I dag är det DLD Awareness Day, en dag som syftar till att uppmärksamma utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD på olika sätt. Årets tema är "Tillsammans för DLD". Temat betonar att det krävs gemensamma insatser för att skapa bättre förutsättningar för personer med DLD genom hela livet.
Lärare, logopeder, forskare, familjer, personer med egen erfarenhet och beslutsfattare har alla viktiga roller att spela. Genom att arbeta tillsammans kan vi öka kunskapen om DLD och skapa mer tillgängliga miljöer för lärande, kommunikation och delaktighet.
Som vanligt har organisationen RADLD (Raising awareness of Developmental Language Disorder) skapat massa fina material som man kan ta del av och sprida. Temat “Tillsammans” ligger mig särskilt varmt om hjärtat – samarbete, och särskilt interprofessionellt samarbete mellan logopeder, lärare och andra professioner är något som jag tror är helt centralt för att bättre stötta barn, ungdomar och vuxna med DLD!
”Samarbete är något som jag tror är helt centralt för att bättre stötta barn, ungdomar och vuxna med DLD!”
Detta känns därför som en bra dag att dela en uppdatering från forskningsprojektet INCLUDE som jag leder, där jag tillsammans med forskare inom logopedi och pedagogik med deltagande och återkoppling från både logopeder och lärare utvecklar och utvärderar LINK-D, en digital fortbildning för högstadielärare med fokus på språkligt tillgänglig undervisning.
Varför behövs språkligt tillgänglig undervisning på högstadiet?
När elever blir äldre ökar de språkliga kraven – både muntliga och skriftliga – snabbt i alla skolämnen. För att lyckas behöver elever förstå instruktioner, förklaringar, arbetsblad, texter och genomgångar och delta och visa kunskap i både muntliga och skriftliga läraktiviteter. Forskning visar att detta kan skapa betydande hinder för elever med DLD (Ekström et al., 2023; Ziegenfusz et al. 2022), och självklart även för elever med språk-, läs- och skrivutmaningar av andra anledningar.
Samtidigt vet vi att det fortfarande finns relativt få studier om hur man bäst stödjer språk och lärande i vanliga högstadieklassrum, särskilt genom insatser som genomförs av ämneslärare i den ordinarie undervisningen (Howell et al., 2021; Armstrong et al., 2026). Detta gäller i synnerhet forskning om språkstödjande undervisning för elever med DLD i ordinarie klassrumsmiljöer. I den systematiska översikten av Armstrong et al. (2026) fann forskarna att endast 11 studier har utvärderat effekter av helklassinterventioner för muntligt språk för elever med DLD och endast EN studie handlade om att öka språklig tillgänglighet i ordinarie undervisning genom fortbildningsprogrammet LINK-S (Linking Language with Secondary School Learning: Starling et al., 2012). Det är just denna forskning vi bygger vidare på i projektet INCLUDE!
De första resultaten från INCLUDE-piloten
Målet med min tid i Australien var att tillsammans med mina medforskare och Dr. Julia Starling (originalförfattaren av LINK-S) skapa en digital och uppdaterad version av LINK-S och genomföra en mindre pilot med australiska högstadielärare.
Det har vi nu gjort!
LINK-D:s upplägg
Fortbildningsprogrammet LINK-D (Linking Language with Secondary School Learning – Digital) inleds med en informationsession för hela skolan om språk, lärande och språkstörning/DLD i högstadiet. Därefter följer åtta veckor korta mobilvänliga digitala mikrolektioner i plattformen Knowly (www.knowly.com), fem per vecka. Lärarna får också en-två handouts per vecka som sammanfattar mikrolektionerna.
Mikrolektionerna kombinerar korta texter, videoklipp, reflektionsuppgifter, quiz, diskussiontrådar med kollegor, och konkreta uppgifter och undervisningstekniker som lärarna använder i sitt eget ämne och klassrum i den vanliga undervisningen. Programmet är informerat av kunskap från forskningsfältet science of learning, och tidigare forskning om språkliga utmaningar/DLD i högstadieåldern och språklig tillgänglighet. I pilotstudien fick också samtliga lärare individuell coachning av en logoped under veckovisa onlinemöten (30 minuter). Deltagande lärare formulerar individuella mål och lägger upp när och var de gör mikrolektionerna utifrån sitt schema.
Såhär ser vyn med mikrolektioner ut i LINK-D (www.knowly.com)
Fokus i mikrolektionerna ligger på att öka tillgängligheten i muntligt och skriftligt klassrumsspråk samt att stärka explicit undervisning om ord och begrepp kopplat till lärarens egen undervisning. Precis som i LINK-S är tanken alltså inte att lärarna ska genomföra ett separat språkprogram med sina elever, utan att de får stöd att göra sin ordinarie undervisning mer språkligt tillgänglig för alla elever - med undervisningstekniker som lärarna förhoppningsvis har fortsatt nytta av även efter fortbildningens slut.
Jag är väldigt stolt över LINK-D och ser fram emot att börja utveckla den svenska versionen nu under november och december!
Målet med pilotstudien och deltagare
Målet med pilotstudien var att se att LINK-D fungerade rent praktiskt/tekniskt (användbarhet) och att programmet och undervisningsteknikerna upplevdes som lämpliga/rimliga/värda att använda av högstadielärare (acceptabilitet). Vi ville också använda samma lärarmått som i originalstudien av Starling et al. (2012), vilket var ett strukturerat intervjuinstrument som kallas “Levels of Use” (Hall et al., 2006) och kan ge en uppfattning om i vilken utsträckning som lärarna använder LINK-D:s undervisningstekniker innan och efter interventionen.
Vi rekryterade sex lärare till piloten, men tyvärr behövde en deltagare avbryta programmet av personliga skäl. Vi är klara med den första analysen av resultaten från tre lärare. De undervisade i tre olika ämnen i årskurs 8 på en onlineskola i Australien, och följde den vanliga läroplanen. Resultaten har jag presenterat vid två konferenser denna vecka (IDLDRC och SPA Research Symposium vid University of Sydney: Hallin et al., 2026a,b).
Resultat: LINK-D:s undervisningstekniker har hög acceptabilitet och plattformen är är enkel och användbar
De tre lärarna fick fylla i två enkäter efter att de gjort LINK-D. Perceived Characteristics of Intervention Scale (PCIS: Cook et al., 2015) innehåller 18 påståenden som läraren skattade från Strongly disagree (1) till Strongly agree (5). Dessa tre lärare skattade 4 (Agree) eller 5 (Strongly Agree) på nästan alla påståenden och fick totalpoäng mellan 82 och 86 av 90 - vilket indikerar hög acceptabilitet. Några av de påstående som alla tre lärare skattade högst (Strongly Agree) var:
LINK-D:s undervisningstekniker överensstämmer med mitt professionella omdöme.
LINK-D:s undervisningstekniker kan anpassas till min undervisningssituation.
Användning av LINK-D:s undervisningstekniker förbättrar kvaliteten i min undervisning.
Den andra enkäten var en skala som mäter användbarhet (System Usability Scale: Brooke, 1996) som bland annat kan användas till att utvärdera lärplattformar. Den innehåller tio påståenden där poängen räknas om till en skala med maxpoäng 100.
I en systematisk översikt av teknologi och lärplattformar som används i utbildning så var medelpoängen 70 när resultat från 170 olika studier sammanställdes (Vlachogianni, & Nikolaos, 2022). De tre lärarna i vår pilotstudie hade ett medelvärde på 97,5; det vill säga de tyckte alla att plattformen Knowly var enkel att lära sig och använda och de behövde ingen teknisk support.
Uppmuntrande!
Resultat: Lärarna använde undervisningsteknikerna och upplevede att användningen hade positiva effekter på eleverna
Kodningen av lärarintervjuerna (Levels of Use), indikerade att de tre lärarna ökade sin användning av LINK-D:s undervisningstekniker. Innan LINK-D hade lärarna poäng som motsvarade icke-användning eller orientering, och efter LINK-D motsvarade poängen aktivt användande och integrering av programmets undervisningstekniker. Alla tre lärare beskrev också att de planerade att fortsätta använda teknikerna efter studiens slut och att deras medvetenhet om vilka språkliga krav deras undervisning ställde på eleverna hade ökat. Dessa mönster liknar det som rapporterades för den ursprungliga LINK-S-studien (Starling et al., 2012). Alla tre lärare uppskattade också coachningen från och samarbetet med logoped och menade att det gav ett gott stöd för att implementera teknikerna i sina klassrum.
Även om vår pilotstudie fokuserade på lärarnas implementering beskrev lärarna också positiva förändringar hos eleverna. De upplevde att eleverna hade lättare att förstå instruktioner och centrala begrepp och att fler elever höll fokus under genomgångar. Det är dock viktigt att understryka att detta endast är beskrivningar av lärarna och att vi inte har undersökt effekter på eleverna själva.
Resultaten är alltså lovande, men jag vill vara väldigt tydlig med att detta är icke-publicerade/ icke-sakkunniggranskade pilotdata från endast tre lärare. Att lärarna i denna pilot var från en onlineskola gör också att det inte helt självklart kan översättas till vanliga klassrum. Samtidigt hade lärarna lång erfarenhet från ordinarie högstadiekontexter också. Så detta är ett litet men viktigt steg framåt.
Varför är detta intressant?
Språkstörning/DLD är en vanlig men relativt okänd funktionsnedsättning – i snitt två elever i varje klassrum har DLD. Det är därför som DLD awareness day - DLD-dagen - är så viktig!
Att få leda ett större forskningsprojekt med briljanta medforskare och samarbetspartners i logopedi och pedagogik och att känna att vi tillsammans kan ha skapat ett fortbildningsprogram som kan vara till nytta för lärare och deras elever med och utan DLD genom ökad språklig tillgänglighet i högstadieklassrum känns fantastiskt. För LINK-D är en insats för hela klassrummet – eftersom elever med DLD finns i alla klassrum. Jag tror att det är viktigt att ge lärare verktyg och strategier som fungerar i ordinarie undervisning och för hela elevgruppen. Originalstudien LINK-S undersökte eleveffekter endast för elever med DLD (Starling et al., 2012), medan lärare i senare implementeringsstudier (Foley et al., 2023) beskrev att arbetssättet också gynnar fler elever. Detta var något som lärarna i vår pilotstudie också noterade - att LINK-D fungerar för att det inte bara är eleverna med språksvårigheter som gynnas!
”I feel like the intervention works really well because it doesn’t only target those students that need it. It helps everyone in the classroom.”
Nästa steg: en stor svensk studie för att utvärdera effekterna av LINK-D
Projektet INCLUDE går snart vidare till nästa fas. Etikansökan för den större svenska studien har skickats in och planering pågår! Svenska LINK-D kommer utvärderas i en klusterrandomiserad kontrollerad studie under läsåret 2027-2028 som (förhoppningsvis) kommer omfatta 20 högstadieskolor från hela Sverige. I studien kommer att undersöka både elevers språk, lärande och upplevelser av undervisningen samt lärarnas implementering av LINK-D:s undervisningstekniker. Rekryteringen kommer att starta i februari 2027 när etikansökan är godkänd och jag är tillbaka i Sverige (och jag hoppas att några av er kommer vilja vara med!!)
Det känns både spännande och overkligt att snart få ta steget från en liten pilot till större studie – i ett projekt jag har velat göra sedan jag första gången läste studien av Starling et al. (2012) för nästan 10 år sedan!
Tillsammans för DLD!
Ha en fin DLD-fredag och sedan helg!
/Anna Eva
PS. Här nedan är alla tidigare DLD-dagsinlägg från språkforskningsbloggen - 10 år av firande i år!
2025: Man kan inte se DLD #DLDday 2025
2024: Stå upp för DLD - 8 strategier för arbetsplatsen!
2023: Språkstörning i hela världen
2022: Att växa med DLD
2021: Think Language, Think DLD
2020: DLD see me! En podd och 10 fakta om språkstörning att sprida.
2019: Har språkstörning ökat?
2018: Kunskapen kring språkstörning måste öka: DLD-ABC!
2017: DLD 123!
Referenser
Armstrong, R., Schimke, E., Ziegenfusz, S., Faragher, R., & Scarinci, N. (2026). Effective whole class oral language interventions and strategies for students with developmental language disorder: A systematic review. Autism & Developmental Language Impairments, 11, 23969415261457433.
Brooke, J. (1996). SUS: A "quick and dirty" usability scale. I P. W. Jordan, B. Thomas, B. A. Weerdmeester, & A. L. McClelland (Red.), Usability evaluation in industry (ss. 189-194). Taylor & Francis.
Cook, J. M., Thompson, R., & Schnurr, P. P. (2015). Perceived Characteristics of Intervention Scale: Development and Psychometric Properties. Assessment, 22(6), 704-714.
Ekström, A., Sandgren, O., Sahlen, B., & Samuelsson, C. (2023). 'It depends on who I'm with': How young people with developmental language disorder describe their experiences of language and communication in school. International Journal of Language & Communication Disorders, 58(4), 1168-1181.
Foley, K., D'Arcy, C., & Lawless, A. (2023). "There's been a huge change": Educator experiences of a whole-school SLP-led project to address developmental language disorder in Australian secondary schools. International Journal of Speech-Language Pathology, 25(4), 619-629.
Hall, G. E., Dirksen, D. J., & George, A. A. (2006). Measuring implementation in schools: Levels of use. Southwest Educational Development Laboratory.
Hallin, A. E., Carey, L., Kirsten, N., Samuelsson, C., Starling, J., Thorburn, K., & Munro, N. (2026a). Supporting Secondary Teachers to Meet the Needs of Students with Language and Learning Difficulties Through Digital Professional Development: Preliminary Findings from LINK-D. Digital oral presentation, International Developmental Language Disorder Research Conference (IDLDRC).
Hallin, A. E., Carey, L., Kirsten, N., Samuelsson, C., Starling, J., Thorburn, K., & Munro, N. (2026b). LINK-D Pilot: Feasibility, Acceptability and Perceived Impact of a Digital Professional Development Program for Secondary Teachers. Oral presentation, University of Sydney Speech Pathology Research Symposium, Sydney, Australia.
Howell, E., Barlow, W., & Dyches, J. (2021). Disciplinary literacy: Successes and challenges of professional development. Journal of Language and Literacy Education, 17(1), 1-26.
Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training secondary school teachers in instructional language modification techniques to support adolescents with language impairment: A randomized controlled trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495.
Vlachogianni, P., & Tselios, N. (2022). Perceived usability evaluation of educational technology using the System Usability Scale (SUS): A systematic review. Journal of Research on Technology in Education, 54(3), 392-409.
Ziegenfusz, S., Paynter, J., Flückiger, B., & Westerveld, M. F. (2022). A systematic review of the academic achievement of primary and secondary school-aged students with developmental language disorder. Autism & developmental language impairments, 7, 23969415221099397.
"Tillsammans för DLD" är årets tema för DLD Awareness Day. I det här inlägget berättar jag om de första lovande resultaten från INCLUDE och hur samarbete mellan lärare, logopeder och forskare kan bidra till mer språkligt tillgängliga högstadieklassrum.