Gillade ni UR-filmen? Här finns mer information om språkstörning!

Hej alla!

December rusar fram, och snart är det dags för lite ledighet för de allra flesta, och snart även för mig och forskningsbloggen.

Som flera av er kanske har sett så fick jag möjlighet att spela in en kort film om språkstörning för utbildningsradions webbsatsning för föräldrar - www.ur.se/foraldrar. De två klippen (ett kortare och mer “facebookvänligt” och ett längre) har redan fått stor spridning - sist jag kollade hade det kortare klippet nästan 23 000 visningar :D.

Detta med video är ett relativt nytt medium för mig (även om jag i våras spelade in korta filmer som används i SPSMs nätbaserade baskurser “Att undervisa elever som har en språkstörning”), och jag har varit lite nervös över hur det skulle bli. I vanliga fall när jag skriver mina blogginlägg så finslipar jag det jag skriver, har alla referenser och har möjlighet att bli så detaljerad som jag önskar. I en kort film blir det inga referenser (lite läskigt för mig som forskare ;) - mer på ytan, och dessutom har jag inte helt kontroll på innehållet heller. Just dessa filmer så spelade vi in under nästan två timmar och sedan var det producenten som valde och klippte samman det som kom med.

Hur som helst så blev jag nöjd, och jag är glad över att många verkar gilla filmen! För att se den, gå till https://www.ur.se/foraldrar/forskaren-forklarar-vad-ar-sprakstorning/ .

Men… idag ville jag skriva ett inlägg som bygger ut det som jag pratar om i filmen med länkar till tidigare blogginlägg som tar upp dessa teman, för att ni som är intresserade ska kunna läsa på lite mer om det som jag bara hade möjlighet att kort nämna. Därför kommer här:

8 påståenden ur filmen och var ni kan läsa mer!

1. Två barn i varje klass har språkstörning

Att språkstörning är en vanlig funktionsnedsättning har jag skrivit om många gånger här på bloggen. På  populationsnivå så kommer (minst) 7-8% av alla elever uppfylla kriterier för språkstörning (då är inte fonologisk språkstörning inräknad!). Detta har jag senast skrivit om i inlägget Kunskapen kring språkstörning måste öka: DLD-ABC! .

Men det är en sak som jag vill lyfta fram angående prevalens och “två i varje klass”. Vi vet att det finns flera riskfaktorer för språkstörning, som bland annat inkluderar språk- läs- och skrivsvårigheter i familjen, manligt kön, låg socioekonomisk status och svåra uppväxtförhållanden (Ebbels, 2017). Eftersom segregationen i den svenska skolan ökar, så finns det troligtvis fler elever som uppfyller kriterier för språkstörning i vissa skolor, och något färre i andra skolor. Riskfaktorer är dock inte samma sak som ORSAKER till språkstörning, vilket jag kommer tillbaka till nedan.

Och kom ihåg att flerspråkighet INTE är en riskfaktor för (eller orsak till) språkstörning!

2. Språkstörning är något man föds med men som kan upptäckas först i skolåldern

Språkstörning är en genetiskt betingad funktionsnedsättning som man föds med - förmågan att lära sig sitt modersmål är alltså nedsatt från början. Men - ibland upptäcks inte detta förrän de språkliga kraven omkring barnet ökar och man förväntas prestera på en högre språklig nivå. Detta har jag bland annat skrivit om i inlägget Varför (åter)upptäcks ibland språkstörning i skolåldern? 

Vilken typ av språkstörning man har (i filmen nämner jag expressiv språkstörning, generell språkstörning och pragmatisk språkstörning) tycks också kunna ändras över tid. I detta inlägg har jag skrivit mer om olika typer av språkstörning (med fokus på pragmatisk): Pragmatisk språkstörning.

3. Språkstörning kan vara svårt att förstå för språk kan vara svårt att förstå

Detta tar jag ofta upp på mina föreläsningar och mitt andra inlägg på bloggen någonsin handlade just om detta: Varför är "språkstörning" svårt att förstå? 

4. Språkstörning hos äldre barn och ungdomar kan vara en dold funktionsnedsättning

Många funktionsnedsättningar är synliga på utsidan. Det är inte språkstörning. Det är inte säkert att det syns på någon om den inte förstår det den hör eller läser (och man kan hitta strategier där man låtsas att förstå, eller där man tar hjälp av andra ledtrådar för att förstå). För äldre elever kan även “vardagsprat” fungera helt okej, men skolans språk blir svårt att bearbeta och ta till sig (som t.ex. muntligt och skriftligt berättande, förklarande eller argumenterande). Dessutom ser inte “språkstörning” ut på ett sätt - olika elever har olika styrkor och olika områden som är extra utmanande. Det kan i sig göra språkstörning svårare att upptäcka eftersom det inte nödvändigtvis finns kännetecken som gäller för alla elever.

Språkstörning kan också vara dold för att olika “problem”-beteenden skymmer de språkliga svårigheterna. Har man svårt att uttrycka sig och förstå språk kan det leda till utåtagerande beteenden istället - men det är inte säkert att omgivningen förstår att det beror på språkliga svårigheter. Dessutom samförekommer språkstörning ofta med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/NPF och då är det ofta så att andra, mer synliga och kända funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD och dyslexi är det som omgivningen “ser” och förstår.

Jag har skrivit mer om dessa teman i följande inlägg:

Vikten av skolprat i förskolan!  (om bl.a. skillnaden på skolprat och vardagsprat)
Hur barn från Iowa kan lära oss om ”vad som händer sen”  (om språkstörning hos äldre elever och hur berättande och skriftspråk kan vara särskilt utmanande).
Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte)  (språkstörning ser olika ut)
ADHD, språkstörning eller både och? (om samförekomst mellan olika NPF)
DLD awareness day - öka medvetenheten om språkstörning!  (om bl.a. att språkstörning kan vara dolt i skolåldern)

5. Språkstörning går inte att ‘bota’ men insatser hjälper

Det finns många studier som visar att insatser hjälper - både direkta insatser (där ett barn/en elev träffar en logoped själv eller i mindre grupp), indirekta insatser, och arbete med en språkutvecklande miljö / en miljö som skapar språkliga möjligheter. Här är några exempel från bloggen för er som vill läsa mer om forskning kring insatser vid språkstörning:

Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé? (Hur lärarhandledning av logoped kan stärka språket hos elever i klassen)
Fördjupa ordförrådet hos elever med språklig sårbarhet! (Att arbeta med ordförråd)
Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling (Vikten och evidens för direktbehandling även för äldre elever)
Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan? (En diskussion om att elever med språkstörning behöver stöd på flera fronter utifrån SOUs rapport)
Berättande som behandling (Att lära ut konsten att berätta!)
"Om du kan delta i en konversation kan du ha en relation" (Att lära ut hur man har en konversation)
En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling. (En studie som visar att variation är viktig för språkinlärning)

6. Det finns inte en teori som kan förklara vad språkstörning beror på - många faktorer samverkar

Språkstörning är ett komplext tillstånd där genetiska faktorer och miljöfaktorer samverkar. (se också ovan under #1). Blogginlägget Vad vi vet om språkstörning sammanfattar flera teorier kring språkstörning.

7. När den omedvetna inlärningen inte fungerar så måste man använda den medvetna inlärningen

Barn, ungdomar och vuxna som har språkstörning tycks ha svårigheter med den implicita eller omedvetna inlärningen - den är inte lika effektiv som hos den som inte har språkstörning. För att lära er mer om implicit inlärning läs till exempel dessa två inlägg:

Allas hjärnor behöver variation för att lära sig språk
Vår fantastiska mönsterigenkännande hjärna

I filmen nämner jag att man då kan arbeta med språket explicit - alltså förklara, tydliggöra och stötta t.ex. grammatik, inlärning av ord och förmågan att berätta eller förklara. Man använder och utvecklar elevernas metaspråkliga förmåga för att utveckla språket vidare. Det har jag tillexempel skrivit om här

Om äldre skolbarn och grammatisk träning  (ett exempel på explicit språklig inlärning där man visualiserar grammatik)
Berättande som behandling (ett annat exempel på explicit språklig inlärning utifrån berättelsegrammatik)

Det som inte fick plats i filmen är även att nyare forskning visar att man också (hos både barn och vuxna) kan “optimera” exponeringen för att den omedvetna inlärningen ska fungera bättre! Det har jag skrivit i de två senaste inläggen

Hjälp hjärnan på traven att lära sig språk!
Hur kan vi optimera språkexponeringen?

För er som vill läsa lite om båda perspektiven i ett och samma inlägg tar jag upp det här: Fördjupa ordförrådet hos elever med språklig sårbarhet!

8. Barn med språkstörning vill kommunicera - det handlar inte om lathet.

Jag har inget tidigare inlägg som endast handlar om detta. Men jag hoppas att denna inställning till personer med språkstörning lyser igenom allt jag skriver - för detta är viktigt! Människan är en kommunicerande varelse, och kommunikation är en mänsklig rättighet. Språket är viktigt för identitetsskapande, för vänskapande, för allt skolarbete och i arbetslivet.

Omgivningen betyder oerhört mycket för personer som har språkstörning - och funktionsnedsättningen språkstörning blir bara ett funktionsHINDER när omgivningen ställer krav som är större än förmågan - eller när de behandlar språkstörning som något som man kan välja till eller från.

Dela gärna detta inlägg i så fler nyfikna kan läsa mer! Och om ni inte har följt forskningsbloggen från början så har ni lite jullovsläsning i länkarna ovan ;)

Med detta vill jag önska God Jul och Gott Nytt År från forskningsbloggen. Nästa år blir ett spännande språkforskningsår  - Vi ses i januari igen!

/Anna Eva

 

Referenser: finns i de länkade blogginläggen!