Hej!
Hoppas att ni alla har haft en underbar sommar och en skön ledighet. När nu alla gör sig redo att starta upp igen vill jag avsluta min serie om bildstöd/visuellt stöd med två augusti-inlägg - och påminna om de tidigare delarna i serien som jag tror är en bra startpunkt när ni arbetar med visuellt stöd i er vardag!
Del 1: Bildstöd och språkstörning/DLD – vad visar forskningen egentligen?
Del 2: Bättre inlärning med bilder(?)
Del 3: Designa bättre visuella stöd för ökad språklig tillgänglighet
I dessa tidigare inlägg har jag främst diskuterat forskning relaterat till visuellt stöd för att främja lärande – och särskilt i del 2 och 3 så finns många konkreta och forskningsbaserade tips på hur bildstöd för bättre lärande bör designas, baserat på studier som undersökt just detta samt kognitiv belastningsteori!
I de två sista inläggen vill jag skriva om visuellt stöd/bildstöd för att stötta läsförståelse – och idag fokuserar jag på OM och HUR illustrationer kan stötta eller hindra läsförståelse hos nybörjarläsare.
Jag kommer hänvisa tillbaka till kognitiv belastningsteori i min diskussion (Sweller, 2024) – om du vill ha en repetition - läs del 3 i denna serie först.
Hur påverkar illustrationer nybörjarläsares läsförståelse?
I en väldesignad studie undersökte Eng och kollegor (2021) hur läsförståelse hos nybörjarläsare påverkas av illustrationer. Deltagarna var 117 amerikanska skolbarn (hälften pojkar, hälften flickor) som gick i årskurs 1 och 2 (medelålder 7,89 år). Barnen randomiserades i tre grupper som var matchade avseende ordavkodningsförmåga.
Alla barn läste samma ålders- och avkodningsnivåanpassade bok högt samtidigt som deras ögonrörelser registrerades. Efter de hade läst klart fick de svara på förståelsefrågor muntligt. Den enda skillnaden var illustrationerna till texten. Grupp A läste boken med originalillustrationerna. Grupp B fick anpassade illustrationer där endast de delar av bilden som var relevanta för själva berättelsen ingick. Grupp C fick läsa boken utan några illustrationer.
I figuren nedan är exempel på hur det kunde se ut.
Figur från Eng et al. (2021).
Lagom är bäst!
Resultaten visade att gruppen som fått de anpassade relevanta illustrationerna (grupp B) hade signifikant högre läsförståelse (72% korrekta svar) jämfört med originalillustrationerna (Grupp A: 59% korrekta svar) och endast text (Grupp C: 53% korrekta svar). Ögonrörelseresultaten visade vidare att barnen som läste med originalillustrationer tittade iväg från texten under läsningen signifikant mer än barnen i båda de andra grupperna.
Detta kan relateras direkt till kognitiv belastningsteori (Sweller, 2024). Troligtvis ledde de fina men irrelevanta illustrationerna till ökad kognitiv belastning vilket påverkade läsförståelsen negativt – dels på grund av redundanseffekten (oväsentlig information i bilderna tog bearbetningsutrymme), dels beroende på splittrad uppmärksamhet – vilket ju också ögonrörelseinspelningarna bekräftar.
”Troligtvis ledde de fina men irrelevanta illustrationerna till ökad kognitiv belastning vilket påverkade läsförståelsen negativt”
Resultaten visar också att illustrationer som är direkt relevanta för innehållet stöttar läsförståelsen jämfört med att inte ha några illustrationer alls för nybörjarläsare – gruppen som läste texten utan några illustrationer alls hade lägst läsförståelseresultat.
Spelar det roll var på sidan texten står?
I en annan studie av samma forskargrupp (Boyd et al., 2022) fick en grupp av 46 nybörjarläsare (åk 1 och 2) läsa en bok där texten i ena halvan av boken var integrerad i illustrationerna (D-layout), och i andra halvan vid sidan av illustrationerna (E-layout) - se exempel nedan.
Från Boyd et al. (2022)
Hälften av barnen fick en variant av boken där de började med D-layouten och sedan bytte, andra hälften en variant där de började med E-layouten. Precis som i den andra studien fick de läsa texten högt samtidigt som deras ögonrörelser spelades in. Sedan fick de sex läsförståelsefrågor som poängsattes mellan 0-3; tre frågor om första halvan i boken och tre frågor om andra halvan av boken. Denna studiedesign gjorde att forskarna direkt kunde jämföra hur layout påverkade barnens läsförståelse.
Text separat från illustration ökar läsförståelsen!
Resultaten visade en signifikant effekt – medelresultatet var 84% för frågor där texten stod vid sidan av texten (E), och 62% för frågor där texten stod i illustrationen. Ögonrörelsedata visade att barnen tittade iväg från texten signifikant mer när texten stod i illustrationen - och ju fler gånger barnen skiftade sin uppmärksamhet från texten under läsning, desto sämre var deras förståelse.
Här gjorde alltså en väldigt enkel layoutförändring att läsförståelseresultaten gick upp signifikant (med ≈20% högre läsförståelsepoäng) - för samma barn!
Här är det troligt att det är främst effekten av splittrad uppmärksamhet som förklarar skillnaden – ingen information togs bort i illustrationen, det var endast texten som flyttades.
Varför är detta intressant?
Dessa två studier visar tydligt att för nybörjarläsare så spelar bilder och layout roll för läsförståelse. Relevanta bilder och text vid sidan av bild stöttar läsförståelsen, medan inga bilder alls, bilder med (för) mycket detaljer eller text som står mitt i en bild kan hindra läsförståelsen.
När ni väljer böcker och/eller layoutar texter för nybörjarläsare så är dessa resultat väldigt bra att ha med sig!
”Relevanta bilder och text vid sidan av bild stöttar läsförståelsen, medan inga bilder alls, bilder med för mycket detaljer eller text som står mitt i en bild kan hindra läsförståelsen. ”
Intressant nog så är det inte säkert att dessa skillnader är något som uppfattas av läsarna själva. I studien av Eng och kollegor (2021) fick barnen skatta hur mycket de gillade att läsa boken, och det var ingen skillnad mellan de två grupperna som läste de två olika illustrerade versionerna (även om läsförståelsen skiljde sig) – dock hade gruppen som läste versionen helt utan illustrationer lägre skattningar.
Slutligen – även om dessa studier handlade om illustrerade berättelser så anser jag att vi kan ta med oss detta även när vi designar visuella stöd till texter själva – och de belyser åter igen vikten av att ta hänsyn till kognitiv belastning – både effekten av splittrad uppmärksamhet och redundanseffekten (Sweller, 2024).
Eftersom bildstöd/visuellt stöd är ett så aktuellt och viktigt ämne, och jag har fått så bra tips om studier i och med denna serie, så blir det ett sista inlägg om visuellt stöd – i nästa del kommer jag skriva om symbolsatta texter och läsförståelse - vi ses då!
Tack för att ni läser forskningsbloggen!
/Anna Eva
Referenser
Boyd, M., Godwin, K. E., Gurchiek, E., Fisher, A., & Eng, C. M. (2022). Low spatial proximity between text and illustrations improves children’s comprehension and attention: An eye tracking study. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 44, No. 44).
Eng, C. M., Gurchiek, E., Anjur, K., Godwin, K. E., & Fisher, A. (2021). The Optimal Amount of Visuals Promotes Children’s Comprehension and Attention: An Eye Tracking Study. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 43, No. 43).
Sweller, J. (2024). Cognitive load theory and individual differences. Learning and Individual Differences, 110.