Går det att mäta "bara" språkligt arbetsminne?

God Jul och Gott Nytt År från forskningsbloggen! Ett av mina stora intressen är vad våra tester och uppgifter egentligen mäter. Går det t.ex. att isolera verbalt arbetsminne från språklig förmåga? Idag diskuterar jag en studie som tittade närmre på detta. 

Print Friendly and PDF

Språkstörning och exekutiva funktioner

Hur hänger exekutiva funktioner (som t.ex. arbetsminne, förmågan att växla uppmärksamhet mellan uppgifter och inhibering) samman med språkinlärning och språkstörning? Kapa och Plante (2015) skriver om detta i en ny översiktsartikel.

Print Friendly and PDF

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Arbetsminne är något vi använder hela tiden när vi löser komplicerade uppgifter, till exempel när vi försöker förstå en text eller när vi lyssnar till en lärare i vårt klassrum. Vad säger då den senaste forskningen om att träna arbetsminne för att förbättra t.ex. vår läsförståelse?

Print Friendly and PDF

Strategier för läsförståelse - evidens för alla

Att arbeta med läsförståelsestrategier är något som vi vet förbättrar läsförståelse hos alla elever. Idag delar jag med mig om tankar kring vad som är en strategi (och vad som inte är det) och varför jag tycker att logopeder och pedagoger ska samarbeta kring läsförståelsestrategier för elever med språkliga svårigheter.

Print Friendly and PDF

Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord

Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.

Print Friendly and PDF

Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar

Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.

Print Friendly and PDF

Ordskattsamlaren

Idag om ett behandlingsprogram för elever med svagt ordförråd och ordmobiliseringssvårigheter (Motsch och Marks, 2014) - förhoppningsvis kan det ge er ytterligare idéer och inspiration om hur man kan arbeta struktuerat och evidensbaserat med ordförråd hos elever med språkstörning!

Print Friendly and PDF

Att bygga ett ordförråd

Hur hjälper vi elever med språk- läs- och skrivsvårigheter att bygga ut sina ordförråd? Hur ser vi till att vi ger både djup och bredd? Vilka metoder är mindre bra? Steele & Mills (2011) har skrivit en forskningsöversikt som jag diskuterar och sammanfattar idag.

Print Friendly and PDF

Går det att lära sig att hitta orden igen?

Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.

Print Friendly and PDF

Borttappade ord

Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.

Print Friendly and PDF

Hur djupt och brett är ett ordförråd?

Vad är ett ordförråd? Hur ser det ut? I dagens inlägg skriver jag om ordförrådets bredd och djup hos elever med språkstörning utifrån en studie av McGregor och kollegor (2013). Det är nämligen inte bara mängden ord i ens ordförråd som spelar roll när vi bearbetar språk.

Print Friendly and PDF

Matteuseffekten - evidens och konsekvens

Vad för konsekvenser kan läsförmåga få för senare språkutveckling? En nyligen publicerad studie undersöker hur avkodningsförmåga hänger samman med ordförrådets tillväxt från mellanstadiet upp till gymnasiet (Duff, Tomblin, Catts, 2015). Finns det "Matteuseffekter"?

Print Friendly and PDF

Språkbehandling utifrån klassrumsaktiviteter

Jag förstår om klassrummet känns långt borta för de flesta av er såhär i semestertider och sommarlovstider - men jag hoppas att ni uppskattar ett sommarlovsboktips om hur vi kan välja smartare behandlingsmål för elever med språkliga svårigheter.

Print Friendly and PDF

En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).

Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).

Print Friendly and PDF

Allas hjärnor behöver variation för att lära sig språk

Idag vill jag sammanfatta delar av Elena Plantes föreläsning på Symposium on Research on Child Language Disorders om hur kunskapen om hur våra hjärnor lär sig språk kan göra vår behandling av barn med språkstörning bättre och mer effektiv.

Print Friendly and PDF

Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar

Jag är nyss hemkommen från en konferens om språkstörning och språkutveckling (SRCLD) där jag också presenterade de första resultaten från mitt avhandlingsprojekt. Idag ville jag dela med mig av detta projekt till er. Hör gärna av er om ni har frågor, funderingar eller feedback!

Print Friendly and PDF

Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte)

Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte)

Kan man säga att det finns några "generella" rekommendationer för äldre elever med språkstörning och vad man ska prioritera när man planerar språklig behandling? Cheryl Scott svarar både ja och nej på den frågan.

Print Friendly and PDF

Vi analyserar elevers texter – men hur?

Idag vill jag kort sammanfatta en studie som tittar på skriftligt och muntligt berättande i två olika genrer hos elever med språkstörning (Scott och Windsor, 2000). Vi vet att vi ska titta på elevers textproduktion – men i vilka mått syns språkstörningen mest?

Print Friendly and PDF

Om äldre skolbarn och grammatisk träning

Idag blir det mer behandling i forskningsbloggen, men på mikronivå istället för makronivå. Susan Ebbels har utvecklat och utvärderat metoden formkodning (Shape Coding) som används för grammatisk behandling för äldre elever med grav språkstörning, och den vill jag skriva om idag.

Print Friendly and PDF

Dyslexi och varför vi borde prata (ännu) mer med varandra om elever med lässvårigheter

Dyslexi och varför vi borde prata (ännu) mer med varandra om elever med lässvårigheter

Idag vill jag ge ett boktips om dyslexi. Vet vi vad vi pratar om när vi pratar om dyslexi? Finns det en konsensus om vad dyslexi är? ”The dyslexia debate” (Elliot & Grigorenko, 2014) problematiserar begreppet dyslexi, och det tror jag att vi också måste göra.

Print Friendly and PDF