Aktuellt om språkstörning/DLD i Sverige (Del 2)

Hej!

Jag har inte skrivit ett inlägg i juli sedan språkforskningsbloggen startade 2015, men eftersom jag nu befinner mig i Australiens vinter och långt ifrån semestertider så blir det en uppdatering och ett inlägg - men jag hoppas att ni alla har sköna somrar med ledigt och mycket sol!

Vi flyttade till Sydney för en vecka sedan, och är nu installerade och relativt iordning vårt hus efter en hel del handlande på marketplace och loppisar (och en vända till IKEA 🙂.

De närmaste 18 månaderna är jag Visiting Fellow vid Southern Cross University, Faculty of Health, och jag startar nu upp projektet INCLUDE som ska verka för ökad språklig tillgänglighet i högstadiet och utvärdera en intervention där lärare och logopeder samarbetar för att tillgängliggöra undervisningen. Du kan läsa mer om projektet i detta inlägg, och också om originalstudien som mitt projekt bygger på i detta inlägg.

Det kommer helt säkert bli inlägg inspirerade av de forskare och den forskning jag möter här i Australien framöver, men i detta inlägg och nästa som publiceras lagom till skolstart vill jag fortsätta att sammanfatta aktuell forskning om språkstörning/DLD i Sverige.

Projektet Likvärdig utbildning för barn med språkstörning? En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande leds av Anna Ekström vid Linköpings Universitet och två artiklar är hittills publicerade under 2025 (Chepngeno et al., 2025; Sandgren et al., 2025). Båda artiklarna är högintressanta och blir dessutom ett viktigt underlag för utformandet av lärarfortbildningen i INCLUDE.

Vad säger tidigare forskning om skolsvårigheter hos och stöd i skolan för ungdomar med DLD?

Tidigare forskning har visat att skolsvårigheter är vanligt hos elever med DLD (Durkin et al., 2015; Ziegenfusz et al., 2022), och att många elever med DLD inte får det stöd som de behöver i skolan (McGregor, 2020) Stödet tenderar också att minska i högstadiet och gymnasiet (Foley et al., 2023; Griffiths et al., 2025). Detta är också relevant i en svensk kontext - i mitt förra inlägg sammanfattade jag en rapport som visade att elever med språkstörning i Sverige inte heller får det stöd de behöver i vårdsystemet: Aktuellt om språkstörning/DLD i Sverige (del 1).

Det är också vanligt att lärare och andra vuxna runt omkring elever med DLD inte förstår att det är språkstörning som är grunden till svårigheterna, eftersom svårigheterna kan visa sig som blyghet, koncentrationssvårigheter eller att som ointresse (Ekström et al., 2023; Hobson & Lee, 2023) - klicka på författarnamnen för mina tidigare sammanfattningar av dessa studier!

De två nyaste artiklarna från Likvärdig utbildning-projektet är därför högaktuella - där en handlar om vilka faktorer som hänger samman med stöd och betyg hos svenska elever med DLD i högstadiet och gymnasiet (Sandgren et al., 2025), och en handlar om lärares erfarenheter och kunskap om språkstörning/DLD i skolan (Chepngeno et al., 2025).

DLD hos elever i högstadiet och gymnasiet - vilka faktorer hänger samman med stöd och betyg?

Sandgren et al. (2025) genomförde en enkätstudie där 246 ungdomar i högstadiet och gymnasiet med DLD och deras föräldrar deltog. Forskarna ville dels svara på vilka faktorer som hänger samman med godkända betyg i kärnämnena (svenska, engelska matematik), och dels vilka faktorer som hänger samman med vilket stöd elever med DLD får.

Metod

Enkäten som föräldrarna svarade på innehöll frågor om bakgrund och deras ungdomars språkstörning, samt vilket stöd deras ungdomar fick i skolan. Enkäten som ungdomarna själva svarade på innehöll frågor om hur de upplevde olika vanliga lärsituationer och uppgifter i skolan och vilket stöd de fått av sina lärare. De fick också svara på vilket betyg de fått i kärnämnena svenska, engelska och matematik.

Datan analyserades med något som kallas logistisk regression. Det betyder att datan kodades som antingen 0 (till exempel ej godkänt i något av kärnämnena, inget extra stöd i klassrummet, upplevda svårigheter) eller 1 (till exempel godkänt i kärnämnena, stöd i klassrummet med eller utan rektors beslut, inga upplevda svårigheter). Sedan bygger forskarna en modell där man kan räkna ut om några av faktorerna bidrar till en signifikant ökad (eller minskad) risk för målfaktorn, i detta fall underkända betyg och erhållet stöd.

Vilka faktorer hängde samman med godkända/underkända betyg i kärnämnena?

Analysen visade att ungdomar som själva upplevde skoluppgifter/läraktiviteter som krävande hade 23 gånger större risk att få underkänt i ett eller flera av kärnämnena. Elever med språkstörning som påverkar språkförståelse (till exempel de med generell språkstörning) hade drygt tre gånger större risk att ha underkänt betyg i något/några av kärnämnena jämfört med de som endast hade diagnosen fonologisk språkstörning (som är en talstörningsdiagnos och som var referensnivå).

Det som var lika intressant som de signifikanta faktorerna ovan var de som inte var signifikanta - föräldraoro (Ja/Nej), ärftlighet (Ja/Nej), när ungdomarna fått diganos (innan skolstart/efter skolstart), andra samförekommande funktionsnedsättningar (Ja/Nej), föräldrarapporterade svårigheter med skolarbete (Ja/Nej) och huruvida eleverna fick stöd i klassrummet eller inte (Ja/Nej). Dessa faktorer hade alltså inte ett signifikant samband med betyg.

Vilka faktorer hängde samman med stöd i klassrummet?

Denna analys visade att den enda faktorn som var signifikant i modellen var samförekomst efter att typ av språkstörning uteslutits för att modellen inte fungerade med denna variabel inkluderad. Resultaten visade alltså att elever som hade en konstanterad samförekommande funktionsnedsättning (till exempel dyslexi eller ADHD) hade 44 gånger större chans att få stöd, jämfört med elever som endast hade diagnosen DLD.

Även här var det många faktorer som inte var signifikanta - och här var de särskilt intressanta icke signifikanta faktorerna godkända betyg i kärnämnena (Ja/Nej), skoluppgifter/läraktiviteter upplevs som svåra av ungdomen själv (Ja/Nej) och föräldrarapporterade svårigheter med skolarbete (Ja/Nej). Den sistnämnda faktorn närmade sig dock signifikans (p = 0.080).

Varför är detta intressant?

Resultaten från Sandgren et al. (2025) visar att mer omfattande språksvårigheter svårigheter (som inkluderar språkförståelsesvårigheter) ökade risken för att få underkänt betyg i ett eller flera av kärnämnena. Ungdomar med endast talsvårigheter (som ännu kallas för fonologisk språkstörning på svenska) eller endast svårigheter med uttrycksförmåga (som kallas för expressiv språkstörning) påverkade inte signifikant risken att få underkänt.

Men - den absolut starkaste faktorn gällande betyg var om eleverna själva rapporterade att de upplevde svårigheter i vanliga skolaktiviteter/läraktiviter, till exempel att läsa, skriva, lyssna och förstå och fokusera - om de rapporterade sådana svårigheter så ökade risken för underkända betyg hela 23 gånger. Enligt Sandgren et al. (2025) är detta viktig information, eftersom det belyser vikten av att prata med ungdomarna själva, något som tidigare forskare också har betonat (Lyons & Roulstone, 2018). Att lyssna till eleverna själva kan också göra att stödet blir bättre utformat (Hersh et al., 2022).

Denna studie visade dock också att det inte är denna faktor som hänger samman med stöd i klassrummet för elever med DLD (vilket är beklämmande). Endast en faktor - samförekomst - var signifikant i denna statistiska modell. Detta är i linje med en tidigare studie som fann att utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar som autism eller sensoriska nedsättningar signifikant ökade chansen för att en elev med språkliga svårigheter skulle få stöd (Griffiths et al., 2025). Detta kan också ha att göra med att lärare och andra vuxna i skolan kan ha mer kunskap och medvetenhet om andra funktionsnedsättningar än språkstörning/DLD, något som jag återkommer till i nästa inlägg när jag kommer sammanfatta och diskutera (Chepngeno et al., 2025)).

Take home: lyssna på ungdomar med språkstörning/DLD, och kom ihåg att språkstörning/DLD är en dold funktionsnedsättning som nödvändigtvis inte “syns och hörs” så mycket utåt, men om eleven har svårigheter med språkförståelse finns också större risk för att inte nå godkänt i kärnämnena.

Fortsatt glad sommar kära läsare - vi ses i augusti igen!

/Anna Eva

Ps. vill ni läsa mer på svenska om denna studie finns också en utmärkt sammanfattning på Logopedförbundets hemsida av Signe Tonér: Svensk studie om ungdomar med DLD

Relaterade inlägg: Svenska studier