Logopeder i förskola och skola: Varför, Hur och Vad!

Hej!

den 6:e mars var det den Europeiska logopedidagen med temat logopedi genom hela livet. Jag hade inte möjlighet att skriva ett inlägg då som jag tänkt, men tycker själv att logopedi är värt att uppmärksamma även andra dagar än en enda dag i mars :). Illustrationen nedan som är framtagen av Logopedförbundet just för denna dag, visar exempel på var logopeden kan behövas på livsresan. Bilden illustrerar allt viktigt logopeder gör och kan göra för personer i alla åldrar, och hur logopeder kan utreda, stötta och hjälpa alla med svårigheter inom tal, språk, röst, läs- och skrivförmåga, och ätning och sväljning!

Affisch framtagen för den Europeiska logopedidagen 2022 av Logopedförbundet (nedladdad från https://www.srat.se/Logopederna/Nyheter/2022/europeiska-logopedidagen-2022/).
Illustration Emma Hanqvist, layout Stina Lindkvist.

Språkforskningsbloggen fokuserar ju främst på barn- och ungdomsåren under denna livsresa, och specifikt språk- läs- och skrivförmåga under dessa år. Och trots att logopedidagen i år handlar om hela livet kommer jag fokusera på denna del av livet även i detta inlägg eftersom det fortfarande är så att tillgången till logopeder för barn och unga fortfarande brister, och detta gäller särskilt barn i skolåldern. Många regioner avslutar elver med DLD/språkstörning när de börjar skolan, och skolor har ofta inte tillgång till logopeder. Men glädjande nog är detta ett snabbt växande område inom svensk logopedi och tillsammans med studie- och yrkesvägledare är nu logopeder den största icke lagstadgade yrkesgruppen inom elevhälsan (runt 300 kommun- och skolanställda logopeder finns nu i Sverige).

Ni som har följt bloggen ett tag vet att jag har skrivit en hel del om skollogopedi och hur logopeder och lärare kan samarbeta kring elever i skolan, mycket utifrån forskning från England och USA. I USA (där jag gjorde min doktorandutbildning) måste alla skolor ha tillgång till logoped, och där är skolan en av de vanligaste arbetsplatserna för logopeder. När svenska logopeder nu i större utsträckning än tidigare arbetar inom skolan så har behovet av riktlinjer blivit större - och därför känns det så roligt att Riktlinjer för logopeder i pedagogisk verksamhet är klara och publicerade (Logopedförbundet, 2022), efter två och ett halvs års hårt arbete av en grupp om 15 logopeder. För fullständig transperens så har jag också varit med i detta arbete på ett litet hörn (specifikt med forskningsförankringen på vissa ställen), men det stora delen av detta arbete har gjorts av logopeder som arbetar och har arbetat inom kommun skola och förskola. Ni som vill läsa mer om själva arbetet, inklusive referensgrupper och remissrundor kan läsa Julia Anderssons artikel på sits.nu, i resten av detta blogginlägg vill jag ge en kort introduktion till och sammanfattning av riktlinjernas fyra olika delar. Självklart kan ni också direkt ladda ner riktlinjerna och läsa dem i sin helhet från Logopedförbundets hemsida.

Upplägget för riktlinjerna har inspirerats av Sveriges psykologförbunds nationella förening för psykologer i förskola och skola (med tillåtelse) och innehåller samma fyra delar som psykologernas riktlinjer: Varför? Hur? Vad? och Organisatoriska förutsättningar.

Logopedernas varför

I denna del beskrivs vad syftet och nyttan med att ha logopeder i pedagogisk verksamhet är. Svaret är: allas rätt till kommunikation, att logopeder kan bidra till en likvärdig utbildning som präglas av tillgänglighet och delaktighet trots att den är språkligt krävande, och att logopeder behövs eftersom det finns en stor grupp barn som riskerar att hamna i språklig sårbarhet (åtminstone 12-13%, McLeod & McKinnon, 2007). Av dessa barn kommer också vissa uppfylla kriterier för funktionsnedsättningar som särskilt påverkar språkförmågan, till exempel språkstörning/DLD. Logopeder kan med sin kunskap och utbildning bidra både med kunskap om språkutveckling, språkliga svårigheter, och olika funktionsnedsättningar som kan öka risken för att barn hamnar i språklig sårbarhet. De kan också bidra till arbetet med att uppmärksamma och kartlägga språkliga krav och hinder i skolans olika lärmiljöer och arbeta med insatser på flera olika nivåer:“Logopediska insatser i pedagogisk verksamhet syftar till att underlätta, bevara och utveckla barns och elevers språk-, tal- och kommunikationsförmåga. Logopeden kan genom samarbete med pedagoger, utbildningsinsatser och logopedisk eller tvärprofessionell handledning bidra till att överföra teori till praktik inom den pedagogiska verksamheten.” (s. 14).

Därför ska logopeder finnas i pedagogisk verksamhet!

Logopedernas hur

I denna del beskrivs hur logopeder i pedagogisk verksamhet bör arbeta, både för att säkerställa kvaliteten och för att följa nödvändiga lagar och regelverk. Här ingår ett yrkesetiskt förhållningssätt, att arbeta evidensbaserat, juridiska skyldigheter och kravet på dokumentation, sekretess och tystnadsplikt. Det finns också ett avsnitt om samarbete och samverkan här, och särskilt samarbete med lärare vilket jag ju brinner lite extra för och har skrivit mycket om tidigare (se till exempel detta inlägg som länkar och sammanställer flera tidigare inlägg på temat).

Logopedernas vad

I denna del beskrivs vilka insatser logopeder kan utföra i pedagogisk verksamhet utifrån styrdokument och uppdrag som logopeder i kommun, förskola och skola kan ha. När jag läser riktlinjerna så ser jag logopedernas vad som en fördjupning och utbyggnad kring logopedernas varför - eftersom en central anledning till att ha logopeder i pedagogisk verskamhet just är de insatser som logopeder kan bidra med!

Riktlinjerna beskriver hur logopeder kan arbeta på organsiations-, grupp- och individnivå, och med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Målet är att barnen och eleverna ska utvecklas mot utbildningens mål. Det står också i riktlinjerna att för enskilda insatser (alltså där elever får språklig träning med logoped) ska språkliga mål “som är relaterade till ökad inlärning, ökad samspel och ökad måluppfyllelse på lång och/eller kort sikt” ställas, och det står också att “insatserna ska vara tydligt kopplade till de mål eller kunskapskrav som barnet eller eleven siktar mot i aktuell ålder” (s. 27). Med andra ord är det ett tydligt klassrumsbaserat fokus i riktlinjerna, något som jag också har skrivit mycket om här på forskningsbloggen.

Det finns också ett avsnitt om logopedisk bedömning och kartläggning där riktlinjerna tar upp att uppdragen ser väldigt olika ut, både för individuella logopeder, men också beroende på vilka överenskommelser som finns mellan kommuner och regioner, och att detta skiljer sig väldigt åt runt om i Sverige.

Organisatoriska förutsättningar

Den sista delen av riktlinjerna redogör för organisatoriska förutsättningar för att logopeder ska kunna bidra på bästa sätt för barns och elevers utveckling mot utbildningens mål. Här finns också ett avsnitt om juridiska aspekter: till exempel det viktiga att alla logopediska insatser som riktas till enskilda barn räknas som hälso- och sjukvård vilket bland annat innebär att insatserna måste journalföras. Denna del är extra superviktig för alla som funderar på att anställa en logoped eller har anställt en logoped - om det faktiskt ska kunna bli så bra som det kan bli!

Logopeder i kommun, förskola och skola kan ju vara anställda på flera olika sätt och med olika uppdrag, och här är det viktigt att en avgränsning görs och att det finns en tydlig arbetsbeskrivning. Arbetsgruppen ger en rekommendation att en kombination av logopeder som har ett centralt uppdrag och logopeder med lokala uppdrag är ett optimalt upplägg. Då kan samtliga pedagogiska verksamheter i en kommun få ta del av kompetensutveckling och handledning från logoped centralt, och logopeder med mer lokalt fokus kan arbeta med mer direkta insatser på enskilda skolor, inklusive individuella insatser (s. 30).

Riktlinjegruppen har också tagit fram sju punkter för att säkerställa att logopeder oavsett organisation och uppdrag kan bidra med relevanta och högkvalitativa insatser:

  1. Logopediska insatser bör tillhandahållas utifrån en tydlig, dokumenterad strategi som utgår från en systematisk bedömning av behov och förutsättningar.

  2. Tillräcklig och likvärdig bemanning bör säkerställas.

  3. Samarbete bör säkerställas mellan logoped och övriga professionella i den pedagogiska verksamheten.

  4. Styrning och ledning av logopeder bör baseras på samverkan och systematiskt kvalitetsarbete.

  5. God arbetsmiljö och tillfredsställande anställningsvillkor är en förutsättning för gott arbete.

  6. Logopeden behöver tillräckliga stödfunktioner och adekvata resurser.

  7. Kompetensutveckling behövs för logoped och verksamhet.

Varför är detta intressant?

För att säkerställa logopedisk kompetens till alla som behöver det - genom hela livet - så är logopeder i förskola och skola en viktig pusselbit! Att det nu finns genomarbetade riktlinjer som svara på frågorna Varför ska logopeder finnas i förskola och skola? Hur ska logopeder arbeta? Vad ska logopeder arbeta med? och Vilka organisatoriska förutsättningar behövs? tror jag är enormt viktigt för att kunna fortsätta att stärka och öka den logopediska kompetensen i förskola och skola. Jag rekommenderar alla som funderar på frågorna ovan att läsa dessa riktlinjer, antingen bara någon av delarna eller riktlinjerna i sin helhet!

Det som genomsyrar riktlinjerna är att logopeder i pedagogisk verksamhet bör och ska sträva om samma mål som alla andra som arbetar i pedagogisk verksamhet, det vill säga att barn och ungdomar ska få en likvärdig skola där alla elever får det stöd de behöver för att utvecklas till sin fulla potential. Och om logopeder oftare får möjlighet till ett nära samarbete med de andra professionerna i skolan så har vi en möjlighet att nå fruktsamma, inspirerande och roliga interprofessionella samarbeten - det som WHO beskriver som när “two or more individuals from different backgrounds with complementary skills interact to create a shared understanding that none had previously possessed or could have come to on their own” (2001: 36).

Ladda ner riktlinjerna och läs vidare här!

/Anna Eva

Ps. De senaste veckorna har varit tuffa på många sätt, inte mist med ännu ett fruktansvärt krig i världen. Ta hand om varandra och era medmänniskor.