aktuell forskning

Ordförrådsbyggande i klassrummet med hjälp av återkallningsövning

Hur kan man arbeta med återkallningsövning/Retrieval practice i klassrummet? Och vad blir effekten på ordinärning för högstadieelever med grav språkstörning/DLD? Dagens artikel (Levlin et al. 2022) kombinerar tre av mina stora intressen: ordförrådsarbete, klassrumsbaserade språkliga insatser och hur vi kan maximera inlärning!

Mer resurser behövs för att minska läsgapet!

Vi har länge vetat att elever på mellan- och högstadiet som inte har svenska som något av sina modersmål som grupp presterar sämre i läsförståelse (utifrån t.ex. PISA, PIRLS och nationella prov). Fälth, Selenius & Egerhag (2022) undersökte läsfärdigheter hos knappt 47000 elever som antingen läste kursplan svenska eller kursplan svenska som andraspråk. Min slutsats: mer (och tidiga) resurser behövs för att minska läsgapet - tidigt.

Hur ser en bra fortbildning ut? Om att ändra beteenden och öka kunskap.

Har du gått på en fortbildning eller kurs någon gång som verkligen har ändrat hur du arbetar?

Idag bloggar jag och funderar jag på fortbildningar för yrkesverksamma utifrån en nypublicerad svensk studie som utvärderade effekterna av en lärarfortbildning kring ett kommunikationsstödjande klassrum för lågstadielärare (Andersson et al. 2022).

Intensiv användning av assisterande teknik utvecklar läsförmågan

Idag om en högintressant och aktuell svensk studie om användning av assisterande teknik av elever med stora avkodningssvårigheter och evidens för att det inte endast kompenserar för lässvårigheterna men också utvecklar läsförmågan (Svensson et al. 2021).

Vad behöver vi tänka när vi väljer symboler för AKK?

Personer som inte kan kommunicera tillräckligt bra med tal för att täcka sina kommunikativa behov kan behöva använda AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). En typ av AKK är att använda bilder eller symboler. Men hur ska man välja symboler? Spelar det någon roll? I dagens gästbloggsinlägg av Anna Nyman, doktorand på Karolinska Institutet och logoped inom habiliteringen, diskuterar forskning som bland annat undersökt detta.

Berättande hos svenska mellan- och högstadieelever med DLD och ADHD

Idag presenterar jag de första publicerade resultaten från mitt eget forskningsprojekt Att förklara och berätta. Hur påverkar ADHD och språkstörning/DLD berättande hos svenska mellanstadie/högstadieelever? Och vilka effekter har bildstöd på berättande? Några första svar på de frågorna bjuder jag på i dagens inlägg.

Borde fler elever med språkstörning/DLD också ha en dyslexidiagnos?

I en ny svensk studie av Kalnak och Sahlén (2020) undersöktes avkodningsförmågan hos 61 elever med grav DLD/språkstörning. Forskarna fann att en stor andel hade avkodningssvårigheter, men att endast några få hade en dyslexidiagnos. Idag i forskningsbloggen!

"Behandlingstänk" i forskning och praktik!

Forskningsbloggens första gästinlägg någonsin är skrivet av skollogoped Julia Andersson som sammanfattar och diskuterar forskning om insatser vid utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD utifrån en kurs på Lunds universitet - men också utifrån sin egen erfarenhet!