Språklig medvetenhet och bearbetning HOS
Svenskspråkiga skolbarn med och utan språkstörning
Detta var Anna Eva Hallins avhandlingsprojekt vid New York University.
Datainsamling skedde januari till april 2015, då Anna Eva träffade elever i årskurs 4 runt om i Storstockholm.
Läs om projektets syfte och resultat nedan!
Bakgrund & Syfte
Runt 4-7% av alla barn har en svaghet i sin språkliga förmåga (modersmålsinlärning) som kan diagnostiseras som en språkstörning. Språk är komplext, och det som vi ofta ser hos barn med språkliga svårigheter är att språkförmågan tycks variera – beroende på vilket sammanhang språket används och vad språket används till. Orsaken till språkstörning är ännu okänd och detta projekt utgick från teorier som menar att barn med språkstörning har svårare att lära sig språk på grund av att de inte har lika lätt att hitta och lagra regelbundenheter (t.ex. grammatiska mönster) i språket som barn med typisk språkutveckling.
Uppgifterna i detta projekt undersökte hur ordförråd och grammatik samverkar för att undersöka om en del av variationen i grammatisk förmåga hos elever med språkstörning hänger ihop med hur vanligt eller ovanligt ett ord är. Till exempel: är det svårare för skolbarn att upptäcka och rätta felet i meningen ”Igår skölja han en morot” jämfört med ”Igår köpa han en morot”? Anledningen till att vi förväntar oss en skillnad är att ”skölja” är ett mycket ovanligare (mer lågfrekvent) ord än ”köpa”. Om vi ser en skillnad i korrekthet eller snabbhet så visar det att grammatisk kunskap inte bara är regler som man antingen kan eller inte kan, utan att ordförråd påverkar grammatisk bearbetning
I denna studie undersöktes språkligt medvetande, språkbearbetning och talat språk hos skolbarn i årskurs 4 med svenska som modersmål. Fokus var på faktorer som kan påverka förmågan att upptäcka om en mening har korrekt grammatik eller inte och förmågan att upprepa och rätta till meningar som har grammatiska fel i sig: typ av grammatiskt fel (verbfel eller substantiv/nominalfrasfel) och ordfrekvens (lågfrekventa/ovanliga vs. högfrekventa/vanliga ord).
FORSKNINGSFRÅGOR
1. Varierar förmågan att upptäcka grammatiska fel beroende på a) olika grammatiska strukturer? b) olika ordfrekvens? c) om eleven har typisk språkutveckling eller språkliga svårigheter?
2. Varierar förmågan att upprepa och rätta meningar med grammatiska fel beroende på a) olika grammatiska strukturer? b) olika ordfrekvens? c) om eleven har typisk språkutveckling eller språkliga svårigheter?
3. Vad finns det för samband mellan förmågan att upptäcka, upprepa och rätta grammatiska fel?
METOD
Data från 30 elever med typisk språkutveckling och 10 elever med språkstörning i årskurs 4 analyserades. Eleverna deltog i tre uppgifter skapade särskilt för den här studien: en uppgift där de snabbt skulle upptäcka grammatiska fel i meningar de hörde, en uppgift där de skulle rätta grammatiska fel och en uppgift där de skulle upprepa grammatiska fel. Tre typer av fel var i fokus:
- Verbfel (tempus): I lördags *köpa pappan en lila cykel åt flickan – Skillnaden mellan oregelbundna och regelbundna verb, och vanliga och ovanliga verb jämfördes.
- Nominalfrasfel (utelämna en/ett): Flickan plockade * gul blomma i den mörka skogen igår – Skillnaden mellan en- och ett-ord och vanliga och ovanliga substantiv jämfördes.
- Pluralfel: Kvinnan hämtade två *flicka vid stallet i torsdags kväll (kontrollfel – Detta var ett kontrollfel: förmågan att upptäcka pluralfel jämfördes med de andra felen.
RESULTAT & SLUTSATS
I uppgiften där eleverna skulle upptäcka grammatiska fel så hade eleverna med språkstörning extra svårt att upptäcka verbfel och nominalfrasfel jämfört med pluralfel. Detta stämmer väl överens med tidigare svensk forskning som visat att förskolebarn med språkstörning har extra svårt med verb- och nominalfrasstruktur jämfört med barn med typisk språkutveckling. Eleverna med språkstörning hade också svagare resultat generellt i alla tre uppgifter jämfört med eleverna med typisk språkutveckling. Alla elevers resultat påverkades av ordfrekvens och typ av fel: Fel associerade med lågfrekventa (ovanliga) verb var svårare att upptäcka, svårare att rätta och lättare att upprepa än de med högfrekventa (vanliga verb). För nominalfrasfel så var det ingen effekt av ordfrekvens, men utelämnande av ”ett” (som har lägre frekvens i svenska språket) var svårare att upptäcka jämfört med utelämnande av ”en”. Nominalfrasfel var också lättare att rätta än att upptäcka för alla elever, och det var också svårare för eleverna att upprepa dem direkt. Resultaten visar att uppgiften att upptäcka fel involverar mindre explicit metalingvistisk medvetenhet än att rätta fel eller att upprepa fel. I uppgiften där eleverna skulle rätta fel så verkar lågfrekventa ord och verbfel kräva mer explicit reflektion jämfört med högfrekventa ord och nominalfrasfel.
Dessa resultat kan hjälpa till att förklara en del av den variabilitet som kan ses i grammatisk förmåga hos barn med språkstörning. Resultaten visar också att vi måste räkna med att det ordfrekvenseffekter kan förekomma i uppgifter som är designade för att pröva grammatisk förmåga.
TACK & SAMARBETSPARTNERS
Tack till Dr. Christina Reuterskiöld, min handledare på New York University. Utan din hjälp hade detta projekt inte varit möjligt!!
Ett särskilt tack till Dr. Susannah Levi (New York University), Professor Richard Schwartz (City University of New York), och Professor Sven Strömqvist (Lunds Universitet) som var medlemmar i avhandlingskommittén.
Tack till Röstkonsultens logopedmottagningar som har gett ovärdeligt praktiskt stöd för att göra datainsamling i Stockholm möjligt. Ett stort tack också till alla rektorer och lärare som arbetar på de skolor i Stockholm som var samarbetspartners i detta projekt. Tack också till Carina Aronsson och Logopedbyrån Dynamica som hjälper till med rekrytering av deltagare i Storstockholm.
Projektet skulle inte ha varit möjligt att genomföra utan stöd från the Fulbright Commission, Sverige-Amerika Stiftelsen, the Steinhardt School och the American Speech Language Hearing Foundation som alla har bidragit till finansiering av min doktorandutbildning.