Bok på gång och forskningspepp!

Hej alla!

Åter igen har det gått längre tid än jag önskar mellan uppdateringarna på bloggen. En anledning är att jag har analyserat resultat och förberett mig för att presentera på min favoritkonferens om språkstörning/DLD i Madison, Wisconsin (Symposium on Research in Child Language Disorders - SRCLD) som ägde rum 6-8 juni och varifrån jag just kom tillbaka till Sverige. Utöver det arbetet så har mycket av min skrivkraft gått åt till att skriva klart och revidera min bok Förstå och arbeta med språkstörning som kommer i Natur och Kulturs höstutgivning som en del av deras utmärkta lärpocketserie! Idag kommer jag skriva kort om min bok (teaser!) och fortsätta på temat teori-praktik genom att prata om LSA eller “Language Sample Analysis” vilket jag och många andra använder mycket i forskning - och som skulle kunna användas ännu mer i praktiken!

Förstå och arbeta med språkstörning

Ur Natur & Kulturs katalog för Fk -åk 3 och Åk 4-6, hösten 2019

Ur Natur & Kulturs katalog för Fk -åk 3 och Åk 4-6, hösten 2019

I denna bok, som riktar sig till personal, föräldrar och andra vuxna kring barn i lågstadiet och mellanstadiet försöker jag förklara vad språkstörning är, hur språkstörning kan “se” ut, vad språkstörning beror på, och vilka konsekvenser språkstörning kan få i skolan. Sedan kopplar jag denna kunskap och aktuell forskning till hur man som pedagog kan skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer - vilket jag har definierat som miljöer som förebygger att elever med språkstörning hamnar i språklig sårbarhet. Jag hoppas ni (och era kollegor) kommer ha nytta av denna bok i ert egna förbättringsarbete eller handledningsarbete samt era skolors utvecklingsarbete –och jag är väldigt förväntansfull att få höra vad ni tycker! När boken väl är ute så kommer jag publicera lite “extramaterial” här i bloggen (en del av att editera en relativt kort bok är att ta bort ganska mycket information… 🙂).

Konferensuppdatering - att analysera barns och ungdomars språk i logopedisk praktik

Min bok genomsyras av att jag försöker göra kopplingen mellan språkstörningsforskning och praktiskt arbete “i verkligheten" tydlig. När man är på internationella konferenser som SRCLD så är det pågående samtalet med andra forskare och kliniker en av det allra mest givande - både för att man får nya idéer till sin forskning (och till nya forskningsprojekt!), och för att det är en fantastisk möjlighet att diskutera just kopplingen teori och praktik.

Logopeden och forskaren John Heilmann inledde konferensen med att föreläsa om nyttan och användningen av Language Sample Analysis/LSA i såväl forskning som i logopediska utredningar och kartläggningar av barn och ungdomars språk, och han nämnde även mitt pågående forskningsprojekt vilket var väldigt roligt! LSA handlar om att på ett strukturerat sätt locka fram (och spela in) språkande från en person (t.ex. genom frågor eller bilder, eller genom att be dem berätta, förklara eller argumentera för något) och sedan analysera detta språk på olika sätt t.ex. avseende längd, språklig komplexitet, språkliga fel, struktur eller innehåll.

Jag vill sammanfatta Heilmanns huvudpoänger om LSA, kort beskriva de forskningsresultat jag presenterade på konferensen, och slutligen varför jag tror (och hoppas) att svenska logopeder som arbetar med barn och ungdomar kommer att börja använda LSA i större utsträckning än vad de gör nu.

Varför LSA?

Heilmann började med att säga att diskursförmåga är en komplex förmåga (se t.ex. ett av mina tidigaste blogginlägg här) och att det gör att LSA ger en mer representativ bild av det språk som barn och ungdomar behöver producera i vardagen och i skolan än våra standardiserade språktester som oftast bara prövar en sak i taget (t.ex. kunskap om ord ELLER grammatisk kunskap ELLER språkligt minne).

När det gäller barn och ungdomar med språkstörning/DLD så finns studier som visar att

  • LSA kan användas på de flesta stadier av talspråks- och skriftspråksutveckling (från konversation i lek till komplex argumentation).

  • Mått från LSA är korrelerade med standardiserade tester (men inte perfekt) (t.ex. Ebert & Scott, 2014) men kan också fånga mer subtila skillnader i språk och språkanvändning, t.ex. mellan barn med typisk språkutveckling, DLD och autism jämfört med standardiserade tester (Engberg-Pedersen och Christensen, 2017).

  • LSA är bättre på att fånga funktionellt språk än traditionella standardiserade tester, inte minst hos äldre elever där de språkliga kraven är större - och det är också mer motiverande uppgifter för eleverna att delta i.

  • LSA är särskilt bra för att mäta framsteg efter behandling/insatser, och även för att bestämma vilka mål som man ska prioritera i behandling (och t.ex. berättande är något man framgångsrikt kan förbättra hos barn med DLD vilket jag har skrivit om flera gånger tidigare, t.ex. här).

  • LSA kan tillsammans med standardiserade tester öka kvaliteten på våra kartläggningar och bedömningar av flerspråkiga barn och ungdomar (se Ebert och Pham, 2017).

Resultat från min forskning

Mitt pågående forskningsprojekt “Att förklara och berätta” startade jag just utifrån vetskapen om punkterna ovan! I projektet så gör vi LSA utifrån fyra strukturerade uppgifter - återberättande med och utan bildstöd och muntligt och skriftligt förklarande. Mitt mål är att samla in material från minst 20 elever med typisk språkutveckling i varje årskurs från åk 4 till åk 9 i dessa uppgifter, och undersöka på vilka sätt språket skiljer sig mellan detta material och elever som har språkliga svårigheter av olika anledningar, t.ex. DLD och/eller ADHD. Målet är också att jämförsdatamaterialet och metoden för analys kommer kunna användas av svenska logopeder när de träffar elever för språkutredningar.

Nedan är postern som jag presenterade på SRCLD (Hallin, Broberg & Jimenez Gonzalez, 2019). Den visar resultat från 30 elever i årskurs 4-6, 22 med typisk språkutveckling och 8 med språkstörning, och deras resultat från två uppgifter: muntligt och skriftligt förklarande av elevernas favoritsport och favoritspel. Dessa förklaringar analyserades vad gäller längd, grammatisk komplexitet och antal språkfel.

Resultaten visade att eleverna med DLD och eleverna med typisk utveckling skiljde sig signifikant från eleverna med typisk språkutveckling på både den muntliga och skriftliga förklaringen på längd, ett mått på grammatisk komplexitet (MLTU: medellängd i ord av en huvudsats med alla tillhörande bisatser) och antal fel (uttalsfel inte medräknade) - och jag återkommer till nedan varför detta är intressanta resultat.

Kliniska utmaningar med LSA (och möjliga lösningar!)

Heilmann (2019) tog upp möjliga hinder för att använda LSA i praktiken och i Sverige tänker jag att det finns två huvudhinder för logopeder att använda LSA:

  1. Tidsbrist: LSA känns för tidskrävande för den tidspress som de flesta logopeder har i sin kliniska vardag.

  2. Kunskaps-/materialbrist: Det saknas standardiserade uppgifter, analyssätt och jämförsmaterial på svenska.

Det som jag tycker är särskilt intressant med resultaten som jag presenterade på SRCLD (sammanfattade ovan) var att både den muntliga och skriftliga uppgiften visade samma skillnader mellan barn med och utan DLD, och det tror jag att vi kan använda oss av för att lösa tidsbristproblemet. Det vår pilotdata visade var att båda uppgifterna skiljde grupperna signifikant åt, men att den skriftliga uppgiften är relativt snabb att transkribera till datorn och analysera, men den muntliga uppgiften kräver avsevärt mer tid för transkription. Så en (del)lösning till problemet med tidsbrist är kan vara att använda skriftliga uppgifter (för skolbarn) i större utsträckning för den mer detaljerade analysen. En skriftlig uppgift tar förvisso längre tid för eleven att genomföra, men den genomförs självständigt, och en skriftlig uppgift snabbar upp det tidskrävande transkriptionsarbetet avsevärt.

Men jag tror också att vi som profession måste utmana oss själva och kanske också våga gå ifrån standardiserade tester när det är lämpligt. Vid diagnostiska utredningar måste vi självklart använda de standardiserade tester som finns. Men även att genomföra och rätta CELF-4 tar tid, och i vissa fall, t.ex. vid uppföljande bedömningar eller bedömningar med syfte att sätta behandlingsmål anser jag att den tiden skulle kunna vara bättre använd till en eller ett par LSA-uppgifter. Om vi på totalt 45-60 minuter (elicitering+transkription+analys) kan få en rik beskrivning av ett barn eller en elevs språk som ger oss möjlighet att sätta och följa upp mer funktionella behandlingsmål, och fånga upp mer subtila skillnader i språklig prestation än standardiserade tester - då är det värt det, anser jag!

Men - skulle vi inte kunna använda automatisk transkription (tal-till-text-teknik)? Det skulle väl underlätta transkriptionsarbetet? Heilmann (2019) tog även upp detta, och han menar (och jag håller med) att det finns en övertro på hur bra automatisk transkription verkligen är. Mer teknisk utveckling behövs; också för att de befintliga systemen programmerade så att de inte ska transkribera t.ex. fel, repetitioner, omformuleringar och tvekljud - och när vi undersöker språk från barn och ungdomar med språkstörning är detta viktig information. Teknisk utveckling behövs, men båda dessa möjliga lösningar till tidsbristproblemet hoppas jag också kunna undersöka vidare i kommande studier inom mina forskningsprojekt! (Uppmuntrad och inspirerad av diskussioner och återkoppling på konferensen!).

Vad gäller problem 2 (kunskaps-/materialbrist) så samarbetar jag med Ketty Andersson vid Lunds Universitet och Maria Levlin och Elisabeth Nilsson i Umeå, för att tillsammans skriva manualer för en svensk version av LSA-programmet SALT (som är utvecklat i Madison, Wisconsin) och bidra med jämförsdata från olika uppgifter, som då skulle kunna användas av svenska logopeder. Så jag hoppas att vi inom några år kommer att ha löst även det problemet!

Varför är detta intressant?

LSA har stor potential för logopediska språkliga utredningar och kartläggningar och jag tror (och hoppas) att med mer tillgängliga svenska verktyg och jämförsdata, och mer kunskap om hur man kan genomföra LSA och de fördelar som forskning och praktik visar, att fler svenska logopederkommer att använda LSA för att kartlägga språk, sätta språkliga mål för behandling, och följa upp behandlingsmål!

Självklart finns också en del begränsningar med LSA (som med alla verktyg), vilket Heilmann (2019) också nämnde. Vi vet t.ex. att effekten av den uppgift vi använder har stor betydelse och att vi måste väga autenticitet (t.ex. att barnet/eleven får välja ett ämne de är intresserade av/kan mycket om) med reliabilitet (t.ex. att ge en återberättandeuppgift som är mer strukturerad och därför också mer jämförbar mellan olika elever). Jag hoppas att uppgifterna som jag och de logopedstudenter, masterstudenter och logopeder som har hjälpt och kommer att hjälpa till att samla in data till detta projekt kommer att ge olika möjligheter!

För att lyckas med detta projekt så behöver vi fortfarande samarbeta med fler skolor och hitta fler elever som vill delta - både elever med och elever utan språkstörning! Det är fortfarande främst i Storstockholmsområdet som vi fokuserar på (eftersom det är här jag befinner mig), men i höst kommer även material samlas in i Sundsvall med hjälp av några fantastiska skollogopeder.

Är du intresserad av att bidra till projektet eller att tror att din skola skulle vara intresserad att bjuda in sina elever till projektet - hör av er till mig på annaeva.hallin [at] ki.se.

Ha en fin skolavslutning ni som fortfarande har det framför er!

/Anna Eva

Referenser

Ebert, K. D., & Pham, G. (2017). Synthesizing information from language samples and standardized tests in school-age bilingual assessment. Language, Speech, and Hearing Services in Schools48(1), 42-55.

Ebert, K. D., & Scott, C. M. (2014). Relationships between narrative language samples and norm-referenced test scores in language assessments of school-age children. Language, Speech, and Hearing Services in Schools45(4), 337-350.

Engberg-Pedersen, E., & Christensen, R. V. (2017). Mental states and activities in Danish narratives: children with autism and children with language impairment. Journal of child language44(5), 1192-1217.

Hallin, A.E., Broberg, M. & Jimenez Gonzalez, P. (2019). Favorite game or sport task in Swedish.Oral and written performance in school-age children with and without developmental language disorder. Poster presentation. The 40th annual Symposium on Research in Child Language Disorders. June 6-8, Madison, WI.

Heilmann, J. (2019) Language Sample Analysis: Innovative Applications and Interesting Extensions. Oral presentation. The 40th annual Symposium on Research in Child Language Disorders. June 6-8, Madison, WI.