Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur?

Glad sommar från forskningsbloggen! Jag kommer ägna veckan åt att förbereda mig för all höstens undervisning och bjuder därför på lite fördjupning i området fonologisk medvetenhet idag. Även om ni känner er kompetenta på just detta så tror jag att ni kommer få några nya aha-upplevelser och uppslag till höstens arbete med era elever - både i förskoleklass och i grundskola.

Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning!

Så här i skolavslutningstider tänkte jag bjuda på resultat från ytterligare en studie som visar hur logoped-lärarsamarbete för att främja språkutvecklande och språkmodifierande strategier i klassrummet kan leda till språkliga framsteg hos elever i högstadiet med språkstörning - alltså ett gott exempel på ett inkluderande och språkfrämjande arbetssätt. Ha en fin vecka!

Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!

Ordförråd, ordanvändning och grammatik hänger i allra högsta grad samman, och det gör att vi när vi arbetar med barn och ungdomar med språkliga svårigheter har allt att vinna på att välja ord som också uppmuntrar till utveckling av mer komplex grammatik. Idag i forskningsbloggen!

Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!

Att använda och förstå skolordförrådet är en stor utmaning för många elever i språklig sårbarhet, oavsett anledning! En nyligen publicerad studie visar hur man kan fördjupa ordförrådet hos högstadieelever och samtidigt hjälpa dom att utveckla sin egen metaspråkliga förmåga, vilket i sin tur kan leda till mer självständigt lärande! Idag i forskningsbloggen.

Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!

Äldre ungdomar med språkstörning behöver få stöd i att utveckla språkliga förmågor för att klara kommunikativt krävande situationer i vuxenlivet, t.ex. en arbetsintervju. I dagens forskningsblogg skriver jag om ett behandlingsprogram för att träna just detta, och argumenterar varför logopeder inte bara bör finnas som en del av elevhälsan men också på arbetsförmedlingen och stödinstanser för ungdomar och unga vuxna.

Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning

Vi använder vårt språk och vår inre röst när vi löser många typer av uppgifter i vardagen och i skolan. Inte konstigt att denna typ av inre språkligt resonerande är en utmaning för elever med språkstörning. En rykande färsk studie som undersökt just detta skriver jag om i forskningsbloggen idag.

Tidig läsinlärning - evidens och samverkan

Har logopeder någon roll att fylla vad gäller tidig läsundervisning? Och vad är egentligen "Phonics"? Och visst är ni också nyfikna på förra årets mest nedladdade open-access artikel och vad den handlade om? Idag i forskningsbloggen!

Vikten av skolprat i förskolan!

Vikten av skolprat i förskolan!

Hur kan vi stötta barn med språklig sårbarhet av olika anledningar (t.ex. pga språkstörning) att ta klivet från talspråk till skriftspråk och det akademiska språket? Vad kan vi vinna på logopeder och pedagoger i samverkan? Idag i forskningsbloggen!

Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?

Lärar-logopedsamarbete sträcker sig oftast till konsultationer kring elever med diagnosticerade språk- läs- och skrivsvårigheter. Men Archibald (2017) har sammanställt forskningsevidensen kring pedagoger och logopeder i nära samarbete i klassrummet - och visar att detta arbetsätt kan förbättra många aspekter av språket hos elever med språkstörning!

Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling

Individuell logopedbehandling för skolbarn - är det någon idé? Ja, absolut! säger Ebbels och kollegor som dessutom inspirerar till bättre och mer lämplig utvärdering av insatser vi ger våra elever. God fortsättning önskar forskningsbloggen - hoppas ni vill följa med mig under året som kommer!

Att möta elever med APD

Även om APD (auditiv perceptionsstörning) är en omdiskuterad diagnos, så måste logopeder, pedagoger och andra professionella som möter dessa elever ha koll på evidensen kring anpassningar och behandling/träning - läs mer om detta i veckans forskningsblogg!

APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos

APD eller auditiv perceptionsstörning är ännu en relativt okänd diagnos i Sverige, men desto mer omdiskuterad (och även kritiserad) i USA. Vad vet vi egentligen om APD och vilka symptom som kännetecknar APD? Och hur relaterar APD till språkstörning? En ny forskningssammanställning ger vissa svar.

Dynamisk bedömning i praktiken!

Idag är sista inlägget i min serie om dynamisk bedömning där jag har sammanställt konkreta evidensbaserade råd om hur man kan gå tillväga för att designa egna dynamiska bedömningar! Hoppas att tillföra något för alla oss som har ställts inför frågan om ett barns/en elevs språkliga svårigheter är beroende på för liten språklig exponering och/eller möjligheter till att lära sig, eller beror på att barnet/eleven t.ex. har en språkstörning.

Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?

I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!

Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning

Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!

Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning

Dynamisk tänk i våra bedömningar av språk är inget nytt, men det är ett redskap vi skulle kunna använda mer strukturerat, inte minst i språklig utredning av flerspråkiga barn och elever. I dagens inlägg ger jag en introduktion till dynamisk bedömning, och jag kommer följa upp detta inlägg med att redogöra för studier som har visat hur man kan använda denna metod i diagnosticering.

Klassrumsbaserad språklig kartläggning

Dagens inlägg blir som utlovat en introduktion till klassrumsbaserad språkutredning. Jag tänkte utgå från frågan: Vilka delar kan en språklig kartläggning innehålla om man tar ett funktionellt och klassrumsbaserat perspektiv, och hur skiljer den sig från andra språkliga utredningar? Jag vill också försöka förklara skillnaden mellan en diagnostisk språkutredning och en klassrumsbaserad språkkartläggning.