Går det att mäta "bara" språkligt arbetsminne?

Som jag har diskuterat de senaste veckorna så finns det en pågående debatt om relationen mellan verbalt arbetsminne och språklig förmåga: leder svagt arbetsminne till svag språklig förmåga, eller är arbetsminne endast ytterligare ett mått som fångar en aspekt av svag språklig förmåga? Ett annat sätt att uttrycka detta är: går det att isolerat mäta förmågan "språkligt arbetsminne"?

Mainela-Arnold och kollegor (2012) undersökte detta samband närmare genom att undersöka ett av de vanligaste testerna för verbalt arbetsminne: CLPT eller “Competing Language Processing Task” (Gaulin & Campbell, 1994).

I CLPT så testas arbetsminnet genom att ge hjärnan två uppgifter samtidigt att klara av. Deltagaren får först lyssna till korta meningar som t.ex. “Får äter lejon”. Meningarna presenteras i grupper som innehåller en till sex meningar. Efter varje mening måste deltagaren säga om meningen var sann eller falsk genom att säga “ja” eller “nej", dvs. de måste förstå meningen. Efter varje meningsgrupp måste deltagaren upprepa det sista ordet i varje mening. Antalet ord som deltagaren kan komma ihåg ses som ett mått på verbalt arbetsminne.

Tidigare studier har visat att skolbarn med språkstörning vanligtvis klarar av att säga om meningarna i CLPT är sanna eller falska, men att de har svårare att komma ihåg orden jämfört med barn med typisk språkutveckling. Studier har också visat att svaga resultat på CLPT förklarar en del av variationen i språklig förmåga, mätt med standardiserade tester. Forskare har tolkat dessa resultat som att svag arbetsminnesförmåga leder till språkliga svårigheter (för referenser se Mainela-Arnold och kollegor, 2012).

Mainela-Arnold påpekar dock att för att klara CLPT bra så måste man använda fler förmågor än “bara” arbetsminne. Även om meningarna som ska förstås är mycket enkla, och inte designade för att belasta den språkliga förmågan i någon större utsträckning så måste man fortfarande till exempel:

  • Aktivera ordens ljudmässiga form för att känna igen orden i meningarna
  • Aktivera ordens mening
  • Bearbetning och förståelse av meningar (grammatisk förståelse)
  • Dela upp meningar i ord för att kunna minnas och upprepa det sista ordet
  • Hålla ord i minnet samtidigt som man hindrar andra språkliga former från att aktiveras och störa processen

Mainela-Arnold påpekar att svårigheter med vilken som helst av dessa komponenter kan göra att man får ett svagt resultat på CLPT, och göra att testet visar att man har "svagt arbetsminne". I sin studie så ville de undersöka några av dessa komponenter närmre.
 

Forskningsfråga

Forskarna frågade sig: hänger resultatet på arbetsminnesuppgiften CLPT samman med:

Snabbhet i att säga om meningarna var sanna eller falska (bearbetningseffektivitet) och/eller
förmågan att dela upp och/eller kombinera språkliga enheter (fonemisk medvetenhet).

Hypotesen var att om CLPT-resultatet från elever med språkliga svårigheter är relaterat till dessa språkligt baserade uppgifter så kan man inte med säkerhet säga att det är arbetsminnesförmåga som CLPT fångar, utan att CLPT snarare ett annat mått på de språkliga svårigheterna. Då kan man inte heller säga att det är svagt arbetsminne som leder till svårigheter med språkinlärning.
 

  Tomten och hans ren som deltar i CLPT-testet.

Tomten och hans ren som deltar i CLPT-testet.


METOD

37 elever (6-13 år) deltog i studien. 25 av eleverna hade eller hade haft logopedkontakt och/eller en språkstörning eller dpslexidiagnos, resten av eleverna hade typisk språk- läs- och skrivutveckling. Alla barn fick göra en rad tester inom språk, läsning och icke-verbal förmåga.
 

CLPT

Först fick eleverna CLPT-uppgiften (beskrivet ovan), med totalt 42 meningar, och max 6 ord att komma ihåg i rad. Procent antal ord de kunde komma ihåg av de 42 orden räknades ut.
 

BEARBETNINGSEFFEKTIVITET

För att mäta bearbetningshastighet fick de höra alla meningarna från CLPT igen (efter att ha gjort en rad andra tester), men denna gång utan att behöva komma ihåg det sista ordet i varje mening, utan bara säga om meningarna var sanna eller falska. De var instruerade att svara “ja” eller “nej” så snabbt de kunde, och tiden det tog för dem att svara användes som ett mått på bearbetningseffektivitet.
 

FONEMISK MEDVETENHET: FONEMDELETION och SAMMANLJUDNING

För att få ett mått på elevernas förmåga att dela upp språkliga enheter så användes fonemdeletion (t.ex. säg “båt” utan att säga /b/) och sammanljudningstest (t.ex. "vilket ord får du om du sätter samman /b/ /o/ /k/").
 

RESULTAT

Forskarna använde regressionsanalys för att se om antalet ord eleverna kunde komma ihåg i CLPT-testet kunde förklaras av bearbetningseffektivitet, fonemdeletion, sammanljudning och ålder.

För att påminna er om varför forskarna ville undersöka detta: om bearbetningshastighet och fonetisk medvetenhet hänger samman med CLPT så tyder det på att CLPT inte är ett separat mått på arbetsminnesförmåga, utan att språklig förmåga påverkar resultaten i detta arbetsminnestest.

Forskarna fann att fonemdeletion var signifikant i regressionen, även efter att kontroll för läsförmåga, icke-verbal förmåga och ålder var inkluderade.

Detta betyder att elever som hade svårigheter att dela upp ord i separata ljud, också hade svårt att minnas orden i CLPT-uppgiften.

Sammanljudning och bearbetningseffektivetet (reaktionstid) var inte signifikanta i regressionsmodellen.
 


VARFÖR ÄR DETTA INTRESSANT?

Ett av mina intressen i både klinik och forskning är hur vi “mäter” språk, språklig förmåga och arbetsminne. Tester och uppgifter säger ofta att det mäter en sak - t.ex. “expressiv förmåga”, “grammatisk förståelse”, “arbetsminne”, “ordförråd” “metalingvistisk förmåga", men i själva verket så är det få av våra tester och uppgifter som bara mäter det som de säger att de mäter, eller det vi tänker att det mäter (se också mitt tidigare inlägg om meningsrepetition). Språk är komplext och det är svårt eller nästan omöjligt att separera en del av vårt språkliga system från en annan del.

CLPT är ett väldigt vanligt arbetsminnestest, särskilt i forskning. Mainela-Arnold och kollegor (2012) visade att hur bra en elev är på att ta bort ljud från ord hänger samman med hur bra man kan minnas orden i CLPT. Det finns två slutsater man kan dra av detta.

Dels så är det troligt att båda uppgifterna fångar det som kallas för metalingvistisk förmåga: när man behöver fokusera på språkets form istället för språkets innehåll. Dels så visar det att CLPT inte är ett “rent” arbetsminnestest, utan att språkliga förmågor inverkar på resultatet. En tidigare studie av Mainela-Arnold och kollegor (2010) visade också att ordfrekvens (hur vanliga/ovanliga orden man behövde minnas var) också påverkade resultat på CLPT.

Forskarna påpekar att dessa resultat ger ytterligare argument för att vi bör vara försiktiga när vi säger att elever med språkstörning har svagt arbetsminne och därför ska vi träna deras arbetsminne för att förbättra deras språkliga förmåga.

Det kan vara så att de får dåliga resultat på arbetsminnestester för att de har svag språklig förmåga, och behandling av deras språkliga förmågor (inklusive metalingvistisk förmåga) bör då också förbättra deras resultat på bearbetningstester som CLPT.
 

Forskningsbloggen önskar er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År! /Anna Eva
 

Referenser

Gaulin, C. A., & Campbell, T. F. (1994). Procedure for assessing verbal working memory in normal school-age children: Some preliminary data. Perceptual and motor skills, 79(1), 55-64.

Mainela-Arnold, E., Evans, J., & Coady, J. (2010). Beyond capacity limitations II: Effects of lexical processes on word recall in verbal working memory tasks in children with and without specific language impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 53, 1656-1672.

Mainela‐Arnold, E., Misra, M., Miller, C., Poll, G. H., & Park, J. S. (2012). Investigating sentence processing and language segmentation in explaining children's performance on a sentence‐span task. International Journal of Language & Communication Disorders, 47(2), 166-175.

Print Friendly and PDF