ATT FÖRKLARA OCH BERÄTTA –
ELEVERS MUNTLIGA OCH SKRIFTLIGA TEXTER

Att kunna uttrycka sig med språk – till exempel att kunna berätta för en kompis om en rolig händelse, eller kunna förklara hur något fungerar – är viktigt både socialt och för att klara kunskapskraven i skolan. Det saknas dock kunskap om hur svenskspråkiga elever i olika åldrar presterar på strukturerade berättande- och förklarandeuppgifter. 

I projektet Att förklara och berätta – Elevers muntliga och skriftliga texter deltar elever i mellanstadiet och högstadiet i muntligt återberättande av korta berättelser och muntliga och skriftliga förklaringar. 

De övergripande målen med detta projekt är att undersöka hur elevers språkanvändning förändras i olika muntliga och skriftliga sammanhang, och att utveckla standardiserade uppgifter som kan vara användbara för kliniskt verksamma logopeder som utreder språk-, läs- och skrivförmåga.

Projektet är godkänd av etikprövningsnämnden i Stockholm och datainsamling är igång.

Vill du, ditt barn/ungdom eller din skola delta i projektet finns intresseanmälan här!

Vi söker främst elever och skolor i Storstockholmsområdet, men om du vill att din skola ska delta från en annan del av landet - hör av dig så får vi se. Mer information om vad deltagande innebär finns längre ner på sidan!


Ansvarig forskare & projektmedarbetare

Ansvarig forskare för projektet är Anna Eva Hallin, logoped och postdoktor vid Karolinska Institutet, och delstudien Berättande hos elever med koncentrationssvårigheter leds av leg. logoped Anna Bergman, och kommer ligga till grund för en masteruppsats vid Enheten för logopedi, Karolinska Institutet.

Logopedstudenterna Paula Jimenez Gonzalez och Mikaela Broberg gjorde sitt examensarbete inom projektet och tog examen våren 2018 från Karolinska Institutet, och våren 2020 kommer logopedstudenterna Elin Hällström och Jenny Myr göra sitt exemensarbete inom projektet.


Här följer mer information om projektet:


Vem kan delta? Vem kan inte delta?

Vi är intresserade av att träffa elever i årskurs 4-9 som pratar svenska. Elever med annat modersmål än svenska måste ha gått i svensk skola i minst fem år.

Vi vill både träffa elever som inte har några svårigheter med koncentration, läsning/skrivning eller språk, och elever som har dyslexi och/eller språkstörning i årskurs 4-9 och/eller elever med koncentrationssvårigheter i årskurs 6-9.

Vi söker främst elever som går på skolor i Storstockholmsområdet.

Elever som har en hörselnedsättning och/eller en diagnos inom autismspektrum kan tyvärr inte delta i detta forskningsprojekt.
 

Hur lång tid tar det, när ska vi ses?

Elever som vill vara med i studien och som har båda sina föräldrars skriftliga tillstånd kommer att träffa en medarbetare i studien vid två tillfällen om totalt 1.5 timmar. Vid första tillfället är det endast muntliga uppgifter, och vid andra tillfället även ett par korta skriftliga uppgifter. De muntliga uppgifterna görs alltid individuellt, medan de skriftliga uppgifterna görs individuellt eller i mindre grupp (för beskrivning av uppgifterna, se nedan).

Elever i årskurs 6-9 som har diagnosticerade koncentrationssvårigheter (ADHD/ADD) deltar endast i de muntliga uppgifterna, som görs vid ett tillfälle.

Tidpunkt bestäms i samråd med vårdnadshavarna och eventuellt elevens skola när det är aktuellt.
 

Får man något om man deltar?

Alla deltagande elever får en biobiljett efter medverkan som tack för hjälpen.


Var äger studien rum?

Vi kan träffa deltagande elever på flera olika platser:

  1. Om barnet är elev på en av de skolor vi samarbetar med kan vi komma till skolan/fritids och träffa eleven där, om skolschemat tillåter.

  2. Röstkonsultens logopedmottagning i Haninge, Tyresö, Nynäshamn eller Nacka.

  3. Hemma hos er om ni önskar.

Elever med koncentrationssvårigheter kan vi också träffa på Logopedmottagningen Nacka Närsjukhus eller Logopedmottagningen Rosenlund (Södermalm) om det passar er bäst!


Vilka uppgifter ingår?

Alla deltagare får göra fem uppgifter som är skapade för denna studie: muntligt återberätta två korta berättelser som eleven får höra i hörlurar och att muntligt och skriftligt förklara hur man spelar ett spel eller en sport som eleven väljer själv, samt en kort meningskompletteringsuppgift. Deltagare får också göra några korta uppgifter som prövar språk och minne, t.ex. upprepa meningar, serier av siffror, eller påhittade ord. 

Före det första tillfället så ska elevens vårdnadshavare fylla i ett kort frågeformulär med bakgrundsinformation samt det standardiserade frågeformuläret SDQ som är en sida med 25 korta påståenden om elevens beteende där vårdnadshavare fyller i "Stämmer inte", "Stämmer delvis", och "Stämmer helt".

girls.jpg


Finns det några risker med att delta? Finns det några fördelar med att delta? Hur skyddas personinformation?

Det finns inga kända risker med deltagande i denna studie. Det finns heller inga direkta fördelar med deltagande i detta forskningsprojekt, men med er hjälp kan vi få reda på mer om hur elever i olika åldrar förklarar och berättar, och få reda på hur språksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter påverkar förmågan att förklara och berätta.

All information som vi samlar in i denna studie kommer att behandlas konfidentiellt och i enlighet med den Europeiska datalagstiftningen (GDPR). Bara projektmedarbetare kommer att ha tillgång till insamlad information. Alla namn att ersättas med en kod så att det inte går att direkt länka resultat till en individ när data analyseras. Alla resultat i studien kommer att presenteras i text, tabeller och figurer där inga individer kan identifieras.


Hur anmäler jag Mig/mitt barn/min ungdom?

För att anmäla ert intresse till studien fyll i detta kontaktformulär så kommer en projektmedarbetare att höra av sig!

Deltagande i denna studie är frivilligt. För att delta så måste båda vårdnadshavarna till eleven skriva under ett informerat samtycke.

Du som elev har också alltid rätt att neka deltagande och vi kommer att fråga alla deltagande elever om de vill vara med i studien vid det första testtillfället.

Efter att ni har anmält intresse så kommer vi att kontakta er för att ge er ett samtyckesformulär samt frågeformulären till vårdnadshavare och då kan vi också tillsammans bestämma en tid och plats som passar er för att träffas!


Frågor? Funderingar?

Om ni har några frågor, kontakta ansvarig forskare Anna Eva Hallin på annaeva.hallin@ki.se eller använd kontaktformuläret som finns här. Mer information om Anna Eva kan du hitta på hennes presentationssida.


FRÅGESTÄLLNINGAR OCH HYPOTESER FÖR PROJEKTET

  1.  Hur utvecklas svenskspråkiga elevers muntliga och skriftliga texter över tid i fyra olika eliciteringskontexter (tvärsnittsstudie): muntligt återberättande med/utan bildstöd, och muntligt/skriftligt förklarande? b) Vilka mått (på makro- och mikronivå) är lämpliga att använda för att följa språklig utveckling mellan årskurs 4 och årskurs 9?

    Hypoteser:
    Antal utbyggda episoder/delhändelser förväntas öka med åldern, och i förklarande texter kommer antalet förklarandeenheter öka. Vidare förväntas att språklig och grammatisk komplexitet (t.ex. proportion bisatser, totalt antal ord, antal ord per yttrande, antal utbyggda nominalfraser) i elevernas muntliga och skriftliga texter kommer vara större hos äldre elever än hos yngre, och öka med åldern. 
     
  2. Vilka mått (på makro och mikronivå) skiljer elever med typisk språkutveckling från elever med språk-, läs-, skriv- och/eller koncentrationssvårigheter i dessa olika kontexter?

    Hypoteser:
    Texterna från elever med språk-/lässvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), textlängd, och språklig/grammatisk komplexitet (mikro) och fler grammatiska fel (mikro) än texterna från elever med typisk språkutveckling. Texterna från elever med koncentrationssvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), men ha motsvarande längd på sina texter som elever med typisk utveckling. Texter från elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi förväntas endast visa svårigheter i den skriftliga uppgiften, med lägre komplexitet på både mikro- och makronivå. Texterna från elever med språk-/lässvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), textlängd, och språklig/grammatisk komplexitet (mikro) och fler grammatiska fel (mikro) än texterna från elever med typisk språkutveckling. 
     
  3. Hur varierar språkanvändning i olika muntliga och skriftliga kontexter vad gäller språklig komplexitet på makro- och mikronivå?

    Hypoteser:
    Återberättande med bildstöd förväntas vara längre och ha högre språklig komplexitet än återberättande utan bildstöd. Skriftligt förklarande förväntas vara kortare än muntligt förklarande. För yngre elever (åk 4-5) väntas skriftligt förklarande ha lägre grammatisk komplexitet än muntligt förklarande, medan det omvända förhållandet kommer ses för äldre elever (åk 6-9).