Att ha en språkstörning påverkar många delar av det dagliga livet. Forskare har identifierat faktorer som riskerar att påverka mående negativt, och vilka positiva faktorer och strategier som kan verka skyddande och skapa motståndskraft hos skolbarn med språkstörning. Hur kan vi som möter elever med språkstörning kan använda oss av denna kunskap?
Många flerspråkiga barn men få flerspråkiga logopeder - Vad gör vi då?
Så kan vi göra ordinlärning vid språkstörning mer effektiv
Vad beror språkstörning på?
Idag om aktuell forskning som relaterar till vad språkstörning beror på: en enskild studies osäkra resultat som fick orimligt stort medieutrymme (studien som rapporterade en koppling mellan paracetamolanvändning och språkförsening hos flickor innehåller många tveksamheter!) och hur metaanalyser kan göra att vi kan vara säkrare på vad svårigheter med språkinlärning hos personer med språkstörning beror på.
Talsyntes - varför och till vilka elever!
Förbättrar appar läsförmågan?
Dyslexi orsakas inte av ögonen och varför d ibland blir b
Språkstörning i en digital värld
Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning!
Så här i skolavslutningstider tänkte jag bjuda på resultat från ytterligare en studie som visar hur logoped-lärarsamarbete för att främja språkutvecklande och språkmodifierande strategier i klassrummet kan leda till språkliga framsteg hos elever i högstadiet med språkstörning - alltså ett gott exempel på ett inkluderande och språkfrämjande arbetssätt. Ha en fin vecka!
Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!
Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!
Att använda och förstå skolordförrådet är en stor utmaning för många elever i språklig sårbarhet, oavsett anledning! En nyligen publicerad studie visar hur man kan fördjupa ordförrådet hos högstadieelever och samtidigt hjälpa dom att utveckla sin egen metaspråkliga förmåga, vilket i sin tur kan leda till mer självständigt lärande! Idag i forskningsbloggen.
Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!
Äldre ungdomar med språkstörning behöver få stöd i att utveckla språkliga förmågor för att klara kommunikativt krävande situationer i vuxenlivet, t.ex. en arbetsintervju. I dagens forskningsblogg skriver jag om ett behandlingsprogram för att träna just detta, och argumenterar varför logopeder inte bara bör finnas som en del av elevhälsan men också på arbetsförmedlingen och stödinstanser för ungdomar och unga vuxna.
Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning
Hjälper det förståelsen att dela upp en text i bitar?
Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?
Lärar-logopedsamarbete sträcker sig oftast till konsultationer kring elever med diagnosticerade språk- läs- och skrivsvårigheter. Men Archibald (2017) har sammanställt forskningsevidensen kring pedagoger och logopeder i nära samarbete i klassrummet - och visar att detta arbetsätt kan förbättra många aspekter av språket hos elever med språkstörning!
Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling
Att möta elever med APD
APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos
Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?
I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!
Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning
Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!