bidra till forskning genom att
berätta och förklara!
Att kunna uttrycka sig med språk – till exempel att kunna berätta för en kompis om en rolig händelse, eller kunna förklara hur något fungerar – är viktigt både socialt och för att klara kunskapskraven i skolan. Det saknas dock kunskap om hur svenskspråkiga elever i olika åldrar presterar på strukturerade berättande- och förklarandeuppgifter.
I projektet Att förklara och berätta – Elevers muntliga och skriftliga texter deltar elever i mellanstadiet och högstadiet i muntligt återberättande av korta berättelser och muntliga och skriftliga förklaringar.
De övergripande målen med detta projekt är att se hur elevers i olika åldrar förklarar och berättar, att undersöka hur elevers språkanvändning förändras i olika muntliga och skriftliga sammanhang, och att utveckla standardiserade uppgifter som kan vara användbara för kliniskt verksamma logopeder som utreder språk-, läs-, och skrivförmåga.
Projektet är godkänd av etikprövningsnämnden i Stockholm och vi har hittills träffat drygt 100 elever, men behöver träffa ungefär 50 elever till, främst killar och elever i de äldre årskurserna för att få en jämn fördelning mellan killar och tjejer och åldersgrupper. Nästa större datainsamlingsperiod kommer äga rum januari-mars 2024.
Vill du, ditt barn/ungdom eller din skola delta i projektet finns intresseanmälan här! Mer information om vad deltagande innebär finns längre ner på sidan!
Observera att vi just nu främst söker elever som bor i Storstockholmsområdet av praktiska skäl.
Här följer mer information om projektet:
Vem kan delta? Vem kan inte delta?
Vi är intresserade av att träffa elever i årskurs 4-9 som pratar svenska. Elever med annat modersmål än svenska måste ha gått i svensk skola i minst fem år (elever i åk 4 - sedan förskoleklass).
Vi vill både träffa elever som inte har några svårigheter med koncentration, läsning/skrivning eller språk, och elever som har dyslexi och/eller språkstörning i årskurs 4-9.
Vi söker främst elever som går på skolor i Storstockholmsområdet.
Elever som har en hörselnedsättning och/eller en diagnos inom autismspektrum kan tyvärr inte delta i detta forskningsprojekt.
Hur lång tid tar det, när ska vi ses?
Elever som vill vara med i studien och som har samtliga vårdnadshavares skriftliga tillstånd kommer att träffa en medarbetare i studien vid ett individuellt tillfälle om ca 45 till max 60 minuter, samt göra två korta skriftliga uppgifter (i skolan eller hemma på distans) som tar 20-30 minuter. Total tidsåtgång för deltagare är alltså 1 till max 1.5 timme.
Tidpunkt bestäms i samråd med vårdnadshavare och elevens skola om det är aktuellt.
Får man något om man deltar?
Alla deltagande elever får en biobiljett efter medverkan som tack för hjälpen.
Var äger studien rum?
Vi kan träffa deltagande elever på flera olika platser:
Om barnet är elev på en av de skolor vi samarbetar med kan vi komma till skolan/fritids och träffa eleven där, om skolschemat tillåter.
Hemma hos er om ni önskar.
I våra lokaler på Karolinska Institutet, campus Flemingsberg (vid Huddinge Sjukhus).
Vilka uppgifter ingår?
Alla deltagare får göra fem uppgifter som är skapade för denna studie: muntligt återberätta två korta berättelser som eleven får höra i hörlurar och att muntligt och skriftligt förklara hur man spelar ett spel eller en sport som eleven väljer själv, samt en kort meningskompletteringsuppgift. Deltagare får också göra några korta uppgifter som prövar språk och minne, t.ex. upprepa meningar, serier av siffror, eller påhittade ord.
Före det första tillfället så ska elevens vårdnadshavare fylla i ett kort frågeformulär med bakgrundsinformation samt det standardiserade frågeformuläret SDQ som är en sida med 25 korta påståenden om elevens beteende där vårdnadshavare fyller i "Stämmer inte", "Stämmer delvis", och "Stämmer helt".
Finns det några risker med att delta? Finns det några fördelar med att delta? Hur skyddas personinformation?
Det finns inga kända risker med deltagande i denna studie. Det finns heller inga direkta fördelar med deltagande i detta forskningsprojekt, men med er hjälp kan vi få reda på mer om hur elever i olika åldrar förklarar och berättar, och få reda på hur språksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter påverkar förmågan att förklara och berätta.
All information som vi samlar in i denna studie kommer att behandlas konfidentiellt och i enlighet med den Europeiska datalagstiftningen (GDPR). Bara projektmedarbetare kommer att ha tillgång till insamlad information. Alla namn att ersättas med en kod så att det inte går att direkt länka resultat till en individ när data analyseras. Alla resultat i studien kommer att presenteras i text, tabeller och figurer där inga individer kan identifieras.
Hur anmäler jag Mig/mitt barn/min ungdom?
För att anmäla ert intresse till studien fyll i detta kontaktformulär så kommer en projektmedarbetare att höra av sig!
Deltagande i denna studie är frivilligt. För att delta så måste båda vårdnadshavarna till eleven skriva under ett informerat samtycke.
Du som elev har också alltid rätt att neka deltagande och vi kommer att fråga alla deltagande elever om de vill vara med i studien vid det första testtillfället.
Efter att ni har anmält intresse så kommer vi att kontakta er för att ge er ett samtyckesformulär samt frågeformulären till vårdnadshavare och då kan vi också tillsammans bestämma en tid och plats som passar er för att träffas!
Ansvarig forskare & projektmedarbetare
Ansvarig forskare för projektet är Anna Eva Hallin, logoped och biträdande lektor vid Karolinska Institutet.
Just nu rekryterar vi till delstudier (examensarbeten) där logopedstudenterna Frida Tofft och Mollie Nilbrink kommer samla in och analysera data för att se om det finns skillnader i berättande och förklarande mellan killar och tjejer i mellan- och högstadiet. Ytterligare en delstudie pågår där skollogopederna på Hällsboskolan i Stockholm träffar elever i mellanstadiet (information till vårdnadshavare för elever på Hällsboskolan hittar ni här!).
Flera logopedstudenter har tidigare gjort sina examensarbeten inom projektet (till exempel Elin Hällström och Jenny Myr vilket resulterade i denna publikation) och även flera masterstudenter i logopedi: Anna Bergman (i en avslutad studie om berättande hos elever med ADHD publicerad här), samt Helena Oliv och Sanna Wäppling (pågående delstudier).
Frågor? Funderingar?
Om ni har några frågor, kontakta ansvarig forskare Anna Eva Hallin på annaeva.hallin@ki.se eller använd kontaktformuläret som finns här. Mer information om Anna Eva kan du hitta på hennes presentationssida.
FRÅGESTÄLLNINGAR OCH HYPOTESER FÖR PROJEKTET
Hur utvecklas svenskspråkiga elevers muntliga och skriftliga texter över tid i fyra olika eliciteringskontexter (tvärsnittsstudie): muntligt återberättande med/utan bildstöd, och muntligt/skriftligt förklarande? b) Vilka mått (på makro- och mikronivå) är lämpliga att använda för att följa språklig utveckling mellan årskurs 4 och årskurs 9?
Hypoteser:
Antal utbyggda episoder/delhändelser förväntas öka med åldern, och i förklarande texter kommer antalet förklarandeenheter öka. Vidare förväntas att språklig och grammatisk komplexitet (t.ex. proportion bisatser, totalt antal ord, antal ord per yttrande, antal utbyggda nominalfraser) i elevernas muntliga och skriftliga texter kommer vara större hos äldre elever än hos yngre, och öka med åldern.Vilka mått (på makro och mikronivå) skiljer elever med typisk språkutveckling från elever med språk-, läs-, skriv- och/eller koncentrationssvårigheter i dessa olika kontexter?
Hypoteser:
Texterna från elever med språk-/lässvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), textlängd, och språklig/grammatisk komplexitet (mikro) och fler grammatiska fel (mikro) än texterna från elever med typisk språkutveckling. Texterna från elever med koncentrationssvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), men ha motsvarande längd på sina texter som elever med typisk utveckling. Texter från elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi förväntas endast visa svårigheter i den skriftliga uppgiften, med lägre komplexitet på både mikro- och makronivå. Texterna från elever med språk-/lässvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), textlängd, och språklig/grammatisk komplexitet (mikro) och fler grammatiska fel (mikro) än texterna från elever med typisk språkutveckling.Hur varierar språkanvändning i olika muntliga och skriftliga kontexter vad gäller språklig komplexitet på makro- och mikronivå?
Hypoteser:
Återberättande med bildstöd förväntas vara längre och ha högre språklig komplexitet än återberättande utan bildstöd. Skriftligt förklarande förväntas vara kortare än muntligt förklarande. För yngre elever (åk 4-5) väntas skriftligt förklarande ha lägre grammatisk komplexitet än muntligt förklarande, medan det omvända förhållandet kommer ses för äldre elever (åk 6-9).