Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).
Allas hjärnor behöver variation för att lära sig språk
Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar
Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte)
Vi analyserar elevers texter – men hur?
Om äldre skolbarn och grammatisk träning
Dyslexi och varför vi borde prata (ännu) mer med varandra om elever med lässvårigheter
Berättande som behandling
Evidensbaserad språkbehandling för elever med språkstörning finns! Två av mina logopedfavoriter, Sandi och Ron Gillam har utvecklat och utvärderat ett berättandebehandlingsprogram som vägleder i strukturerat arbete med grammatik, ordförråd och berättelsegrammatik (story grammar) både individuellt, i liten grupp och i helklass.
Vi måste prata om teorier och en forskningsuppdatering
Nu åker jag tillbaka till New York och tackar för den här tiden i Stockholm! Forskningsbloggen kommer såklart leva vidare oavsett var jag befinner mig, och idag vill jag skriva kort om hur kunskap om teorier kan hjälpa oss i vårt dagliga arbete med barn som har språkstörning, och också ge er en liten quiz-utmaning.
Hur barn från Iowa kan lära oss om ”vad som händer sen”
Idag skriver jag om en av de största studierna som har gjorts om språkstörning (the Iowa longitudinal study), och belysa förra veckans tema ”illusory recovery” med ett exempel. Jag vill också gärna fundera med er hur vi kan bli bättre på att följa upp elever som har haft språkstörningsdiagnos i förskoleåldern upp i skolåren.
Varför (åter)upptäcks ibland språkstörning i skolåldern?
Språkstörning är en medfödd svaghet i att lära sig sitt språk - hur kommer det då sig att vissa barns språkstörning inte upptäcks förrän i skolåldern? Idag diskuterar jag begreppet "illusory recovery" och varför jag tror att regelbunden uppföljning av elever som gått hos logoped som små är en bra idé.
Läsförståelse - meningen med att läsa
Läsförståelse är en av de mest komplexa språkliga aktiviteterna vi ägnar oss åt, och idag vill jag ge några exempel på hur man kan arbeta ämnesspecifikt och språkspecifikt med läsförståelse för elever med språkstörning (eller andra som har svårigheter med läsförståelse), och ge förslag till vidare läsning.
Klassrumsbaserad språkbehandling
Grammatik är inte bara regler - lexikon spelar roll
Just nu är en av mina favoritstudier en studie av Leclercq et al. (2014), och den vill jag sammanfatta idag. Anledningen till att jag tycker att den är så intressant är att den visar att hur vanliga eller ovanliga orden i en mening kan påverka grammatisk förståelse hos elever med språkstörning - trots att de kan orden!
Typ av berättandeuppgift spelar roll!
Fem förmågor som behövs för att kunna berätta
Meningsrepetition - vad mäter vi?
Jag söker fortfarande studiedeltagare!
Vilka bilder vi väljer påverkar grammatisk förståelse!
Varför är "språkstörning" svårt att förstå?
Jag har funderat mycket på detta: Varför är språkstörning en så ”okänd och missförstådd” funktionsnedsättning?
Jag tror att det finns flera anledningar. Ett är att vi tar...