Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.
Hur djupt och brett är ett ordförråd?
Språkbehandling utifrån klassrumsaktiviteter
En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).
Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).
Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte)
Vi analyserar elevers texter – men hur?
Om äldre skolbarn och grammatisk träning
Varför (åter)upptäcks ibland språkstörning i skolåldern?
Språkstörning är en medfödd svaghet i att lära sig sitt språk - hur kommer det då sig att vissa barns språkstörning inte upptäcks förrän i skolåldern? Idag diskuterar jag begreppet "illusory recovery" och varför jag tror att regelbunden uppföljning av elever som gått hos logoped som små är en bra idé.
Läsförståelse - meningen med att läsa
Läsförståelse är en av de mest komplexa språkliga aktiviteterna vi ägnar oss åt, och idag vill jag ge några exempel på hur man kan arbeta ämnesspecifikt och språkspecifikt med läsförståelse för elever med språkstörning (eller andra som har svårigheter med läsförståelse), och ge förslag till vidare läsning.