Begriplig information för alla!

Hej!
Hoppas ni (liksom jag) har haft sköna midsomrar! Det är snart dags för semester men två inlägg till tänkte jag skriva innan det är dags för en sommarpaus från forskningsbloggen (och allt annat). Idag vill jag rapportera från slutseminariet för projektet “Begriplig text” som jag var på i torsdags.

Begriplig text är ett treårigt arvsfondsprojekt (2016-19) initierat av Dyslexiförbundet, Afasiförbundet, Autism- & Aspergerförbundet och FUB (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning). Projektet hade som mål att undersöka vad det är som gör texter lätta eller svåra att läsa och förstå för personer med olika lässvårigheter och säger själva att de “vänder sig till dig som skriver, producerar eller förmedlar text och information”.

Framsida på broschyren “Alla vill förstå vad de läser!” som kan laddas ned här:    https://www.begripligtext.se/sites/default/files/bifogade_filer/kompendium_begriplig_text__0.pdf

Framsida på broschyren “Alla vill förstå vad de läser!” som kan laddas ned här: https://www.begripligtext.se/sites/default/files/bifogade_filer/kompendium_begriplig_text__0.pdf

Arbetsmetoder i begriplig text

Runt 20 personer med lässvårigheter fick djupreflektera kring olika texter samt använda eyetracker (en kamera som spelade in ögonrörelserna vid läsning av olika texter) för att öka medvetenheten vad som händer när de läser. Elever från Riksgymnasiet i Örebro, studenter på flera folkhögskolor samt deltagare på dysleximässan har också bidragit med information genom bl.a. en enkät där personerna fick ranka vilka typer av anpassningar som var viktigast just för dem. Personer med väldigt olika orsaker till sina lässvårigheter ingick i projektet- språkstörning och dyslexi var två, men även t.ex. ADHD, autism, afasi och intellektuell funktionsnedsättning.

Flera så kallade “textmakthavare” har också deltagit med exempeltexter för att öka medvetenheten om hur man kan skapa texter som är tillgängliga för fler - se t.ex. filmen nedan där Moa (som har språkstörning och dyslexi) förklarar hur hon vill ha sin text för att den ska vara mer begriplig:

Inom projektet Begriplig text, har tre textmakthavare träffat tre läsare som har kognitiva problem med läsningen. 13 procent av alla vuxna svenskar har lässvårigheter (enligt PIAAC). I den här filmen träffar Moa Oberst, gymnasiestuderande, Linda Nilsson, kanslichef på Sveriges Kommunikationsbyråer.

Resultat - 19 punkter för begripligare text

Intervjuerna tillsammans med enkätundersökningar ledde så småningom fram till 19 punkter som gör texter mer begripliga (utan inbördes ordning - det skiljer sig mellan personer!). Det är inget “facit” men ett steg på vägen i att göra t.ex. samhällsinformation mer begriplig för fler. Nedan har jag lagt till lite information till några punkter för att förtydliga (utifrån diskussionerna under seminariedagen).

  1. Ha tydliga rubriker

  2. Ha mellanrubriker som beskriver innehåll

  3. Markera nytt stycke med fet stil

  4. Ha ingresser som guidar till textinnehållet

  5. Inkludera sammanfattningar

  6. Skriv det viktigaste först

  7. Samla information i punktlistor

  8. Undvik förkortningar

  9. Markera viktiga ord med fetstil

  10. Ha med bilder som förtydligar innehållet (och inte bilder som inte gör det - mer kunskap om hur personer tolkar bilder kan behövas!)

  11. Luftig layout: ha kortare radlängder

  12. Luftig layout: ha större storlek på bokstäverna

  13. Luftig layout: ha tillräckligt stora marginaler

  14. Luftig layout: ha större mellanrum mellan raderna

  15. Luftig layout: ha tydlig styckeindelning med luft emellan varje stycke - det visar vilken information som hänger ihop med vad

  16. Undvik avstavningar (en deltagare förtydligade: undvik gärna långa sammansatta ord helt och hållet)

  17. Skriv inte för långa texter

  18. Ge möjlighet till uppläsning

  19. Komplettera med film

I kompendiet/broschyren som kan laddas ner från Begriplig texts hemsida (där bilderna i detta inlägg kommer från) presenteras sex exempelläsare med olika typer av lässvårigheter, och vad som hjälper dem mest. Bra reflektionsunderlag för de som arbetar med text och alla som möter personer med lässvårigheter (vilket är ALLA!).

Vad är viktigast för personer med språkstörning/DLD?

I enkätundersökningen så kunde man urskilja vilka punkter som just deltagarna med språkstörning/DLD hade skattat som viktigast (jag kommer länka till hela rapporten när den ligger ute på Begriplig texts/Begripsams hemsida): Att rada upp information i punktlistor; att det finns mellanrum mellan stycken; att det går att lyssna; att långa texter är sammanfattade, att det finns en rubrik som beskriver innehållet; att det finns mellanrum mellan rader; att låta bli att avstava ord; att informationen även finns som film; och att det finns bilder som förtydligar innehållet.

Exempelläsaren “Lova” ur broschyren “Alla vill förstå vad de läser!” som kan laddas ned här:    https://www.begripligtext.se/sites/default/files/bifogade_filer/kompendium_begriplig_text__0.pdf

Exempelläsaren “Lova” ur broschyren “Alla vill förstå vad de läser!” som kan laddas ned här: https://www.begripligtext.se/sites/default/files/bifogade_filer/kompendium_begriplig_text__0.pdf

Diskussioner under dagen

Under dagen var det många intressanta paneler, både med representanter från organisationerna som initierade och drev projektet, deltagarna själva och representanter från myndigheter och “textmakthavare”. Något av det som jag tyckte var särskilt intressant var:

  • I deltagargruppen med lässvårigheter bestämmer sig många blixtsnabbt om de tänker läsa texten överhuvudtaget eller inte! Därför blir en inbjudande och luftig layout extra viktig. Styckeindelning (med luft emellan) lyfte flera deltagare som särskilt centralt. Hellre två sidor med luftig layout än allt ihoptryckt på en sida!

  • Det är viktigt att utgå från den som har svårast att förstå en text när man t.ex. skriver myndighetsinformation - det är en demokratifråga! Även om myndigheter behöver utgå från lagen - som är krångligt skriven - så är det mer rättssäkert att skriva så att fler förstår än att skriva exakta ordalydelsen i lagen. Undvik alltså de krångliga och längsta orden, och våga skriv tydligt.

  • Svår information kan presenteras enkelt, och det blir inte barnsligt - utan bara mer lättförståeligt för alla.

  • För att få fler “textmakthavare” att skriva begripligt är det viktigt att prata om VARFÖR! Några stora argument är: Demokrati - allas rätt att förstå i samhället, ökad rättssäkerhet, ökat förtroende för myndigheter, och ökad effektivitet när fler förstår. Men om man inte förstår poängen med detta är man inte mottaglig för skrivråd och skrivkurser!

Varför begriplig text? Begriplig text främjar demokrati - allas rätt att förstå i samhället, ger ökad rättssäkerhet, ökat förtroende för myndigheter, och ökad effektivitet när fler förstår!


Varför är detta intressant?

Flera av seminariets presentatörer betonade att projektet Begriplig text bör räknas som en undersökning och inte forskning - men resultaten är oavsett detta väldigt intressanta och relevanta!

Jag tror att vi alla som är “textmakthavare” behöver tänka på hur vi skriver när vi vill informera, och flera av de 19 punkterna är relativt enkla att applicera i många sammanhang.

En sak som inte diskuterades särskilt mycket var texternas innehåll - det var relativt mycket fokus på textens form (jag var själv förvånad över hur viktigt just detta med luftig layout verkade vara för många med lässvårigheter - en bra lärdom att ha med sig, både när man skriver informationsbrev och t.ex. logopedutlåtanden!). MEN - självklart är det också så att innehållet i texten också spelar (stor) roll - om en text har ett helt nytt/okänt innehåll, många svåra/nya ord och långa, grammatiskt krångliga meningar, så kommer sjävklart även detta påverka begripligheten av texten i stor grad om man har t.ex. språkliga svårigheter (se mer om läsförståelse, och vad som påverkar läsförståelse här).

Och - något som en klok kollega också poängterade under seminariet - det kan heller inte bara handla om att alla alltid ska förenkla alla texter! Även personer med lässvårigheter och språkliga svårigheter kan behöva utmanas i sitt läsande för att utveckla sitt språk - med mycket stöd såklart! Detta gäller särskilt barn och ungdomar som befinner sig i utveckling och kommer fortsätta att utveckla sitt språk (och behöver utveckla sitt språk!). Om vi ständigt skulle förenkla alla texter (ta bort alla svåra(re) ord, skriva endast i korta meningar, inte ha några längre texter) så riskerar vi att urvattna språket vilket i förlängningen gör det mindre intressant, engagerande, och utvecklande. Men för att skapa läslust genom utmanande texter så måste vi på många olika sätt, explicit och strukturerat, stötta och utveckla barnens och elevernas språk och läsförståelsestrategier!

Men med det sagt så tror jag att mycket av det informerande språk som vi använder (instruktioner, informationsbrev, kalleleser, påminnelser, utlåtanden osv) skulle kunna bli mycket mer begripliga om vi textmakthavare ansträngde oss lite mer och följde dessa 19 punkter!

Det är en demokratifråga!

/Anna Eva


Referenser

https://www.begripligtext.se/

Jag kommer länka till rapporterna som presenterar resultaten från Begriplig text här när de finns tillgängliga!