Screening av läsförmåga - en möjlighet till rätt insatser i rätt tid!

Det finns många (och starka) åsikter om detta med att “testa” elever. Eftersom jag i mitt kliniska arbete länge har arbetat med logopedisk utredning av språk- läs- och skrivförmåga, så har jag ägnat mycket av min tid åt att administrera, rätta och tolka tester. Ofta har syftet vara att se om eleven jag träffat uppfyller kriterierna för någon (medicinsk) diagnos, t.ex. dyslexi eller språkstörning (för en diskussion om diagnosernas plats/inte plats i skolan - se här). En utredning är ansträngande för en elev. Det är mycket anspänning och ibland även oro och nervositet. En utredning ska alltså inte göras lättvindigt - och det är viktigt!

Här tycker jag det är centralt att fundera på vad syftet med testning är - oavsett om det är en hel utredning, en kartläggning eller en kortare screening som ges till alla elever. För en diagnostisk utredning så är självklart ett centralt syfte att ställa/avskriva diagnos. Men det finns ett ännu viktigare syfte - med all typ av testning - som man alltid bör hålla i tanken - rätt insatser i rätt tid! Tester bör belysa både möjligheter och hinder, och ska kunna ge en utgångspunkt för att planera lämpliga insatser.

I mina senaste inlägg har jag pratat om screening av lässvårigheter i skolan. Och jag framhåller att det viktigaste är att en screening kan leda till att rätt elever kan få rätt insatser i rätt tid. Helst ska dessa insatser vara förebyggande - innan svårigheterna har blivit för stora. Då kan dessutom screeningen också vara ett stöd för elevhälsan att uppfylla sitt grundläggande uppdrag enligt skollagen: att verka förebyggande och hälsofrämjande.

Det viktigaste är att en screening kan leda till att rätt elever kan få rätt insatser i rätt tid

Ett sätt att kunna arbeta förebyggande med läsinlärning och läsutveckling menar jag är att screena alla elever - det vill säga testa - för att fånga upp de som behöver extra stöd, tidigt, och för att vägleda vilket sorts stöd som de behöver. Detta kan i förlängningen leda till att färre elever behöver genomgå en hel utredning hos t.ex. logoped, för att man har redan fångat upp och sett vilket stöd elever behöver, och satt in rätt stöd (eventuellt i en RTI-modell (response to intervention) som jag har skrivit om här och här och här)!

I förra inlägget diskuterade jag två material som är tänkta att användas innan lässtart: Bornholmsmodellen (Lundberg, Rydkvist & Strid, 2018) och Hitta Språket (Skolverket, 2018b). Idag är mitt fokus på material som är tänkta att användas efter att eleverna har börjat läsa: Nationellt Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket, 2018a), kartläggningsmaterialet från Stiftelsen LegiLexi och screening med ögonrörelsemätning från Lexplore. För en introduktion till materialen (och varför jag valt just dem) se här - och här kan du ladda ner min översikt av materialen.

Screen Shot 2018-09-27 at 10.12.00.png


Nationellt bedömningsstöd (SKOLVERKET)

Jag tänkte börja med några ord om skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket, 2018a), som är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Flera andra har diskuterat detta, bland annat i Svenska Dyslexiföreningens tidning, och i den tidningen fick också Skolverket möjlighet att svara på en del av den kritik som hade lyfts (Susanne af Sandeberg, 2018).

Slutsatsen som Susanne af Sandeberg (2018) drog är följande "Regeringen ger Skolverket i uppdrag att konstruera kartläggningsmaterial och bedömningsstöd utifrån kursplanerna, och säger samtidigt att materialet ska vara forskningsbaserat. Men kraven på forskningsbaserat material kommer inte att få genomslag så länge kursplanerna inte är uppdaterade utifrån modern forskning” (s. 11).

Den forskning som af Sandberg efterlyser är dels att läsning bör definieras utifrån “the Simple View of Reading” (Läsning = avkodning * språklig förmåga, Gough & Tunmer, 1986; Hoover & Gough, 1990) och dels på de relativt nya kunskapsöversikter/forskningsgenomgångar som finns som visar att systematisk undervisning i fonemisk medvetenhet och kopplingen mellan grafem-fonem kan förebygga avkodningssvårigheter, förbättra avkodningen hos elever som har dyslexi, och hjälpa elever som börjar halka efter i sin tidiga läsutveckling (SBU, 2014; Vetenskapsrådet, 2015).

Hur ser då det uppdaterade bedömningsstödet ut? Jag fokuserar på området “Läsa”. Fokus är på textläsning, men för årskurs 1 finns även uppgifter för att namnge bokstäver, säga vilket ljud som hör till bokstäverna och en (kort) koll om eleverna kan känna igen några vanliga ordbilder (logografisk läsning), samt hörförståelse (genomfört i grupp där läraren uppmanas att “Välja ut några frågor som känns relevanta utifrån text och elevgrupp” - alltså inte en individuell prövning av hörförståelse som skulle kunna jämföras med läsförståelse). Bedömningsstödet har generellt relativt vaga kriterier när ett kriterium är uppfyllt och detta anser jag gör det svårare att följa en elevs utveckling över tid och se om en insats man har satt in har hjälpt - alltså delvis samma utmaningar som jag anser att Skolverkets material Hitta språket har. Bedömningsstödet har dock elevexempel med ljudfiler till, vilket kan guida bedömningen och är en styrka!

Pedagog Stockholms har bloggen “Läs- och språksatsningen” av Toura Hagnesten. Toura hann före mig och har belyst de (relativt små) uppdateringarna av bedömningsstödet i ett inlägg. Både hon och jag upptäckte till exempel att i elevexemplen så nämns nu (på ett ställe) att systematisk undervisning i fonem-grafemkoppling är att rekommendera för en elev som ännu inte knäckt koden, vilket är positivt och mer i enlighet med de systematiska forskningsöversikter som finns (SBU, 2014; Vetenskapsrådet, 2015).

I övrigt så anser jag att det fortfarande är en brist (från ett insatsperspektiv) att materialet inte skiljer mellan avkodningsförmåga och språklig förmåga på ett tydligare sätt. Vid läsning och förståelse av text så behöver eleven göra “allt på en gång”, vilket gör att en elev kan ha svårt att nå de uppsatta kriterierna för läsning på grund av många olika anledningar - brister i fonemisk medvetenhet/kodknäckandet, brister i automatisering, språkliga svårigheter eller brister i bakgrundskunskap. Detta gör att det blir svårt för en lärare att avgöra vad eventuella svårigheter med (text)läsning beror på - och därmed också vilka insatser som eleven behöver!

Detta gör att det blir svårt för en lärare att avgöra vad eventuella svårigheter med (text)läsning beror på - och därmed också vilka insatser som eleven behöver!


Lexplore

En liknande utmaning finns vad gäller Lexplores screeningverktyg som mäter ögonrörelser vid elevens tysta läsning och högläsning av korta texter och jämför dessa ögonrörelser med ett stort referensmaterial som innefattar elever med och utan lässvårigheter. Efter att eleven har läst en text får hen svara på tre frågor, och innan läsningen görs en kort bedömning av elevens förmåga att snabbt benämna bokstäver (det resultatet presenteras separat). Fokus är alltså även här på läsning av text (avkodning och förståelse gemensamt), men Lexplores texter är generellt kortare än Skolverkets, och screeningen är därför också snabbare (3-5 minuter per elev). En annan skillnad är att Lexplore inte jämför eleven mot uppsatta (läroplans)mål, utan jämför med hur andra elever i samma ålder har klarat uppgiften. Testet är med andra ord normerat och man får på så sätt en mer objektiv bedömning av hur eleven läser dessa texter jämfört med jämnåriga - läraren beslutar inte själv om ett visst kriterium är uppfyllt eller inte.

Men vad säger forskningen (detta är ju ändå en forskningsblogg 🙂)? Själva forskningen bakom Lexplore är det inget fel på (än så länge finns det bara en artikel: Benfatto et al. (2016), och den håller måttet, så vitt jag kan bedöma), och ögonrörelsemätningar har länge använts till att studera olika processer relaterat till läsning och språk. Avvikande ögonrörelser är en följd av brister i läsförmåga, antingen brister i avkodningen, i förståelsen eller både och. Att Lexplore är normerat och att man kommer kunna ange sensitivitet/specificitet för upptäckt av lässvårigheter är också positivt (opublicerade data visar på siffror runt 85% enligt Lexplore själva, dvs att en Lexplore screening kan identifiera runt 85% av de som har lässvårigheter korrekt (som visas i andra “traditionella” papper-och-penna-tester som fokuserar på avkodning) och 85% av de som inte har lässvårigheter korrekt - men jag avvaktar och återkommer till detta när artikeln kommer!).

MEN om en elev faller ut i Lexplores screening så måste man gå vidare med ytterligare kartläggningar eller tester för att ta reda på vad lässvårigheterna beror på, för verktyget har ingen möjlighet att säga om ett svagt resultat beror på avkodningssvårigheter eller språkliga svårigheter (personlig kommunikation, 2018). Möjlighet finns att gå tillbaka och lyssna på en inspelning av elevens högläsning, men då är vi tillbaka i en subjektiv bedömning av textläsning som helhet (vilket också är en utmaning när man använder Skolverkets material) - dessutom är texterna i Lexplore mycket korta vilket begränsar möjligheten till analys.

Åter igen - det räcker inte att säga att en elev har svårt med läsning för att kunna sätta in rätt insatser! Jämfört med Skolverkets material gör Lexplore det dock möjligt att följa elevers utveckling över tid på ett objektivt sätt, och därmed utvärdera insatser - men man måste först ha tagit reda på vilka insatser eleverna behöver från början.

Även här hann Toura före mig i diskussionen av Lexplore relaterat till Simple View of Reading - men sedan hon skrev sitt inlägg har Lexplores material uppdaterats något - nu kan en utbildad lärare på skolan själv göra screeningen och man har utökat läsförståelsefrågorna till tre stycken per text istället för en per text.

Lexplore har som uttalad ambition att fortsätta att utveckla såväl sina insatsförslag/sitt insatsprogram som sitt screeningverktyg ytterligare och har börjat detta arbete med bland annat ett avkodningsträningsprogram och handledning för språkutvecklande insatser i klassrummet (personlig kommunikation, augusti 2018). Det blir spännande att se om deras fortsatta uppdateringar av screeningverktyget kommer vara mer omfattande än uppdateringarna som gjordes av Skolverkets material - och om det då kommer finnas en möjlighet att skilja på lässvårigheter som bottnar i svårigheter med fonemisk medvetenhet, att knäcka koden eller svårigheter med automatisering (dvs. avkodning) eller lässvårigheter som bottnar i t.ex. bristande ordförståelse eller annan språkförståelse (dvs. språklig förmåga). Klart är då att Lexplores screeningverktyg då behöver utökas med fler typer av uppgifter än de textläsningsuppgifter som finns nu.

Finns det då något screeningmaterial som bygger på “Simple View of Reading”? Ja, det gör det - och det är dessutom helt gratis att ladda ner och använda.

book.jpeg

LegiLexi

Stiftelsen LegiLexi har under flera år utvecklat sitt kartläggningsmaterial som har uppgifter både inom avkodning (nonord för ljudande läsning och ord för ljudande eller ordbildsläsning, samt fonologisk medvetenhet), språkförståelse (hörförståelse och ordförståelse) och läsning av text (avkodning och läsförståelse). Här har läsforskare alltså gjort precis det som jag (och andra) efterlyser - de har skapat ett screeningverktyg som tittar på avkodning och språkförståelse separat (enligt the Simple View of Reading), med möjlighet att följa utveckling över tid.

I likhet med Skolverkets material är uppgifterna förankrade i läroplanen och är inte normerade, så eleven jämförs med i förväg uppställda kriterier. De uppgifter som LegiLexi innehåller och det sättet som de bedöms gör dock att det lättare går att följa utveckling inom olika områden som är viktiga för läsning och skrivning jämfört med Skolverkets material. Det som jag tycker är det allra mest centrala är att man med hjälp av LegiLexis material kan se om det är just avkodningen som hindrar eleven till flytande läsning med förståelse, och då snabbt sätta in insatser som syftar till att förbättra elevens avkodning, eller om det är svårigheter med läsflyt eller läsförståelse på grund av språkliga bearbetningssvårigheter (vilket bör avspeglas i hörförståelse och ordförståelseuppgiften) - detta möjliggör insatser inom dessa områden. Ett svagt resultat på en hörförståelseuppgift i lågstadiet är också ett observandum - det finnas många anledningar till detta, men språkliga svårigheter är en! Och eleverna utan avkodningssvårigheter men med språkliga svårigheter är ofta extra svåra att upptäcka i klassrummet. Om man använder den datorbaserade/lärplattebaserade versionen av LegiLexi ska screeningen ta ca två lektionstimmar att genomföra för en hel klass.

Bra, tycker jag! Och ja - Toura har skrivit lite om LegiLexi också - där hon också visar lite hur sammanställningarna i detta kartläggningsmaterial kan se ut.


Varför är detta intressant?

Ett huvudfokus och syfte när vi testar, kartlägger och screenar bör vara rätt insatser i rätt tid. Annars blir testning bara en administrativ börda som dessutom utsätter eleverna för onödig stress. För att ge rätt insatser behöver såväl tester som insatser bygga på forskning och evidens. Evidens kring tidig läsundervisning (och läsinlärning) har jag skrivit om många gånger tidigare.

Jag tycker att Susanne af Sandeberg (2018) gör en intressant reflektion kring Skolverkets bedömningstöd och kartläggningsmaterial (Skolverket 2018a, 2018b). Uppdraget till de som skapade materialen var att utgå från läroplanen för årskurs 1-3 — och läroplanerna är inte tydligt förankrade i läsforskning. Att stötta och utveckla fonemisk medvetenhet står inte med i förskolans läroplan (det borde det!) och att kunna avkoda kända och okända ord snabbt och säkert står inte med i lågstadiets läroplan - utan fokus är på läsning av texter med hjälp av olika “lässtrategier” vilket kan tolkas på många olika sätt, och förespråkar inte synen på läsning som en produkt av avkodningsförmåga och språkförståelse. Båda behövs! Och avkodningsförmågan i synnerhet behöver läras ut. Men att detta inte finns med i läroplanen i nuläget påverkar självklart hur bedömningsstödet/kartläggningsmaterialen blir utformade!

Både LegiLexi och Lexplore bygger på forskning och evidens, men från lite olika håll. Och tar man ett insatsperspektiv så anser jag att det i nuläget är LegiLexi det verktyg som möjliggör individanpassade insatser (utifrån Simple View of Reading) direkt efter att screeningen är genomförd och även möjligheter att följa upp hur insatserna har utvecklat dessa viktiga (del)förmågor. Lexplore har en styrka i sitt stora jämförsdatamaterial och i en mer objektiv bedömning, men för att sätta in individanpassade insatser så anser jag att det behövs ytterligare kartläggningar som komplement.

Och med dessa ord vill jag avsluta denna miniserie om screening av lässvårigheter. I nästkommande inlägg kommer jag lyfta språk och språkstörning igen utifrån några aktuella forskningsartiklar. Hoppas ni vill följa med mig även då!

Ps. Jag vill betona att jag är oberoende i min diskussion och granskning av dessa material - om jag någonsin har anledning att vara partisk så kommer jag alltid att skriva ut det tydligt - det anser jag vara viktigt som forskningsbloggare :). Jag har däremot varit i kontakt med både forskarna bakom Lexplore samt den som utvecklar Lexplores insatsprogram och även med Stiftelsen LegiLexi inför detta inlägg.

Referenser

Benfatto, M. N., Seimyr, G. Ö., Ygge, J., Pansell, T., Rydberg, A., and Jacobson, C. (2016). Screening for Dyslexia Using Eye Tracking during Reading. PloS One, 11(12), e0165508.

Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and special education, 7(1), 6-10.

Hoover, W., & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2, 127–160.

Lundberg I., Rydkvist, M., & Strid, A. (2018). Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass. 3:e upplagan. Natur & Kultur Läromedel.

SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-66-9.

Skolverket (2018a). Nationellt Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Dnr 2018:632.

Skolverket (2018b). Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. 

Susanne af Sandeberg (red.) (2018). Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet i årskurs 1. Svenska Dyslexiföreningen 2018 / nr 2.

Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.


Print Friendly and PDF