Hur djupt och brett är ett ordförråd?

Jag tänkte skriva om ordförråd och lexikal bearbetning hos elever med språkstörning i ett par veckor framöver här på forskningsbloggen. För det finns mycket att tänka kring ordförråd: Hur lär vi oss ord? Hur ser ett ordförråd ut? Vad är ordåtkomstsvårigheter? Hur kan vi hjälpa elever med språkstörning att bygga ut sitt ordförråd och få bättre åtkomst till sitt ordförråd?   

Förra inlägget handlade om “Matteuseffekten” i relation till läsning och ordförråd, där några forskare visade att elever med svag läsförmåga också får mindre ordförråd (dock drog de slutsatsen att dessa elever inte halkar efter mer och mer jämfört med medelgoda läsare, utan “gapet” är konstant).

 

Men... vad menar vi med ordförråd?

I studier (och i både klinisk verksamhet och skolvärlden) så är ordförråd ofta synonymt med poäng på ett standardiserat test, t.ex. att kunna matcha en av fyra bilder till ett ord med stigande svårighetsgrad, uppgifter där eleven ska välja en synonym till ett givet ord, eller uppgifter där eleverna får ett ord och ska förklara vad det betyder. En poäng eller ingen poäng - kan du ordet eller inte.

Dessa uppgifter ger en uppskattning av hur stort en individs ordförråd är, men de säger väldigt lite om HUR ordförrådet ser ut.

Logopeden Karla McGregor är forskare vid University of Iowa, och hon är särskilt intresserad av ordförråd hos barn och ungdomar med språkstörning. Hon (och många andra forskare) använder sig av uttrycken “bredd” och “djup” när hon talar om ordförråd.

Ett ordförråds BREDD är hur många ord man kan — hur många ord man kan ge en definition till eller matcha till en bild. Våra standardiserade tester ger en uppskattning av ordförrådets bredd.
 
Ett ordförråds DJUP hänger samman med hur bra man kan orden i sitt ordförråd. Kan man använda orden i flera olika kontexter? Kan man definiera orden i detalj? Vet man hur orden relaterar till andra ord? Kan man förstå orden utan kontext?

Ett ordförråds djup kan inte mätas direkt med standardiserade tester, även om t.ex. associationsuppgifter eller kategoriuppgifter (att veta att bi och insekt hänger ihop) kan ge viss information om djup.

 Hur djupt och brett är ditt ordförråd?

Hur djupt och brett är ditt ordförråd?

En av McGregors och  kollegors studier (2013) tittade på ordförrådens bredd och djup hos elever med och utan språkstörning, och den studien vill jag sammanfatta för er idag.

Forskarna undrade:

Har elever med språkstörning ordförråd som saknar både bredd och djup?

Hur förändras ordförrådets bredd och djup över tid?

 

METOD

177 elever med språkstörning och 325 elever med typisk språkutveckling ingick i studien. Eleverna testades i årskurs 2, 4, 8 och 10. Alla elever fick ett standardiserat test där de skulle förklara/definiera 25 olika substantiv. Alla elever definitioner skrevs ned och analyserades sedan (25 681 definitioner).

Alla definitioner fick olika poäng beroende på hur mycket information de innehöll (McGregor och kollegor, 2011). En definition fick 1 poäng om den var oprecis, men relaterade till ordet på något sätt. 2 poäng gavs för en korrekt men fåordig “standard”-definition. 3 poäng gavs för en definition som innehöll flera beskrivningar - en mandolin skulle t.ex. beskrivas med instrument och strängar, och antingen ha med att instrumentet är päronformat eller att man knäpper på strängarna.

Två poäng jämfördes: antal korrekta definitioner (ordförrådets bredd) och hur innehållsrika definitionerna var (ordförrådets djup).
 

RESULTAT

Ordförrådets bredd

Elever med språkstörning hade färre ord i sitt ordförråd än elever med typisk språkutveckling och ordförrådets bredd ökade med åldern (inget revolutionerande alltså). Eleverna med språkstörning kunde definiera i genomsnitt 2.5 färre ord än eleverna med typisk språkutveckling.
 

Ordförrådets djup

Detta var en mer komplex analys men slutsatserna var att elever med typisk språkutveckling hade ett djupare ordförråd än elever med språkstörning och att ordförrådets djup ökade med åldern för båda grupperna (12% mellan årskurs 2 och 4, 10% mellan årskurs 4-8, och 3% mellan årskurs 8-10).

Forskarna tittade också specifikt på de elever (med och utan språkstörning) som hade åtminstone en 3-poängsdefinition i årskurs 2. Anledningen var att forskarna tänkte att det kanske inte är djupet på ordförrådet som är problemet utan formuleringsförmågan i sig. Skillnaden mellan grupperna i ordförrådsdjup kvarstod även i denna analys.
 

Relationen mellan ordförrådets bredd och djup

Slutligen så analyserade forskarna relationen mellan bredd och djup på ordförråd genom att göra en mixed effect model regressionsanalys. De såg att i genomsnitt så ökade elever med språkstörning sin “djup-poäng” med 0.078 för varje ökad “bredd-poäng”. För elever med typisk språkutveckling var siffran lite högre: 0.0938.

Med andra ord så har elever med språkstörning brister i både ordförrådets bredd och ordförrådets djup, och även de elever med språkstörning som har ett lika brett ordförråd som sina jämnåriga har inte samma djup på sitt ordförråd.
 

VARFÖR ÄR DETTA INTRESSANT?

Man kan tycka att det är självklara saker som McGregor och kollegor beskriver i denna studie.

Men jag tycker att det visar något viktigt - vi mäter sällan ordförrådets djup när vi gör utredningar eller när vi pratar om ordförråd hos barn med språkstörningar. Det är mycket fokus på bredd. Jag tror att om vi skulle börja tänka kring och mäta även djup på ordförråd, att vi skulle få en klarare bild av elevers styrkor och svagheter.

vi mäter sällan ordförrådets djup när vi gör utredningar eller när vi pratar om ordförråd hos elever med språkstörningar

Det är också klart att både bredd och djup på ordförrådet måste vara fokus i behandling (mer om detta  i framtida inlägg!).

Det man måste komma ihåg är att hur forskarna mätte djup i denna studie också mäter andra saker (detta är ett problem med nästan alla tester som mäter “språk”, eftersom språk är ett så komplicerat begrepp). En uppgift där man ska definiera ord kommer också påverkas av ordmobiliseringsförmåga, förmågan att formulera meningar och metalingvistisk förmåga. De kontrollerade för detta till viss del, men det är fortfarande något man måste komma ihåg när man tolkar denna studie.

En annan intressant faktor var att föräldrarnas utbildningsgrad hade lika stor påverkan på ordförrådets bredd och djup som om eleven hade språkstörning eller inte. Ordförråd hänger samman mycket med t.ex. hur mycket man läser i hemmet, och detta kan ge väldigt tidig påverkan på språkutveckling (ni kanske har hört om “The 30-million word gap” mellan amerikanska förskolebarn från hög socioekonomisk status jämfört med låg socioekonomisk status ). Detta är något som vi pratar ganska lite om i den kliniska världen (men kanske desto mer i skolvärlden?) - och eftersom klyftorna i Sverige mellan samhällsgrupper ökar, skiljer sig förutsättningen för olika elever när de börjar skolan allt mer. Att detta OCKSÅ påverkar språkutveckling och ordförråd är viktigt att komma ihåg, även om min blogg fokuserar på elever som har språkliga svårigheter på grund av språkstörning.

 

Jag hoppas att ni följer med mig de kommande veckorna när jag ska utforska och diskutera forskning om ordförråd ytterligare! Tack för att ni följer forskningsbloggen och för alla glada hejarop jag får!

 

Referenser

McGregor, K. K., Berns, A., Owen, A. J., Michels, S., Duff, D., Bahnsen, A. J., and Lloyd, M. (2011), Associations between syntax and the lexicon among children with or without ASD and language impairment. Journal of Autism and Developmental Disorders, 42, 35–47.

McGregor, K. K., Oleson, J., Bahnsen, A., & Duff, D. (2013). Children with developmental language impairment have vocabulary deficits characterized by limited breadth and depth. International Journal of Language & Communication Disorders, 48(3), 307-319.