Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång

Visuellt stöd är något som vi vet är centralt för att stötta inlärning, förståelse och uttrycksförmåga hos elever med språkstörning eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Men vilka olika sorters visuella stöd finns det? Och är det någon mening med att använda stödtecken/TAKK för barn över förskoleåldern?

Begriplig information för alla!

Begriplig text är ett svenskt projekt som vänder sig till de som skriver, producerar eller förmedlar text och information. Genom djupintervjuer och enkäter har de tagit reda på vad som gör texter mer begripliga för personer som har svårt att läsa och förstå texter av olika anledningar, t.ex. språkstörning/DLD, dyslexi, ADHD, autism, afasi och intellektuell funktionsnedsättning. I dagens blogginlägg rapporterar jag om resultaten från projektet utifrån slutseminariet som ägde rum förra veckan.

Bok på gång och forskningspepp!

Idag om mitt favoritämne - kopplingen mellan teori och praktik - utifrån i min första bok som ges ut i höst och på en konferens i USA jag just kom hem från och vill rapportera från! Ni får också lite resultat från min egen forskningsstudie om förklarande hos barn med och utan språkstörning/DLD.

Vikten av en gemensam syn på DLD för ett gott samarbete!

Forskning ska påverka vår praktik ; så våra teoretiska fält talar om språkstörning/DLD kommer att påverka vårt synsätt och vårt handlande. I en ny artikel så har forskare jämfört pedagogisk och logopedisk forskning om DLD och kartlagt likheter och skillnader - något som är viktigt att vara medveten om i vårt interprofessionella samarbete!

Att vara där eleverna är - samarbete för delaktighet

Vad krävs för ett gott samarbete mellan olika professioner i skolan, där logopeder allt oftare är en del av elevhälsan? Hur kan de som ger individuella tränande eller behandlande insatser inom ramen för särskilt stöd göra se till att delaktigheten inte minskar som följd? Detta är dagens tema i språkforskningsbloggen.

Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD!

Idag ett inlägg ni inte vill missa: en nypublicerad studie om hur man kan förbättra förmågan att förstå “mellan raderna” och därmed öka förståelsen av berättelser hos 5-6-åringar med språkstörning/DLD. Forskarna delar dessutom med sig av sitt behandlingsmaterial så det är bara att ladda hem och börja använda! :)

Finns olika sorters språkstörning?

I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.

Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens

Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?

Gott nytt ordförrådsår!

Ordförrådet är en central del av språket och alla som arbetar med barn och ungdomar oavsett om de är i språklig sårbarhet eller inte behöver ha kunskaper om hur man kan utveckla ordförrådet. Idag i forskningsbloggen skriver jag om hur kan vi arbeta för att stärka ordförrådet hos äldre elever med språkstörning utifrån aktuell forskning.