Vi analyserar elevers texter – men hur?

Idag vill jag kort sammanfatta en studie som tittar på skriftligt och muntligt berättande i två olika genrer hos elever med språkstörning (Scott och Windsor, 2000). Vi vet att vi ska titta på elevers textproduktion – men i vilka mått syns språkstörningen mest?

Om äldre skolbarn och grammatisk träning

Idag blir det mer behandling i forskningsbloggen, men på mikronivå istället för makronivå. Susan Ebbels har utvecklat och utvärderat metoden formkodning (Shape Coding) som används för grammatisk behandling för äldre elever med grav språkstörning, och den vill jag skriva om idag.

Berättande som behandling

Evidensbaserad språkbehandling för elever med språkstörning finns! Två av mina logopedfavoriter, Sandi och Ron Gillam har utvecklat och utvärderat ett berättandebehandlingsprogram som vägleder i strukturerat arbete med grammatik, ordförråd och berättelsegrammatik (story grammar) både individuellt, i liten grupp och i helklass. 

Vi måste prata om teorier och en forskningsuppdatering

Nu åker jag tillbaka till New York och tackar för den här tiden i Stockholm! Forskningsbloggen kommer såklart leva vidare oavsett var jag befinner mig, och idag vill jag skriva kort om hur kunskap om teorier kan hjälpa oss i vårt dagliga arbete med barn som har språkstörning, och också ge er en liten quiz-utmaning.

Hur barn från Iowa kan lära oss om ”vad som händer sen”

Idag skriver jag om en av de största studierna som har gjorts om språkstörning (the Iowa longitudinal study), och belysa förra veckans tema ”illusory recovery” med ett exempel. Jag vill också gärna fundera med er hur vi kan bli bättre på att följa upp elever som har haft språkstörningsdiagnos i förskoleåldern upp i skolåren.

Varför (åter)upptäcks ibland språkstörning i skolåldern?

Språkstörning är en medfödd svaghet i att lära sig sitt språk - hur kommer det då sig att vissa barns språkstörning inte upptäcks förrän i skolåldern? Idag diskuterar jag begreppet "illusory recovery" och varför jag tror att regelbunden uppföljning av elever som gått hos logoped som små är en bra idé.

Läsförståelse - meningen med att läsa

Läsförståelse är en av de mest komplexa språkliga aktiviteterna vi ägnar oss åt, och idag vill jag ge några exempel på hur man kan arbeta ämnesspecifikt och språkspecifikt med läsförståelse för elever med språkstörning (eller andra som har svårigheter med läsförståelse), och ge förslag till vidare läsning.

Grammatik är inte bara regler - lexikon spelar roll

Just nu är en av mina favoritstudier en studie av Leclercq et al. (2014), och den vill jag sammanfatta idag. Anledningen till att jag tycker att den är så intressant är att den visar att hur vanliga eller ovanliga orden i en mening kan påverka grammatisk förståelse hos elever med språkstörning - trots att de kan orden!

Vi behöver mer kunskap om språkstörningar!

Välkomna till forskningsbloggen! Här kommer jag dela med mig av forskning om språkstörningar och kommunikationssvårigheter. Jag kommer också dela tankar från några av mina idoler inom språkforsknings- och logopedvärlden. Jag hoppas att både föräldrar, lärare och logopeder ska hitta något intressant här!