Var finns evidensen för språkligt stöd i helklass för elever med språkstörning/DLD?

Hej!

Imorgon är det redan oktober(!). Det betyder att Dyslexia Awareness Month och nedräkningen till DLD Awareness Day som i år är fredagen den 16 oktober börjar! Jag vill därför starta dagens inlägg med att tipsa om två prisvärda och digitala konferenser om utvecklingserlaterad språkstörning/DLD de närmsta veckorna:

International Developmental Language Disorder Research Conference (IDLDRC) som öppnar 12 oktober med tillgång till alla presentationer (över 30 st) i 6 månader.
SITS kongress den 23 oktober. Flera av talarna kommer tala om språkstörning/DLD. Med biljetten får man även tillgång till föreningens artikelbank resten av året.

Båda konferenserna kostar endast 500-600 kr (som hittat!) och jag har dessutom äran att presentera de första pilotresultaten från projektet INCLUDE på IDLDRC!

Flera av inslagen i dessa konferenser handlar om språklig tillgänglighet, språkligt utvecklande undervisning och vad lärare kan göra i helklass för att stötta elever med DLD eller elever som är i språklig sårbarhet av andra anledningar.

När lärare söker efter råd för att stödja elever med DLD i klassrummet möts de ofta av listor av rekommendationer – men hur ser evidensen ut för dessa rekommendationer?

Den frågan stod i centrum för en ny systematisk översikt av Armstrong och kollegor (2026). Det som jag särskilt gillar med denna studie var att forskarna granskade både den vetenskapliga litteraturen och även råd som cirkulerar på nätet om hur elever med DLD kan stödjas i helklassundervisning. De hänvisar till amerikansk forskning som fann att 95%-97% av lärare i grundskolan och gymnasiet googlar för att hitta idéer kring sin undervisning (Opfer et al., 2016).

*Image by* *Picxo Stock* *from* *Pixabay*

Varför insatser i helklass är viktigt

Muntligt och skriftligt språk är ett av de viktigaste verktygen för lärande. Elever med DLD riskerar därför svårigheter i många skolämnen eftersom nästan all undervisning i hög grad bygger på språk (Ziegenfusz et al., 2022). Eleverna tillbringar också en stor del av sin dag i klassrummet, vilket gör att stöd i klassrummet, i den ordinarie undervisningen, blir centralt. Eftersom språkstörning är så vanligt – runt två elever i varje klass – och eleverna som av andra anledningar inte kan möta de språkliga kraven i skolan är ännu fler, så anser jag att en viktig grund måste vara att arbeta med och stötta språket för alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen - det som också kallas för Nivå 1 eller Tier 1 i flernivåmodeller för stöd som exempel RTI (Response to Intervention) eller MTSS (Multi-Tiered Systems of Support).

Forskningen om insatser till elever med DLD har dock länge fokuserat på riktade smågruppsinsatser (Tier 2) eller individuella intensifierade insatser (Tier 3) (Ebbels et al., 2019). Detta är självklart också viktigt, och tyvärr är tillgången till dessa mer individanpassade insatser för ungdomar med DLD mycket begränsad i många länder, inklusive Sverige.

Armstrong och kollegor (2026) ville därför undersöka två saker

Vilka strategier för undervisning och stöd till elever med språkstörning (DLD) i helklass har visat positiva effekter i forskning?
Överenstämmer de rekommendationer som lärare hittar online med strategierna som visat positiva effekter i forskning?

*Image by* *Mudassar Iqbal* *from* *Pixabay*

Bara elva kvantitativa studier på 25 år

Kriterierna för att artiklar skulle ingå i denna systematiska översikt var att de behövde inkludera barn med DLD mellan 4 och 18 år; undersöka en insats eller strategi för muntligt språk i helklass; vara kvantitativ (alltså ha mätt utfall med siffror och inte endast med beskrivningar) och inkludera en jämförelse, antingen en jämförelsegrupp eller förändring över tid. Studien behövde också vara publicerad på engelska efter 1999 i en vetenskaplig tidskrift med granskning (peer-review).

Forskarna sökte igenom åtta stora databaser och hittade först mer än 19 000 artiklar. Efter borttagning av dubbletter gjordes en granskning av titel och abstrakt för drygt 7100 artiklar, och sedan heltextgranskning av 319 artiklar. Det var endast endast elva studier som uppfyllde kriterierna.

Dessa studier fokuserade på:

Generell muntlig språkförmåga (Acosta-Rodriguez et al., 2020; Axpe et al., 2012)
Grammatik (Smith-Lock et al., 2013 a,b; 2015)
Ordförråd (Levlin et al, 2022; Lowe et all, 2019; Lowe & Joffe, 2017; Thoreneburg et al., 2000)
Förståelse av idiom (Benjamin et al., 2020).
Anpassningar av språk i klassrummet (Starling et al., 2012)

De flesta insatserna bestod av särskilda undervisningspass för hela klassen som genomfördes några gånger i veckan under en begränsad tidsperiod, och de många studier genomfördes i specialskolor för elever med DLD, inklusive den svenska studien av Levlin et al. (2022) som jag sammanfattat i ett tidigare inlägg. Endast en studie utvärderade effekterna av strategier som integreras av läraren i den vanliga undervisningen, och det var studien av Starling et al. (2012) – jag återkommer till den strax!

Det mesta som rekommenderas online har utvärderats, men inte allt

För att avgränsa den information som forskarna granskade online användes följande kriterier: webbplatsen/podden skulle hänvisa till forskning och vara på engelska, den skulle vara gratis (ej bakom betalvägg), den skulle specifikt handla om att stöjda barn med språkstörning/DLD mellan 4-18 år, och fokusera på muntligt språk i helklass.

Forskarna gjorde tre sökningar på google över två år med fem söksträngar per gång, och granskade de första 100 sökträffarna – totalt granskades 2922 sökträffar. Efter granskning inkluderades 32 källor (webbplatser, poddar, handouts) riktade till lärare och andra professionella som arbetar med elever med DLD.

De grupperade de råden som de hittade i dessa resurser i sju olika kategorier

Ge stöd för specifika språkliga domäner (t.ex. ordförråd, pragmatisk förmåga, hörförståelse)
Explicit undervisning och lärarens modellering av språk och lärbeteenden (t.ex. grammatik, specifika användbara fraser, studieteknik)
Använd lämpligt muntligt språk i klassrummet (t.ex. att repetera och sammanfatta, förenkla instruktioner, tänka på talhastighet och komplexitet, modifiera uppgifter och texter)
Använd andra modaliteter för att stötta lärande (t.ex. visuellt stöd, inklusive skrift vid muntliga genomgångar, använda visuella scheman och checklistor, använd multimodal inlärning).
Låt eleven stå i centrum (t.ex. individualisering, fråga eleven själv, använd elevens styrkor och låt eleven visa sina styrkor).
Ändra den generella strukturen i lärmiljön (t.ex. var eleven sitter, reducera störande ljud, följ tydliga rutiner, stöd övergång mellan ämnen, ge pauser, ge tillräcklig tid)
Använd andra personer och teknologi som stöd (t.ex. involvera hela klassen i språkligt stödjande diskusisoner, t.ex om ord, låt elever arbeta tillsammans i par eller mindre grupper med stöd, använd assisterande teknology och ljudböcker).

Av dessa strategier så följer de första fem kategorierna i stort den forskningsevidens som finns, medan studierna inkluderade i översikten av Armstrong et al. (2026) inte tydligt har evidens inom de två sista kategorierna.

Detta innebär dock inte att rekommendationerna under kategorierna 6 och 7 är fel. Snarare visar det på en lucka i forskningen – det behövs studier som visar om (och hur) dessa strategier fungerar för elever med DLD när de används i hela klasser, av lärare, inom ramen för ordinarie undervisning.

En studie stack ut - LINK-S och undervisningstekniker för att öka språklig tillgänglighet i klassrummet

Endast en studie undersökte vad som händer när lärare får stöd att förändra sitt sätt att att använda språk inom ramen för sin vanliga undervisning i sitt vanliga ämne (Starling et al. 2012). Denna studie har jag skrivit om tidigare och det är också detta lärarfortbildningsprogram (LINK-S) som jag har utvecklat en digital version av här i Australien (LINK-D) och är i färd med att ta hem till Sverige och pröva ut i 20 svenska högstadieskolor läsåret 2027-2028.

I LINK-S samarbetar lärare med logoped för att implementera olika strategier eller tekniker för ökad språklig tillgänglighet i undervisningen, till exempel:

ge språkligt tillgängliga instruktioner
använda effektivt visuellt stöd
ge längre bearbetningstid
repetera viktig information

Vill du läsa mer om dessa undervisningstekniker - läs detta inlägg. I originalstudien av Starling och kollegor (2012) visade eleverna med DLD signifikanta förbättringar i skriftlig framställning och hörförståelse efter att deras lärare deltagit i detta program, och effekterna höll också i sig vid uppföljning. Det var dessutom den enda randomiserade kontrollerade studien som identifierades i översikten av Armstrong et al. (2026).

Varför är detta intressant?

Jag blev inte särskilt förvånad av resultaten i artikeln av Armstrong et al. (2026) – forskning om insatser för elever med språkstörning/DLD har främst fokuserat på mer riktade insatser och program - även de som är tänkta för helklass har ofta implementeras i specialskolor för elever med språkstörning/DLD vilket gör att de inte nödvändigtvis går eller är lämpliga att genomföra som insatser i helklass i ordinarie grund- och gymnasieskolor.

Det som jag tyckte var glädjande var att åtta av de elva inkluderade studierna lyfte samarbete mellan logopeder och lärare som en central aspekt. Ingen profession kan kunna allt, och kombination mellan expertiser är guld värt!

Armstrong och kollegor (2026) lyfter också i sin diskussion att resultaten från studierna som inkluderades visade att elever med DLD ofta behöver mer intensifierade och individualiserade insatser också. Detta var till exempel tydligt i studien av Benjamin et al. (2020) som jämförde en insats i heklass (Tier 1) med en individuell insats (Tier 3) för idiomförståelse. Förbättringen var större efter den individuella insatsen, även om förbättring även sågs i helklassinsatsen.

Detta visar på vikten av att elever med DLD också får fortsatt individuellt logopedstöd och speciallärarstöd genom skolåren (något som lyftes i Ebbels et al. 2019). Tillgången till logopediska insatser i skolåldern är dock enormt bristande, vilket belystes i rapporten Kartläggning av tillgång till logopediska insatser för barn och ungdomar med utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) som jag skrivit om tidigare.

Men, precis som jag skrev i början av inlägget, oavsett om elever med språkstörning/DLD får individuella insatser eller inte så kommer arbete med vanlig undervisning och lärmiljö (Tier 1) vara helt centralt – DLD är en livslång funktionsnedsättning, och även om en effektiv individuell intervention förbättrar elevens språkliga förmåga så finns språkstörningen fortfarande kvar. Stöd behövs på alla nivåer (Ebbels et al., 2019).

Trots att Armstrong och kollegor (2026) identifierade över trettio olika kategorier av rekommendationer till lärare från olika webbresurser, och trots att skolor världen över efterfrågar evidensbaserade arbetssätt för elever med DLD, finns det alltså mycket få helklassinterventioner som har utvärderats systematiskt.

I sin diskussion resonerar Armstrong och kollegor (2026) att många av rekommendationerna som hittades i webbresurser ÄR tagna från forskning, men kanske snarare forskning som utvärderat smågruppsinterventioner, eller interventioner som har utvärderas med elever som har andra funktionsnedsättningar, till exempel autism, dyslexi eller ADHD. Det är nödvändigtvis inte fel, särskilt som DLD ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar, men ändå viktigt att vara medveten om när denna forskning omsätts till råd för hela klassrummet för elever med DLD.

Eftersom jag själv forskar på en heklassintervention så visste jag redan att studien av Starling et al. (2012) är den enda insatsen som riktar in sig på lärares ordinarie undervisning som har utvärderas specifikt med elever med DLD. Här anser jag dock att forskarna missar att diskutera en viktig del – ska vi implementera något på helklassnivå bör vi också ta reda på hur insatsen fungerar för alla elever i klassen, inte endast de med DLD. Vad gäller insatsen LINK-S finns kvalitativ evidens att lärare upplever att undervisningsteknikerna ökar kvaliteten på undervisningen och förståelse och inlärning hos elever generellt (Foley et al. 2023) – men vi har ännu inga studier som faktiskt försöker mäta detta på elevnivå.

Denna forskningslucka vill jag försöka börja att fylla genom att utvärdera LINK-D i Sverige genom projektet INCLUDE (och förhoppningsvis med en större studie i Australien också om vi lyckas få finansiering). Även om programmet följer samma generella upplägg och innehåller samma familjer av undervisningstekniker som LINK-S, och därför fortfarande är en intervention som är “byggd” utifrån elever med DLD, så är fokus på språklig tillgänglighet för alla elever!

En sista reflektion är att jag anser att översikten av Armstrong et al. (2026) också missade något viktigt när de endast inkluderade kvantitativa studier. De beskriver att många av studierna inte mätte generalisering av de förmågor som tränades. Men (viktigt!) språk, lärande och delaktighet är SVÅRT att mäta med siffror och standardiserade tester, och därför behövs också andra angreppssätt. Vi vet från kvalitativa studier att både lärare och elever upplever att språkstödjande strategier som används av lärare i klassrummet är hjälpsamma, både för elever med och utan språkstörning/DLD och andra funktionsnedsättningar (t.ex. Foley et al, 2023; Tancredi et al., 2025 och det svenska exemplet Ekström et al., 2023). Kvalitativa studier utgör också forskningsevidens och behöver också tas i beaktande – men självklart gärna tillsammans med kvantitativa resultat.

Dock lyfter forskarna något som kanske är ännu viktigare i sin artikel – att när oavsett om evidens finns eller inte så bör lärare själva utvärdera effekterna av strategier som de använder i klassrummet, inklusive att prata med eleverna själva (se också Tancredi et al., 2025). Inom logopedi och medicin kallar vi detta för “intern evidens” - alltså evidens som kommer från den egna praktiken.

Utgångspunkten bör vara forskning och etablerade teorier om lärande och språk – men vi behöver också samla egen evidens på att det som vi gör i vår praktik fungerar för vår kontext och barnen och ungdomarna vi möter. Detta mer “data-drivna” angreppssätt är också en kärna i flernivåsystem, till exempel RTI eller MTSS. Att följa elevers utveckling och svar på de insatser som ges, och ge intensifierat stöd där det behövs bör gälla både läsförmåga, skrivförmåga och språkförmåga!

Ha en fin start på oktober – jag återkommer igen på DLD Awareness Day!