Grammatik är inte bara regler - lexikon spelar roll

För en månad sedan så sammanfattade jag en studie av Leonard, Deevy, Fey och Bredin-Oja (2013) som visade att svårighetsgraden i olika bildalternativ kan påverka prestationen på ett test som prövade grammatisk förståelse. Nu fortsätter jag på mitt tema ”vad kan påverka grammatisk förståelse” genom att sammafatta en relativt ny studie av Leclercq, Majerus, Jacob, och Maillart (2014).

Leclercq och kollegor använde en liknande förståelseuppgift (höra en mening och välja rätt bild av fyra bilder), men visade att hur vanligt eller ovanligt ett ord är kan påverka grammatisk förståelse.


METOD

Forskarna träffade 15 fransktalande skolbarn med språkstörning (7-12 år), 15 barn med typisk språkutveckling matchade på ålder, och 15 barn med typisk språkutveckling matchade på ordförråd och grammatisk förmåga (5-9 år gamla).

Barnen fick göra en uppgift där de hörde en mening och skulle peka på en av fyra bildalternativ. Meningarna varierade om de var långa eller korta, om de innehöll en objekt/subjekt-relativsats och om verbet, subjektet och objektet var högfrekventa (vanliga) ord eller lågfrekventa (ovanliga) ord.

Det är denna sista jämförelse som jag tycker är särskilt intressant – om meningen som ska förstås innehåller högfrekventa eller lågfrekventa ord. Med andra ord så jämförde de förståelsen av meningar som exemplen 1 och 2 nedan (mina modiferade exempel översatt från franskan).
 

1) ”Flickan ropar till kvinnorna som springer” (högfrekventa ord) &
2) ”Bågskytten binder cowboyen som skidar” (lågfrekventa ord)
 

Forskarna gav också alla barn en ordförståelseuppgift för att vara säker på att de kunde alla ord som ingick i meningarna (både de högfrekventa/vanliga orden och de lågfrekventa/ovanliga orden).

En skidande cowboy (bilden har inget med studiens faktiska bildmaterial att göra)!


RESULTAT: LÄNGD OCH TYP AV RELATIVSATS PÅVERKADE GRAMMATISK FÖRSTÅELSE HOS ALLA BARN

Korta meningar var lättare att förstå än långa meningar och subjektrelativsatser var lättare än objektrelativsatser. Detta har också visats i en rad tidigare studier, och resultaten är inte förvånade.


RESULTAT: BARN MED SPRÅKSTÖRNING HADE LÄGRE RESULTAT ÄN BÅDA JÄMFÖRSGRUPPERNA

Även detta är ett förväntat resultat. Eleverna med språkstörning hade lägre grammatisk förståelse än både åldersmatchade barn och yngre barn matchade på språklig förmåga. 


RESULTAT: ORDFREKVENS PÅVERKADE GRAMMATISK FÖRSTÅELSE HOS BARN MED SPRÅKSTÖRNING MEN INTE BARN MED TYPISK SPRÅKUTVECKLING

Detta är det resultatet i denna studie som jag tycker är allra mest intressant. Titta på grafen nedan. Staplarna längst till vänster är barn med språkstörning (SLI), de i mitten åldersmatchade barn (AC) och de längst till höger är ordförrådsmatchade barn (LC). Den ljusa stapeln är högfrekventa ord och den mörka stapeln är lågfrekventa ord. För de två jämförsgrupperna är staplarna lika höga. De förstod alltså meningar som ”Flickan ropar till kvinnorna som springer” & ”Bågskytten binder cowboyen som skidar” lika bra.

Men för barnen med språkstörning var det annorlunda. De fick signifikant lägre resultat på meningar med lågfrekventa ord (”Bågskytten binder cowboyen som skidar” ) jämfört med meningar med högfrekventa ord (”Flickan ropar till kvinnorna som springer”).

Med andra ord - trots att det är precis samma grammatik som ska förstås i båda meningarna, så blev förståelsen sämre i meningarna med ovanliga ord.
 

 Ordfrekvensens påverkan på grammatisk förståelse för de tre grupperna: elever med språkstörning (SLI), åldersmatchade elever (AC), språkmatchade elever (LC).

Ordfrekvensens påverkan på grammatisk förståelse för de tre grupperna: elever med språkstörning (SLI), åldersmatchade elever (AC), språkmatchade elever (LC).


VARFÖR ÄR DET HÄR INTRESSANT?

Vi tänker ofta på grammatik som regler eller mönster som vi lär oss, och när vi har tillägnat oss reglerna så kan vi dem sedan. Den här studien pekar på att det inte är så och att förståelsen av ett grammatiskt mönster eller en grammatisk regel kan påverkas av vilka ord och begrepp vi använder och hur vanliga eller ovanliga de är.

Det som jag vill understryka en gång till är att alla barn i den här studien, även de med språkstörning, hade visat att de kunde alla ord. De hade fått se små plastfigurer (sex i taget) som t.ex. föreställde en cowboy, en bågskytt eller en flicka och fått instruktionen ”peka på bågskytten” / ”peka på flickan” osv. Samma sak gjordes för verben (då visade istället figurerna en aktivitet). Det var bara barn som kunde alla orden som var med i studien.

Forskarna förklarar resultatet med att individer med språkstörning kan ha svårare att plocka fram information om ord (även för ord som de kan) och att den extra ”energin” det tar påverkar möjligheten att skapa en korrekt representation av meningen.

För att förstå en mening som ”Bågskytten binder cowboyen som skidar” så måste man dels aktivera alla ingående ord och skapa en representation av ordens betydelse, och sedan måste man också bearbeta den grammatiska information som består av ordföljd, ändelser och småord och sedan sätta ihop detta till en mening. Sedan ska man också välja rätt bild... 

För mig gjorde resultaten i den här studien att jag började tänka på grammatisk förståelse på ytterligare ett till sätt (och det kändes som om det blev ännu mer komplicerat :) ). Som logoped så tänker man självklart på att man inte övar grammatik (särskilt inte nya grammatiska mönster/regler) med ord som barnen inte kan. Men att det kanske inte heller räcker med att barnen KAN orden utan att orden behöver vara överinlärda, eller i alla fall väldigt etablerade, det väcker tankar hos mig, och kanske även hos er?

Detta kan också förklara en del av den stora variation i språkförståelse som man ofta ser hos barn med språkstörning. Det är inte så att grammatik är svart-vitt och något som man kan eller inte kan. Man kan kunna och förstå i ETT sammanhang (och t.ex. när det är vanliga ord som används) men inte i ett ANNAT sammanhang.

 

Vad är era tankar och funderingar kring detta? Får det er (liksom jag) att tänka på grammatisk förståelse eller grammatisk behandling på ett lite nytt sätt? 

 


Jag avslutar dagens inlägg med en efterlysning:

I min egen studie som jag just nu samlar in data till så tittar jag just på ordfrekvens och grammatisk förståelse och uttryck. Jag har en månad på mig (åker tillbaka till New York den 27 april) och måste hitta 10 elever till med språkliga svårigheter som vill delta – det börjar bli bråttom! Om ni känner till någon elev i årskurs 4 med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter, snälla ge dem länken till min hemsida www.sprakforskning.se och uppmana dem att anmäla sig för att bidra till svensk forskning hos skolbarn med språkstörning (vilket behövs!)! Jag kan resa i Storstockholm/ Mälardalen för att träffa elever!


Referens:

Leclercq, A. L., Majerus, S., Jacob, L., & Maillart, C. (2014). The impact of lexical frequency on sentence comprehension in children with specific language impairment. Res Dev Disabil, 35(2), 472-481.