aktuell forskning

Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning!

Så här i skolavslutningstider tänkte jag bjuda på resultat från ytterligare en studie som visar hur logoped-lärarsamarbete för att främja språkutvecklande och språkmodifierande strategier i klassrummet kan leda till språkliga framsteg hos elever i högstadiet med språkstörning - alltså ett gott exempel på ett inkluderande och språkfrämjande arbetssätt. Ha en fin vecka!

Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!

Ordförråd, ordanvändning och grammatik hänger i allra högsta grad samman, och det gör att vi när vi arbetar med barn och ungdomar med språkliga svårigheter har allt att vinna på att välja ord som också uppmuntrar till utveckling av mer komplex grammatik. Idag i forskningsbloggen!

Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!

Att använda och förstå skolordförrådet är en stor utmaning för många elever i språklig sårbarhet, oavsett anledning! En nyligen publicerad studie visar hur man kan fördjupa ordförrådet hos högstadieelever och samtidigt hjälpa dom att utveckla sin egen metaspråkliga förmåga, vilket i sin tur kan leda till mer självständigt lärande! Idag i forskningsbloggen.

Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!

Äldre ungdomar med språkstörning behöver få stöd i att utveckla språkliga förmågor för att klara kommunikativt krävande situationer i vuxenlivet, t.ex. en arbetsintervju. I dagens forskningsblogg skriver jag om ett behandlingsprogram för att träna just detta, och argumenterar varför logopeder inte bara bör finnas som en del av elevhälsan men också på arbetsförmedlingen och stödinstanser för ungdomar och unga vuxna.

Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning

Vi använder vårt språk och vår inre röst när vi löser många typer av uppgifter i vardagen och i skolan. Inte konstigt att denna typ av inre språkligt resonerande är en utmaning för elever med språkstörning. En rykande färsk studie som undersökt just detta skriver jag om i forskningsbloggen idag.

Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?

Lärar-logopedsamarbete sträcker sig oftast till konsultationer kring elever med diagnosticerade språk- läs- och skrivsvårigheter. Men Archibald (2017) har sammanställt forskningsevidensen kring pedagoger och logopeder i nära samarbete i klassrummet - och visar att detta arbetsätt kan förbättra många aspekter av språket hos elever med språkstörning!

Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling

Individuell logopedbehandling för skolbarn - är det någon idé? Ja, absolut! säger Ebbels och kollegor som dessutom inspirerar till bättre och mer lämplig utvärdering av insatser vi ger våra elever. God fortsättning önskar forskningsbloggen - hoppas ni vill följa med mig under året som kommer!

APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos

APD eller auditiv perceptionsstörning är ännu en relativt okänd diagnos i Sverige, men desto mer omdiskuterad (och även kritiserad) i USA. Vad vet vi egentligen om APD och vilka symptom som kännetecknar APD? Och hur relaterar APD till språkstörning? En ny forskningssammanställning ger vissa svar.

Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?

I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!

Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning

Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!

Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning

Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda? 

Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik

Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!

Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?