Språkstörning och exekutiva funktioner

Jag har nu nått 600 prenumeranter på forskningsbloggen och det är jag väldigt glad och stolt över - välkommen till alla nya (och nygamla) läsare!

Såhär i decembertider och årsslut är det alltid väldigt fullt upp, men jag tänkte sammanfatta en översiktsartikel om språkstörning och exekutiva funktioner av Kapa och Plante (2015), för att fortsätta lite på förra veckans tema. Det är en artikel som för mig väcker mer frågor än svar, men viktiga frågor! Hoppas ni tycker det också.
 

Vad är exekutiva funktioner?

I exekutiva funktioner ingår högre kognitiva funktioner som kontrollerar och samordnar t.ex. uppmärksamhet, tanke och handling. Exekutiva funktioner gör att vi kan ta initiativ, fokusera, planera och organisera. Dessa funktioner hänger samman med prefrontalkortex (främre delen av hjärnan), och de utvecklas under hela barndomen, är som bäst i när man är ung vuxen, och blir sedan svagare med åldern (utvecklingskurvan ser ut som ett upp-och-ned-vänt U). 

 

Exekutiva funktioner gör att vi kan ta initiativ, fokusera, planera och organisera.

 

I definitioner av exekutiva funktioner ingår oftast arbetsminne, inhibition och förmågan till att skifta sin uppmärksamhet. Kapa och Plante ger en översikt av en modell av våra exekutiva funktioner som också har ett utvecklingsperspektiv (efter Garon et al. 2008, Miyake et al. 2000).

Enligt modellen utvecklas först ihållande uppmärksamhet eller koncentrationsförmåga (sustained attention). Även om det inte alltid räknas till de exekutiva förmågorna så är det en förutsättning för att utveckla de andra exekutiva förmågorna.

Sedan utvecklas arbetsminne, och som jag skrev om förra veckan är arbetsminne förmågan att hålla kvar och bearbeta ny information över en relativt kort tid.

Efter arbetsminne utvecklas inhibering (“blockering”), vilket är förmågan att ignorera distraktioner och att till exempel kunna hindra sig själv från att göra ett för snabbt (och kanske felaktigt) val.

Slutligen så utvecklas förmågan till uppmärksamhetsväxling (attentional shifting/cognitive flexibility) - att t.ex. kunna flytta sin uppmärksamhet mellan olika uppgifter.

I detta ramverk så ingår också att man behöver koordinera de tidigare förmågorna för att man ska kunna utveckla de mer avancerade förmågorna - till exempel så behöver man både använda sitt arbetsminne, sin koncentrationsförmåga och sin inhiberingsförmåga för att kunna växla sin uppmärksamhet. 
 


Exekutiva funktioner hos barn med språkstörning:
VAD vet vi - vad vet vi inte?

Det finns många studier som har tittat på dessa olika komponenter av exekutiv funktion hos barn med språkstörning - och av särskilt intresse har arbetsminne varit.

Språkligt arbetsminne har visat sig vara en av de förmågor som barn med språkstörning väldigt ofta har svårt med. På gruppnivå har dock språkstörning också visats hänga samman med brister i andra exekutiva funktioner jämfört med jämnåriga barn med typisk språkutveckling, t.ex. icke-språklig inhibition, språklig och icke-språklig fasthållen uppmärksamhet (Kapa och Plante, 2015).

Enligt Kapa och Plante finns dock inte så många studier som tittar på dessa olika komponenter samtidigt, vilket gör att det är svårt att säga hur de olika exekutiva förmågorna relaterar till varandra hos barn med språkstörning.

Ett annat STORT frågetecken är hur exekutiva funktioner och språkutveckling hänger samman - är det så att svårigheter med exekutiva funktioner påverkar språkinlärningen negativt, eller är det så att en svag språkutveckling leder till brister i exekutiva funktioner?

Det finns flera forskare som anser att brister i t.ex. arbetsminne leder till språkstörning, men det är få som har testat det orsakssambandet direkt - det är mer korrelationsstudier som visar att barn med språkstörning ofta har svårt med språkligt arbetsminne. Och som jag skrev om i förra inlägget så pekar den sammanlagda forskningen på att isolerad träning av arbetsminnet inte rekommenderas för att förbättra språklig förmåga.

Det betyder såklart inte att språk och arbetsminne inte har något med varandra att göra, men att sambandet är mer komplicerat än att en förmåga direkt orsakar den andra.
 

Varför är detta intressant?

Trots all forskning som finns där exekutiva funktioner har varit fokus (särskilt arbetsminne!), så är sambandet mellan språklig utveckling, språkstörning och exekutiva funktioner fortfarande inte klarlagt.

Vi vet alltså inte om barn med språkstörning har svårt att lära sig språk för att de har dåligt arbetsminne (och/eller andra exekutiva funktioner), eller om de har dåligt arbetsminne för att de har bristande språklig förmåga.

Många studier har visat att barn med språkstörning har brister i både språkliga och icke-språkliga exekutiva funktioner. Kapa och Plante (2015) efterlyser ett mer sammanhållet synsätt där man inte tittar på en förmåga i taget (t.ex. bara arbetsminne), utan på flera exekutiva funktioner samtidigt, och helst över tid. Detta behövs för att kunna skapa bättre teorier och modeller hur språk och exekutiva funktioner hänger samman.

Trots all forskning som finns där exekutiva funktioner har varit fokus (särskilt arbetsminne!), så är sambandet mellan språklig utveckling, språkstörning och exekutiva funktioner fortfarande inte klarlagt.


Men det som jag tycker är mest intressant är att exekutiva funktioner, och kanske framförallt arbetsminne, är något som ofta känns som om det är lätt att förstå.

Om en elev med språkliga svårigheter läser en text och inte minns den, så är det lätt att tänka “det är för att hen har svagt språkligt arbetsminne” - trots att det finns så många andra faktorer som spelar roll. Om en elev har svårt att repetera meningar i ett meningsrepetitionstest så är det också lätt att tänka “det är arbetsminnet” - när meningsrepetition i själva verket snarare fångar språklig förmåga.

Jag diskuterade detta med mina logopedstudenter på New York University på vårt sista seminarium i fredags — och uppmanade dem att  “gå djupare”. Även om den första tanken kan vara att "det är nog arbetsminnet" som gör det svårt för en elev, så är arbetsminne endast en av de exekutiva förmågorna, och förhållandet mellan arbetsminne och språkinlärning, och arbetsminne och språkstörning är ännu inte helt klarlagt.

Som jag skrev förra veckan - vi använder vårt arbetsminne hela tiden, men det betyder inte att det alltid är arbetsminnet det är fel på när vi "inte minns". Något att tänka på!

För er som är intresserade av att veta mer rekommenderar jag att läsa Kapas och Plantes artikel - där finns också en utmärkt referenslista!

 

Referenser

Garon, N., Bryson, S. E., & Smith, I. M. (2008). Executive function in preschoolers: a review using an integrative framework. Psychological Bulletin, 134(1), 31-60.

Kapa, L. L., & Plante, E. (2015). Executive Function in SLI: Recent Advances and Future Directions. Current Developmental Disorders Reports, 2(3), 245-252.

Miyake, A., Friedman, N. P., Emerson, M. J., Witzki, A. H., Howerter, A., & Wager, T. D. (2000). The unity and diversity of executive functions and their contributions to complex "Frontal Lobe" tasks: a latent variable analysis. Cognitive Psychology, 41(1), 49-100.

 

Print Friendly and PDF