Att utreda flerspråkiga barn är en ständigt aktuell utmaning. När möjligheten att göra en utredning på ett barns samtliga språk inte finns eller är praktisk möjlig - vad kan vi göra då?
Så kan vi göra ordinlärning vid språkstörning mer effektiv
Kommunikation - en mänsklig rättighet
FN definierar kommunikation som en mänsklig rättighet - både för barn och för vuxna. Gillett-Swan & Sargeant (2017) har diskuterat detta utifrån barnens perspektiv, och särskilt med tanke på skolbarn och ungdomar med språkstörning eller språklig sårbarhet av andra anledningar. Välkomna tillbaka till forskningsbloggen!
Tillbaka till skolan: att bygga läsförståelse
Läsförståelse är en av de mest komplexa förmågorna - och en av de viktigaste - som elever förväntas tillägna sig i skolan. Därför är det viktigt att vi som arbetar med elever med och utan språklig sårbarhet har en förståelse kring hur komplext läsförståelse är, och de olika delar som behöver finnas på plats för att få en djupare förståelse av en text.
I dagens inlägg hoppas jag få er att reflektera kring hur ni arbetar med läsförståelse, era rekommendationer kring ert arbete med läsförståelse och ge lite användbara länkar till att bygga vidare på ert eget arbete med läsförståelse!
Möter du elever med språkstörning i dina klasser i höst? Fem saker att tänka på inför skolstart!
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur?
Glad sommar från forskningsbloggen! Jag kommer ägna veckan åt att förbereda mig för all höstens undervisning och bjuder därför på lite fördjupning i området fonologisk medvetenhet idag. Även om ni känner er kompetenta på just detta så tror jag att ni kommer få några nya aha-upplevelser och uppslag till höstens arbete med era elever - både i förskoleklass och i grundskola.
Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning!
Så här i skolavslutningstider tänkte jag bjuda på resultat från ytterligare en studie som visar hur logoped-lärarsamarbete för att främja språkutvecklande och språkmodifierande strategier i klassrummet kan leda till språkliga framsteg hos elever i högstadiet med språkstörning - alltså ett gott exempel på ett inkluderande och språkfrämjande arbetssätt. Ha en fin vecka!
Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!
Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!
Att använda och förstå skolordförrådet är en stor utmaning för många elever i språklig sårbarhet, oavsett anledning! En nyligen publicerad studie visar hur man kan fördjupa ordförrådet hos högstadieelever och samtidigt hjälpa dom att utveckla sin egen metaspråkliga förmåga, vilket i sin tur kan leda till mer självständigt lärande! Idag i forskningsbloggen.
Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!
Äldre ungdomar med språkstörning behöver få stöd i att utveckla språkliga förmågor för att klara kommunikativt krävande situationer i vuxenlivet, t.ex. en arbetsintervju. I dagens forskningsblogg skriver jag om ett behandlingsprogram för att träna just detta, och argumenterar varför logopeder inte bara bör finnas som en del av elevhälsan men också på arbetsförmedlingen och stödinstanser för ungdomar och unga vuxna.
Att minska gapet mellan forskning, klinik och skola - viktigt och utmanande
Tidig läsinlärning - evidens och samverkan
Vikten av skolprat i förskolan!
Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling
Att möta elever med APD
Dynamisk bedömning i praktiken!
Idag är sista inlägget i min serie om dynamisk bedömning där jag har sammanställt konkreta evidensbaserade råd om hur man kan gå tillväga för att designa egna dynamiska bedömningar! Hoppas att tillföra något för alla oss som har ställts inför frågan om ett barns/en elevs språkliga svårigheter är beroende på för liten språklig exponering och/eller möjligheter till att lära sig, eller beror på att barnet/eleven t.ex. har en språkstörning.
Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?
I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!
Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning
Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!
Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning
Dynamisk tänk i våra bedömningar av språk är inget nytt, men det är ett redskap vi skulle kunna använda mer strukturerat, inte minst i språklig utredning av flerspråkiga barn och elever. I dagens inlägg ger jag en introduktion till dynamisk bedömning, och jag kommer följa upp detta inlägg med att redogöra för studier som har visat hur man kan använda denna metod i diagnosticering.
Klassrumsbaserad språklig kartläggning
Dagens inlägg blir som utlovat en introduktion till klassrumsbaserad språkutredning. Jag tänkte utgå från frågan: Vilka delar kan en språklig kartläggning innehålla om man tar ett funktionellt och klassrumsbaserat perspektiv, och hur skiljer den sig från andra språkliga utredningar? Jag vill också försöka förklara skillnaden mellan en diagnostisk språkutredning och en klassrumsbaserad språkkartläggning.