Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?
Idag, 19 oktober, är det den internationella dagen för medvetandegörande kring språkstörning/DLD eller the International DLD Awareness Day! Temat är “ABC’s of DLD” och idag på språkforskningsbloggen finns ett eget språkstörnings-ABC att fundera kring!
Glad Developmental Language Disorder Awareness Day! En dag för att uppmärksamma och öka kunskapen om språkstörning - det vill jag självklart fira på språkforskningsbloggen. Använd gärna denna dag till att sprida kunskap och diskutera i era nätverk - språkstörning finns hos 5-10% av befolkningen och är jämfört med andra funktionsnedsättningar ett okänt och särskilt hos äldre barn, ungdomar och vuxna ofta ett dolt funktionshinder. Kunskap är viktigt!
Har du gått på en fortbildning eller kurs någon gång som verkligen har ändrat hur du arbetar?
Idag bloggar jag och funderar jag på fortbildningar för yrkesverksamma utifrån en nypublicerad svensk studie som utvärderade effekterna av en lärarfortbildning kring ett kommunikationsstödjande klassrum för lågstadielärare (Andersson et al. 2022).
Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?
Hur hittar skolan elever med lässvårigheter tidigt? Varför ska man screena alla elever? Och vad skiljer några aktuella screeningmetoder åt? Idag får ni första inlägget i en serie om lässcreening och teorierna och evidensen bakom några utvalda material: Skolverkets bedömningsstöd för förskoleklass och lågstadiet, Legilexis och Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial, och Lexplores ögonrörelsemätning.
Lärar-logopedsamarbete sträcker sig oftast till konsultationer kring elever med diagnosticerade språk- läs- och skrivsvårigheter. Men Archibald (2017) har sammanställt forskningsevidensen kring pedagoger och logopeder i nära samarbete i klassrummet - och visar att detta arbetsätt kan förbättra många aspekter av språket hos elever med språkstörning!
Dynamisk tänk i våra bedömningar av språk är inget nytt, men det är ett redskap vi skulle kunna använda mer strukturerat, inte minst i språklig utredning av flerspråkiga barn och elever. I dagens inlägg ger jag en introduktion till dynamisk bedömning, och jag kommer följa upp detta inlägg med att redogöra för studier som har visat hur man kan använda denna metod i diagnosticering.
Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda?