THEORY OF MIND OCH SPRÅKUTVECKLING

Utvecklingen av Theory of Mind hänger nära samman med språkutveckling (Miller, 2006) - det börjar med utvecklingen av gemensamt uppmärksamhetsfokus (joint attention), fortsätter med att barnet lär sig att förstå vad andra vill genom vad de säger och att de börjar låtsasleka. Runt tre års ålder börjar barn med typisk språkutveckling kunna använda ord som beskriver vad de tänker, känner och upplever (verb som t.ex. vilja, veta, försöka, se, säga, tänka, tro, glömma). Runt fem års ålder så klarar de flesta barn mentaliseringsuppgifter av typen “Sally-Anne” där barnet måste förstå att en docka kommer att leta efter en kula på “fel” ställe för att den har flyttats utan att dockan vet om det, trots att barnet vet att kulan har flyttats.

Förmågan till mentalisering fortsätter sedan att utvecklas genom hela skolåldern, där förmågan att sätta sig in i andras situationer och även uttrycka detta i språk fortsätter att förfinas.

Sally-Anne testet (visat för en pojke med autismspektrumstörning)


Språklig förmåga i sig är viktigt för utvecklingen av mentaliseringsförmåga av flera anledningar. En är att mentala tillstånd, känslor och åsikter inte kan observerats direkt (Miller, 2006). När vi lär oss ett verb som “hoppa” kan vi både se och uppleva det verbet, vilket vi inte kan med verb som t.ex. "tro” eller “glömma”. Det gör att det är svårare att lära sig dessa ord, och kognitiv utveckling, språkutveckling och ordförrådsutveckling går från det konkreta “här-och-nu” till “då-och-där” mot mer abstrakta koncept. Dessa mentala tillståndsverb lärs alltså in senare i språkutvecklingen.

Många mentala tillståndsverb hänger också samman med mer komplicerade verbstrukturer (t.ex. verbkomplement): "Jag tror att han kommer snart” eller “Kalle glömde vad läraren sa” (jämför med den enkla strukturen “Han hoppade”). Det gör att man också måste ha kommit till ett senare stadie i sin grammatiska utveckling för att kunna förstå och uttrycka sig med denna typ av verb.

En meta-analys av 104 studier som tittade på mentalisering och språk hos barn med typisk språkutveckling hittade ett signifkant samband (r = 0.43) mellan språklig förmåga och uppgifter av "Sally-Anne”-typ (Milligan, Astington & Dack, 2007), och grammatisk förmåga hade ett starkare samband än mått på ordförråd.

Det finns dock också studier som visar att barn har förståelse av andras perspektiv innan de kan uttrycka det med språk. Det kan alltså också vara så att mentaliseringsförmågan finns där, men att den blir svårare att mäta hos individer som inte har kommit så långt i språkutvecklingen ännu (Perner, Fauner & Sprung, 2005).
 

 

Brister i Theory of Mind har länge framhållits som en av de centrala svårigheterna hos individer med autismspektrumstörningar (Yirmiya och kollegor, 1998). Med tanke på att språkutveckling och utveckling av mentaliseringsförmåga hänger samman så är det också intressant att fråga sig om barn med språkstörning har svårigheter med mentaliseringsförmåga.

 

SPRÅKSTÖRNING OCH MENTALISERINGSFÖRMÅGA

För några månader sedan så publicerades en systematisk litteraturgenomgång och meta-analys  av Nilsson och de López (2016) som specifikt tittade på mentaliseringsförmåga hos barn med språkstörning. 17 studier med totalt 745 barn (329 med språkstörning och 416 med typisk språkutveckling) inkluderades i analysen. Medelåldern på barnen i de olika studierna var mellan 4 och 11 år och kom från åtta olika länder.

När alla data analyserades tillsammans så fann man att barn med språkstörning har signifikant lägre resultat på uppgifter som prövar mentaliseringsförmåga jämfört med barn med typisk språkutveckling, och att storleken på denna effekt var stor (d = 0.98, dvs. ungefär en standardavvikelse lägre för barnen med språkstörning i snitt).

Forskarna tittade också på effekter av ålder och kön, men fann att det inte signifikant påverkade resultaten (dvs. effekten var ungefär lika stor oavsett ålder och kön). Slutsatsen var att barn med språkstörning har svårigheter med mentaliseringsförmåga jämfört med jämnåriga. Författarna betonade dock att det finns många studier som visar att svårigheterna inte är lika stora hos barn med språkstörning som hos barn med autismspektrumstörningar.
 

Orsakssamband?

Det som metanalysen inte kan svara på är om svårigheter med mentaliseringsförmåga beror på språkstörningen i sig eller om barn med språkstörning oftare har svårt med mentaliseringsförmåga utöver sin språkstörning.

Nilsson och de López (2016) refererar till andra studier som tittat specifikt på detta och som har visat att grammatisk förmåga har ett signifikant samband med mentaliseringsförmåga hos barn med språkstörning (t.ex. Andrés-Roqueta och kollegor, 2013). Andrés-Roqueta och kollegor fann också att barn med språkstörning hade resultat på mentaliseringsuppgifter som var jämförbara med språkmatchade yngre barn, vilket stödjer sambandet mellan språklig utveckling och utveckling av mentaliseringsförmåga.

För att kunna dra ännu säkrare slutsatser skulle det behövas fler stora studier som följer barn med och utan språkstörning över tid, och tittar på språkutveckling och mentaliseringsutveckling tillsammans.

Sammantaget så tyder dock de studier som finns på att barn och elever med språkstörning kan ha svårigheter med mentalisering/Theory of Mind som en följd av sina språkliga svårigheter.
 

VARFÖR ÄR DETTA INTRESSANT?

Förmågan att kunna ta och förstå andras perspektiv, och att uttrycka och förstå både egna och andras känslor, trosuppfattningar och åsikter är en viktig del i den sociala utvecklingen. Vi vet att vissa barn med språkstörning också har sociala svårigheter, och en möjlig delorsak till detta kan vara de brister i mentaliseringsförmåga som blir en följd av språkstörningen.

Som jag har nämt tidigare är det viktigt att tänka på att en begränsad tillgång till språk (t.ex. att inte kunna uttrycka sig eller förstå mer komplicerade verbstrukturer) i sig kan begränsa förmågan till mentalisering. Detta kan vara viktigt att komma ihåg för att förstå barn med språkstörning bättre och även när man planerar t.ex. språklig behandling. Stöd och hjälp att och stärka språkutvecklingen kan också stärka mentaliseringsförmågan - och man kan behöva arbeta med mentaliseringsförmåga och språklig/grammatisk/semantisk förmåga parallellt i språkbehandling.

Forskning har också visat att en av bristerna i berättande hos barn med språkstörning är användningen av mentaliseringstermer, och att de ofta brister i att förklara vad karaktärer känner, tycker och tänker. Berättelser eller narrativer är därför är ett redskap som man kan använda för att både arbeta med mikro-aspekter av språk (ordförråd och grammatik), makro-aspekter av språk (berättandestruktur), och aspekter av mentaliseringsförmåga (beskrivning av karaktärer och vad de känner/deras relationer, samt förmågan att ta sin lyssnares perspektiv). Detta är också en av anledningarna till att narrativer är ett av mina favoritämnen och ett så användbart redskap för språklig behandling!

För individer med autismspektrumstörning så gäller såklart också att den språkliga förmågan kan ytterligare påverka förmågan till mentalisering (också viktigt att kommat ihåg!), även om de flesta forskare är överens om att svårigheter med mentalisering är en mer grundläggande svårighet inom autism.

Hoppas att ni är lika fascinerade som jag över hur olika delar av vår fantastiska och komplicerade språkliga förmåga hänger samman! Tack för att ni läser forskningsbloggen /Anna Eva
 

Referenser

Andres-Roqueta, C., Adrian, J. E., Clemente, R. A., & Katsos, N. (2013). Which are the best predictors of theory of mind delay in children with specific language impairment? International Journal of Language and Communication Disorders, 48(6), 726-737.

Nilsson, K. K., & de Lopez, K. J. (2016). Theory of mind in children with specific language impairment: A systematic review and meta-analysis. Child Development, 87(1), 143-153.

Miller, C. A. (2006). Developmental relationships between language and theory of mind. American Journal of Speech-Language Pathology, 15, 142-154.

Milligan, K., Wilde Astington, J., & Dack, L. A. (2007). Language and theory of mind: Meta-analysis of the relation between language ability and false-belief understanding. Child Development, 78(2), 622-646.

Yirmiya, N., Erel, O., Shaked, M., & Solomonica-Levi, D. (1998). Meta-analyses comparing theory of mind abilities of individuals with autism, individuals with mental retardation, and normally developing individuals. Psychological Bulletin, 124(3), 383-307.

Print Friendly and PDF