Har språkstörning verkligen ökat över tid? Skulle en språkscreening i grundskolan vara en bra idé? Idag är det DLD awareness day och jag bloggar om aktuell forskning om just dessa ämnen!
Besök i dyssepodden!
The Simple View of Reading: en läsmodell alla bör känna till
Alla ljudar - inte bara nybörjare!
Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång
Visuellt stöd är något som vi vet är centralt för att stötta inlärning, förståelse och uttrycksförmåga hos elever med språkstörning eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Men vilka olika sorters visuella stöd finns det? Och är det någon mening med att använda stödtecken/TAKK för barn över förskoleåldern?
Språkförståelse, arbetsminne och uppmärksamhet - nya samband!
Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD!
Idag ett inlägg ni inte vill missa: en nypublicerad studie om hur man kan förbättra förmågan att förstå “mellan raderna” och därmed öka förståelsen av berättelser hos 5-6-åringar med språkstörning/DLD. Forskarna delar dessutom med sig av sitt behandlingsmaterial så det är bara att ladda hem och börja använda! :)
Finns olika sorters språkstörning?
I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.
Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens
Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?
Gott nytt ordförrådsår!
Ordförrådet är en central del av språket och alla som arbetar med barn och ungdomar oavsett om de är i språklig sårbarhet eller inte behöver ha kunskaper om hur man kan utveckla ordförrådet. Idag i forskningsbloggen skriver jag om hur kan vi arbeta för att stärka ordförrådet hos äldre elever med språkstörning utifrån aktuell forskning.
Hur kan vi optimera språkexponeringen?
Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.
Hjälp hjärnan på traven att lära sig språk!
Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! (del 3)
Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! (del 2)
Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! (del 1)
Få saker har debatterats och diskuterats så flitigt som hur tidig läsundervisning bör se ut - det som ibland kallas för “Reading Wars”. Forskarna Castles, Rastle och Nation (2018) hoppas att en gång för alla få slut på detta krig genom att sprida kunskap om både teori och evidens - och jag tänkte ta med er läsare på den resan också i en serie inlägg. Först ut: Att knäcka den alfabetiska koden!
Matematik - ett av skolans språktunga ämnen
Det finns flera anledningar till att matematik kan vara en särskild utmaning för elever i språklig sårbarhet vilket är viktigt att veta om vi ska kunna göra rätt anpassningar och insatser! Idag skriver jag om en spännande studie som jämför prestationer på olika matematiska uppgifter hos elever med språkstörning, flerspråkiga elever (som ej ännu lärt sig engelska) och enspråkiga elever, och diskuterar relationen mellan matematik och språk.
Språkstörning, alkohol och kriminalitet - vad behöver vi göra?
Betydelsen av positiva relationer mellan lärare och barn med språkstörning!
Hur mår elever med språkstörning? Riskfaktorer och skyddande strategier
Att ha en språkstörning påverkar många delar av det dagliga livet. Forskare har identifierat faktorer som riskerar att påverka mående negativt, och vilka positiva faktorer och strategier som kan verka skyddande och skapa motståndskraft hos skolbarn med språkstörning. Hur kan vi som möter elever med språkstörning kan använda oss av denna kunskap?