Hur hittar vi elever med lässvårigheter tidigt?

Har er skola en utarbetad plan för att screena alla elevers fonologiska medvetenhet och/eller läsförmåga?

Så här i början av ett läsår tänker jag att detta är en väldigt aktuell fråga, och jag vill i detta inlägg och ett par kommande inlägg skriva vad en screening kan (och kanske bör) användas till, och evidensen och teorierna bakom några bedömningsmaterial och screeningverktyg som finns att tillgå. 
 

Vad är en screening?

Definitionen av en “screening" är att det är relativt snabba och lättadminstrerade uppgifter man ger alla elever, för att kunna upptäcka och förebygga svårigheter, helst innan svårigheterna blivit för stora. En screening är aldrig en fullständig utredning av den förmåga/de förmågor materialet prövar, och kan genomföras i grupp eller individuellt (eller en kombination av båda) av t.ex. klasslärare eller speciallärare.

Det finns många screeningverktyg och material att välja mellan för att följa läsutveckling. Vissa material är kostnadsfria som t.ex. Hitta språket (Skolverket), Bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling (Skolverket) och kartläggningsmaterialet från Stiftelsen LegiLexi. Det finns också material/screeningverktyg som man som skola behöver köpa in, t.ex. det som ingår i Bornholmsmodellen eller Lexplore.

Självklart finns det fler än dessa (kommentera gärna inlägget med verktyg/material som du använder för att screena dina elevers läsförmåga!), men jag kommer att utgå från dessa fem screeningmaterial/metoder i min diskussion och genomgång.

Jag har valt just dessa fem screeningmaterial av lite olika anledningar:

  • Skolverkets material är, eller kommer att bli obligatoriska att använda. Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (Skolverket, 2018a) är redan obligatoriskt att använda i årskurs 1 (men frivilligt i årskurs 2 och 3) och Hitta språket (Skolverket, 2018b) kommer bli obligatoriskt att använda i förskoleklass från 1 juli 2019. Därför är såklart dessa material väldigt relevanta för alla lärare - och också väldigt bra för alla logopeder som träffar skolbarn att känna till. Skolverket välkomnar dessutom synpunkter på materialet Hitta språket under hösten!
     
  • Stiftelsen Legilexi har ett kostnadsfritt kartläggningsmaterial som är tänkt att användas av lågstadielärare. Materialet är framtaget, utprovat och granskat av en rad läsforskare tillsammans med lärare, och kan enkelt administreras med hjälp av papper eller digitalt via lärplatta eller dator. Uppgifterna täcker in både fonemisk medvetenhet, den tekniska läsförmågan (avkodning av ord och text) och några aspekter av språklig förmåga (hörförståelse och ordförråd). Detta är mycket bra eftersom både avkodningsförmåga och språkförmåga behövs för att bli en god läsare, som jag skrivit om flera gånger tidigare. Materialet har tydlig koppling till läroplansmål, inkluderar förväntat resultat för elever i varje årskurs (åk 1-3), och ger förslag till insatser utifrån en elevs resultat. LegiLexi har också gett ut en bok om barns läsning och läsutveckling (boktips!) som finns att ladda ner här (LegiLexi, 2018). Ett icke vinstdrivande initiativ som är värt att uppmärksamma!
     
  • Bornholmsmodellen är utarbetat för förskoleklassen och fokuserar på att utveckla förmågor som är viktiga att ha med sig till lässtarten för att kunna knäcka läskoden (Lundberg, Rydkvist & Strid, 2018). Materialet har många års forskning bakom sig och ett utprovat screeningmaterial med referensvärden (för grupptestning) och ett individuellt kartläggnings-material om man vill undersöka en enskild elevs förmåga lite djupare. Största delen av materialet är dock instruktioner, material och vägledning till språklekar att göra i grupp som man kan anpassa efter kartläggningens resultat. Kartläggningarna är tänkta att göras i början av förskoleklassåret, och kan också användas för att följa upp resultat av arbetet med språklekarna. De strukturerade språklekarna utvecklar fonologisk/fonemisk medvetenhet samt bokstavskännedom och kopplingen bokstav/bokstavsljud, och kan därmed hjälpa till att förebygga lässvårigheter. Jag var med och forskningsgranskade den senaste upplagan.
     
  • Lexplore är ett relativt nytt screeningverktyg på marknaden där en elevs ögonrörelser under tyst läsning av texter spelas in och jämförs med ett stort referensmaterial med AI-teknik. Metoden bygger på flera års forskning av datalingvister på Marianne Bernadotte Centrum. Svårigheter med läsflyt kan ses i hur ögonen rör sig när man läser. Detta ska inte förväxlas med teorier om dyslexi/lässvårigheter som säger att ORSAKEN ligger i avvikande ögonrörelser eller ögonfunktion (se t.ex. detta inlägg), utan långsam och osäker avkodning AVSPEGLAR sig i avvikande ögonrörelser under läsning jämfört med elever utan lässvårigheter, och det är detta som denna metod använder sig av för att identifiera elever med lässvårigheter. Många läsare har bett mig att skriva om forskningsbasen kring denna metod, men än så länge finns bara en artikel publicerad (Benfatto et al. 2016), även om ögonrörelsemätningar har använts att studera både läsning och andra kognitiva processer länge. Jag kommer att gå in på denna forskning lite närmre i kommande inlägg!
     

Översikt av screening/kartläggningsmaterialen

En översikt över de olika materialen, och vilka förmågor de kartlägger har jag sammanställt här! (Klicka för att få upp jämförelsen - och ni får gärna dela den vidare om ni vill!)

I denna sammanställning så har jag skrivit vilka deltester/förmågor som materialen innehåller/prövar, och också om jag anser att resultaten i sig kan användas för att planera undervisningen - dvs. om man kan använda resultaten direkt, eller om man alltid behöver följa upp ett svagt resultat med ytterligare kartläggning av lärare, specialpedagog, speciallärare eller logoped innan rätt insatser kan sättas in.
 

Syften med universell screening

Det finns många olika åsikter om screening och testning i skolan (har vi inte för många tester redan?!) men syftena med universell screening är goda:
 

Tidig upptäckt...

Genom att testa alla elever syftar screeningen till att fånga upp de elever som kan behöva extra stöd i sin läsutveckling - tidigt - helst innan barnen har börjat få ett motstånd till läsning och kanske själva känner att de har misslyckats. Läsning och skrivning är viktigt för ALLA skolans ämnen och helt centralt för att lyckas i och utanför skolan.

Allra helst vill vi fånga upp elever som riskerar att utveckla lässvårigheter redan innan lässtart för att kunna förebygga lässvårigheter. Evidensen/teorierna bakom bedömningsmaterialen i förskoleklass kommer jag skriva om i nästa inlägg.

MEN - man kan också självklart använda en screening till att se vilka elever som behöver lite extra utmaningar!

  I en screening testar man alla elever, för att identifiera de som behöver extra stöd eller extra utmaningar.

I en screening testar man alla elever, för att identifiera de som behöver extra stöd eller extra utmaningar.

…och tidiga insatser

Screeningresultat bör inte bara visa vilka elever som kan vara i behov av extra stöd, utan också ge en fingervisning om VAD eleverna behöver extra stöd i. Eftersom lässvårigheter kan bero på många saker, är det inte tillräckligt att säga att en elev “har svårt med läsning”, utan man behöver också veta något om den möjliga orsaken till att läsning är svårt. Är det t.ex. svårigheter med fonologisk/fonemisk medvetenhet, eller svårigheter med långsam/felaktig avkodning/teknisk läsning på ordnivå, svårigheter att med att läsa texter på textnivå, svag förståelse av texter/diskurs generellt, eller ett svagt ordförråd?

Screeningresultat bör alltså inte bara visa vilka elever som kan vara i behov av extra stöd, utan också ge en fingervisning om VAD eleverna behöver extra stöd i.

En fördjupad utredning av språk- läs- och skrivförmåga hos logoped undersöker självklart orsakerna bakom en lässvårighet (SLOF, 2017), -  men det är varken etiskt riktigt, praktiskt genomförbart eller ekonomiskt hållbart att elevhälsan skulle skicka alla elever som får ett svagt lässcreeningresultat till logoped för en dyslexiutredning. Därför är det önskvärt att en screening kan ge information om var i läsprocessen eleven är utmanad- så att klasslärare och speciallärare kan planera insatser utifrån det. Om de insatser som sedan ges inte ger tillräckliga resultat - då kan det vara aktuellt med en fördjupad bedömning!
 

Följa utveckling över tid

Man kan (och bör!) också använda screeningmaterial för att följa utveckling över tid och följa upp om insatser man har satt in har gett effekt (t.ex. extra lästräning, övning i läsförståelsestrategier, arbete med "skolordförrådet"). Detta tror jag är ett användningsområde som bör utvecklas ytterligare i skolan - men är något som de flesta screeningmaterialen/bedömningsstöden som jag tar upp här möjliggör!

Det är sjävklart möjligt att screena för att följa utveckling utan att sätta in insatser till de elever som faller ut eller hamnar på gränsen - men detta är något som jag absolut inte rekommenderar. Detta kallas ibland WTF - eller "Wait to fail". Man väntar tills en elev i riskzonen har så tydliga svårigheter eller är så långt efter att man känner att man måste kalla in en utomstående expert, och ofta med sekundära konsekvenser för eleven (t.ex. dålig självkänsla, psykisk ohälsa). Ibland ställs WTF-perspektivet mot RTI-perspektivet - "Response to Intervention" (t.ex. Grosche & Volpe, 2013). RTI används i många amerikanska skoldistrikt, och jag skrivit tidigare om det här.

RTI bygger på fyra delar:

  • Evidensbaserad läsundervisning för alla, i alla klassrum (vad som är bästa evidens för alfabetiska skriftspråk som svenskan kan ni läsa om i mina inlägg som handlar om om slutet på läskrigen - Del 1, Del 2 och Del 3).
  • Universell screening - för att se att undervisningen räcker till och för att möjliggöra tidig upptäckt av lässvårigheter: både de som beror på avkodningssvårigheter och de som beror på språkliga svårigheter  - det är här bedömningsstöden/screeningmaterialen kommer in!
  • Insatser sätts in direkt för de elever som halkar efter - ingen diagnos behövs utan endast ett behov. Insatser kan ske i i klassrummet, i mindre grupp eller individuellt - framsteg ska dokumenteras och insatserna följs upp regelbundet. Insatserna kan ledas/genomföras av lärare, speciallärare, specialpedagog eller skollogoped (på individ/grupp/eller organisationsnivå). För exempel på samverkan mellan logoped och speciallärare/specialpedagog inom tidig läsinlärning, läs här!
  • De elever som trots de extra insatserna inte läser i nivå med jämnåriga vid uppföljning (ofta efter 6-12 veckors insatser) kartläggs ytterligare enligt elevhälsans rutin, och remitteras sedan eventuellt vidare till specialist för utökad utredning och ställningstagande till diagnos.
     

Varför är detta intressant?

Fler elever behöver gå ut skolan med goda läs- och skrivkunskaper - alltför många gör inte det nu. Att hitta elever i riskzonen för att utveckla lässvårigheter -- eller identifiera de som redan har utvecklat lässvårigheter tidigt är oerhört viktigt - för då kan vi också sätta in rätt insatser.

Fokus bör självklart vara på insatserna och inte på verktygen, men regelbunden screening av alla elever är ett medel till att nå till tidigare och bättre insatser, och i förlängningen en bättre läsfärdighet och mindre lidande för elever som kanske hade kunnat lära sig att läsa om de hade blivit upptäckta och hjälpta i tid.

I kommande inlägg kommer jag gå in på teorier och evidens utifrån dessa fem material - först för materialen som är tänkta till förskoleklassen och sedan de som är tänkta för de första skolåren. 

Hoppas ni vill följa med även i nästa inlägg!

/Anna Eva
 

Referenser

Benfatto, M. N., Seimyr, G. Ö., Ygge, J., Pansell, T., Rydberg, A., and Jacobson, C. (2016). Screening for Dyslexia Using Eye Tracking during Reading. PloS One, 11(12), e0165508.

Grosche, M. & Volpe, R.J. (2013). Response-to-intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behavior problems. European Journal of Special Needs Education.

LegiLexi (2018). Lära barn att läsa. Redaktör: Sofia Norén. LegiLexi.

Lundberg I., Rydkvist, M., & Strid, A. (2018). Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass. 3:e upplagan. Natur & Kultur Läromedel.

Skolverket (2018a). Nationellt Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Dnr 2018:632.

Skolverket (2018b). Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. 

Slof. (2017). Kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Svenska logopedförbundet.

 

Print Friendly and PDF