Hej alla gamla och nya läsare!
Hoppas ni liksom jag har haft härliga semestrar och känner er peppade inför höstterminen!
Jag har haft ett välbehövligt avbrott från allt jobb och jobbrelaterat, men ser nu fram emot en fullmatad höst med både klinik, forskning, undervisning, föreläsningar och handledning... och bloggande såklart :) . Jag satt några timmar häromkvällen och laddade ned ett gäng nya spännnande forskningsartiklar som publicerats under sommaren - så forskningsbloggen kommer vara fullmatad!
Förra veckan arbetade jag på min kliniska arbetsplats (Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm), och träffade elever och deras föräldrar för språk-, läs- och skrivutredningar. Flera av eleverna skulle precis byta stadie, med allt vad det innebär av nya lärare, nya ämnen och nya klasskamrater. Det fick mig att fundera kring vad som är extra viktigt för lärare och andra vuxna i skolvärlden att tänka på inför skolstarten när det gäller elever med språkstörning.
Min lista nedan är inte fullständig, men är skriven utifrån forskning, min erfarenhet som logoped som gjort nära 500 språk- läs- och skrivutredningar, och utifrån samtal med elever, föräldrar, erfarna kollegor och pedagoger. Jag länkar också till tidigare blogginlägg och lite andra källor så kan ni som är nya på forskningsbloggen få lite fördjupad läsning och vidare referenser till forskning om ni vill!
1. Läs på!
Läs på om vad språkstörning är, och vad skillnaden mellan språkstörning och dyslexi är. Språkstörning kan vara knepigt att förstå för någon som använder sitt språk utan svårigheter hela tiden, men ALLA vuxna kring eleven måste ha en grundläggande förståelse av vad språk och språkstörning är för att kunna stötta på bästa sätt. Språkstörning drabbar runt 5-7% av alla elever (vissa forskare menar 10%) och är alltså ett vanligt funktionshinder, långt vanligare än autismspektrumstörning. Eleverna med språklig sårbarhet av andra anledningar är ännu fler. Läs också igenom sammanfattningar och åtgärdsförslag från logopedutredningar och ev. andra utredningar för att se eller påminna dig om vad just den HÄR elevens språkstörning och/eller dyslexi innebär (har du tid, läs igenom hela utredningen, men var medveten om att språk- läs- och skrivsvårigheter förändras över tid, så har utredningen några år på nacken är det inte säkert att allt fortfarande stämmer). Haka inte upp dig på diagnoskoder eller diagnosformuleringar - utan ta fasta på beskrivningen av elevens styrkor och utmaningar. Alla elever är unika, även de med språkstörning eller någon annan diagnos eller funktionsvariation.
2. Prata med eleven
Har du en ny elev som har språkstörning (särskilt om du är mentor), sätt dig gärna ned och prata igenom med eleven (+gärna elevens föräldrar) vad hen/de har för förväntningar och oro inför terminen/läsåret som kommer (gör gärna detta annars också eftersom kraven på språklig förmåga ändras/ökar under skolåren!). Följ gärna upp detta några veckor senare för att hålla koll på vad som fungerar bra och vad som kan förbättras vad gäller stöd, anpassningar och hjälp. Om eleven har svårt att uttrycka detta själv pga. sin språkstörning, använd bildstöd (se exempel från skollogopederna i Malmö stad här!), och se till att du ger eleven tillräckligt med tid - en av de saker som elever med språkstörning har gemensamt är att de behöver mer tid - både att bearbeta/förstå språk och att formulera sig/uttrycka sig med språk!
3. Reflektera över de språkliga kraven ditt klassrum
Ta en stund och reflektera kring vilka språkliga krav som du ställer på dina elever i klassrummet. Du kan till exempel gå igenom en typisk förmiddag och de lektioner du haft/uppgifter du gett. Vi använder ständigt (ständigt!) vårt språk, även i uppgifter som kanske inte är uttalat "språkliga" till sin natur. Språkstörning kan påverkan förmågan att lösa analogier (både visuella och språkliga) , förmågan att skapa inre bilder och mentalisera, och hänger tätt samman med exekutiva funktioner som t.ex. arbetsminne. Även förmågan att lära in t.ex. matematiska symboler kan påverkas negativt av en språkstörning! Detta är viktigt att vara medveten om för att inse hur utmanande skolmiljön är för elever med språkstörning, vilket i sin tur leder till att man kan stötta dem på bästa sätt.
4. Utmana dig själv att anpassa ditt eget språkbruk
Relaterat till förra punkten: Utmana dig själv att bli mer medveten om din egen språkanvändning i klassrummet och anpassa ditt språk i än större grad. Sakta ned. Använd bildstöd. Dela upp längre uppgifter/genomgångar i mindre bitar. Förklara/definiera ämnesspecifika ord. Arbeta med förförståelse... Att läraren anpassar sitt språk är en oerhört viktig faktor som kan hjälpa eller stjälpa en elev med språkstörning! Läs gärna igenom detta inlägg som tar upp olika språkstöttande och språkutvecklande strategier för lärare - alla elever i språklig sårbarhet har nytta av dessa modifikationer! (Dvs. även de med svenska som andraspråk, de som inte har så mycket läsvana hemifrån, och de som har koncentrationssvårigheter utan språkstörning). Har du elever i yngre åldrar så läs gärna om vad som skiljer vardagsspråk och skolspråk åt - och hur det är viktigt att lotsa eleverna från talat vardagsspråk till talat och skrivet skolspråk!
5. Ha koll på evidensen
Sist, en lite mer allmän punkt som ligger mig väldigt varmt om hjärtat: ha koll på vad evidensen och forskningen säger om olika metoder och arbetssätt! Detta gäller inte minst läsundervisning och läsinlärning där det finns mycket evidens för vad som hjälper elever i svårigheter, men där evidensen ibland tycks ha svårt att nå hela vägen fram. För yngre elever finns en utmärkt kunskapsöversikt beställd av vetenskapsrådet av Taube, Fredriksson & Olofsson (2015) och för elever med dyslexi så är fortfarande SBU-rapporten om insatser vid läs- och skrivsvårigheter (2014) något av det mest heltäckande och uppdaterade på svenska. Att arbeta aktivt och explicit med läsförståelsestrategier har också mycket god evidens och har visat sig hjälpa alla elever. Håll fanan högt för att motverka pseudovetenskap i skolan - det är så många elever som har olika typer av inlärningssvårigheter att det finns stora pengar att tjäna och många erbjuder snabba lösningar med förenklade teorier bakom!
Vill du läsa om hur man kan göra skolstarten mer inkluderande rekommenderar jag varmt specialpedagogens inlägg "Tio tips för en inkluderande skolstart" - otroligt bra råd till de som kommer i kontakt med elever som har någon form av funktionshinder/funktionsvariation (eller bara för den vanliga eleven som också kan vara nervös/kan ha svårt att hitta tillbaka till skolrutinen).
Vi ses igen om ett par veckor då jag kommer skriva om ny och aktuell forskning igen. Ha en fin start på terminen!
/Anna Eva
Ps. Om du inte redan gör det - prenumerera på forskningsbloggen så missar du aldrig ett inlägg! Klicka på "Forskningsbloggen" och sedan på den svarta knappen "Få epost vid nya inlägg"