aktuell forskning

Vad behöver vi tänka när vi väljer symboler för AKK?

Personer som inte kan kommunicera tillräckligt bra med tal för att täcka sina kommunikativa behov kan behöva använda AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). En typ av AKK är att använda bilder eller symboler. Men hur ska man välja symboler? Spelar det någon roll? I dagens gästbloggsinlägg av Anna Nyman, doktorand på Karolinska Institutet och logoped inom habiliteringen, diskuterar forskning som bland annat undersökt detta.

Berättande hos svenska mellan- och högstadieelever med DLD och ADHD

Idag presenterar jag de första publicerade resultaten från mitt eget forskningsprojekt Att förklara och berätta. Hur påverkar ADHD och språkstörning/DLD berättande hos svenska mellanstadie/högstadieelever? Och vilka effekter har bildstöd på berättande? Några första svar på de frågorna bjuder jag på i dagens inlägg.

Borde fler elever med språkstörning/DLD också ha en dyslexidiagnos?

I en ny svensk studie av Kalnak och Sahlén (2020) undersöktes avkodningsförmågan hos 61 elever med grav DLD/språkstörning. Forskarna fann att en stor andel hade avkodningssvårigheter, men att endast några få hade en dyslexidiagnos. Idag i forskningsbloggen!

"Behandlingstänk" i forskning och praktik!

Forskningsbloggens första gästinlägg någonsin är skrivet av skollogoped Julia Andersson som sammanfattar och diskuterar forskning om insatser vid utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD utifrån en kurs på Lunds universitet - men också utifrån sin egen erfarenhet!

Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång

Visuellt stöd är något som vi vet är centralt för att stötta inlärning, förståelse och uttrycksförmåga hos elever med språkstörning eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Men vilka olika sorters visuella stöd finns det? Och är det någon mening med att använda stödtecken/TAKK för barn över förskoleåldern?