Hej!
Idag har jag äran att presentera läsårets första gästbloggare, min kollega Anna Nyman. Anna är logoped inom habiliteringen i Stockholm och doktorand på Karolinska Institutet. Hon forskar om hur språkförmågan påverkas vid olika neurologiska funktionsnedsättningar hos barn, t ex Downs syndrom och Cerebral pares. Anna är också ansvarig för undervisningen om AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) på logopedprogrammet vid KI.
Jag bad Anna välja en aktuell favoritstudie om AKK och skriva om den, eftersom flera av er läsare önskade att forskningsbloggen skulle ta upp just AKK. Hoppas ni tycker detta är lika intressant som jag - vi ses igen på fredag den 15e då det är DLD awareness day! /Anna Eva
Här följer Annas inlägg:
Jag är jätteglad att få gästblogga här på forskningsbloggen med fokus på just AKK! Jag vill sammanfatta och diskutera en studie från 2018 av Sevcik, Barton-Hulsley, Romski, och Hyatt-Fonesca. Jag tycker den här artikeln är intressant, eftersom den berör ett ämne som har diskuterats flitigt inom AKK-världen, nämligen vilka symboler som är lättast att lära sig för personer i behov av AKK.
Om AKK och skillnaden mellan AKK och visuellt stöd
Först lite kort bakgrund om AKK och andra sätt att använda bilder. AKK är ett samlingsnamn för olika metoder och redskap som används av och med personer som inte kan kommunicera tillräckligt bra med tal för att täcka sina kommunikativa behov. Det finns många olika sorters AKK, där de vanligaste är tecken som AKK (TAKK) och olika typer av bild- och symbolkommunikation. Bild- och symbolkommunikation kan till exempel användas i form av kommunikationspärmar/böcker eller högteknologiska hjälpmedel.
Utöver som ren kommunikationsmetod kan bilder och symboler också användas som kognitivt stöd, t ex i bildscheman (alltså en typ av ”visuellt stöd”). Då är syftet inte i första hand att underlätta en persons kommunikation, utan att underlätta inlärning, planering eller genomförande av en aktivitet.
För mer information om AKK och visuellt stöd, se till exempel SPSM:s webbplats, dataresurscentret DART och Habiliteringens resurscenter.
Symboler i AKK och begreppet “ikonicitet”
När vi använder AKK så behöver olika begrepp symboliseras på ett annat sätt än vid talat språk. I bild- och symbolkommunikation används just en visuell avbildning eller symbol för begreppet i fråga. Eftersom det finns olika typer av bilder och symboler som används, så ställs AKK-användaren (eller ofta personer runt omkring hen) inför ett val: vilken typ av symboler ska användas?
“Eftersom det finns olika typer av bilder och symboler som används, så uppstår ofta frågan: vilken typ av symboler ska användas? ”
När man pratar om hur lik en symbol är det den representerar brukar man använda begreppet ”ikonicitet”. En symbol med hög ikonicitet liknar ordet den symboliserar i hög utsträckning, medan en symbol med låg ikonicitet inte liknar det den symboliserar.
Symboler med hög ikonicitet brukar kallas ikoniska, medan symboler med låg ikonicitet kallas arbiträra. I praktiken är ikonicitet en glidande skala, från exakta avbildningar till arbiträra symboler utan koppling till referenten. På bilden nedan visas olika fritt tillgängliga symboler som kan användas för AKK och som visuellt stöd – från den mest ikoniska till vänster, till den mest arbiträra till höger.
Bildtext: Tre olika symboler för ”välja”, med den mest ikoniska till vänster och den mest arbiträra till höger (för bildreferenser/copyrightinformation, se längst ner i inlägget).
Forskningsfrågor
Sevcik och kollegor (2018) beskriver i artikelns bakgrund att symbolinlärning vid AKK är en komplex process som påverkas både av faktorer hos AKK-användaren och faktorer i miljön.
Författarna ville bland annat undersöka hur inlärningen av symboler påverkas av sådana faktorer, med fokus på AKK-användarens språkförståelse och ikonicitet - alltså i hur hög utsträckning symbolerna liknar det de representerar.
Två av deras forskningsfrågor var :
Är det lättare att lära sig symboler med högre grad av likhet till det de representerar (dvs. högre ikonicitet)?
Påverkar användarens språkförståelse inlärningen av symboler?
Metod
Deltagare och språkförmåga
I studien undersöktes hur 13 barn mellan 4 och 11 år lärde sig symboler med olika hög ikonicitet. Deltagarna gick alla i klasser för elever med måttlig eller svår funktionsnedsättning, med undantag för de två yngsta deltagarna, som gick i klasser för elever med tydlig utvecklingsförsening. Alla hade stora språkliga svårigheter och hade kontakt med logoped, men ingen använde AKK eller hade tidigare erfarenhet av visuellt stöd med grafiska symboler.
Innan träningen påbörjades, bedömdes deltagarnas språkliga förmåga med ordförrådstestet PPVT-IV (där barnet får höra ett ord och peka på vilken av fyra bilder som hör ihop med ordet), och Vineland adaptive behavior scales, ett standardiserat frågeformulär om vardagsfungerande som fylldes i av skolpersonal. Vineland adaptive behavior scales består av flera delar, men endast delarna om språklig uttrycksförmåga och språklig förståelse användes.
Symboler
Två olika typer av symboler användes – en arbiträr och en mer ikonisk. Både de arbiträra och ikoniska symbolerna var stiliserade symboler bestående av linjer och olika former. De ikoniska symbolerna plockades från Bliss-systemet, ett symbolsystem som främst används som AKK. De arbiträra symbolerna plockades från Lexigram, ett system som utvecklades i forskningsprojekt där en bonobo-apa lärde sig symbolkommunikation.
Den typ av symboler som användes i studien. De vita symbolerna är ikoniska blissymboler och de svarta arbiträra lexigram. Bilderna som deltagarna presenterades för hade ingen text. Källa: Sevcik et al (2018).
Varje barn i studien fick träna på 12 olika symboler:
Tre ikoniska symboler av ord deltagaren inte förstod
Tre ikoniska symboler av ord deltagaren förstod
Tre arbiträra symboler av ord deltagaren inte förstod
Tre arbiträra symboler av ord deltagaren förstod
På detta sätt kunde forskarna undersöka om deltagarna hade lättare att lära sig symboler som liknar det de symboliserar (ikoniska symboler) än symboler som inte alls liknar det som symboliserar (arbiträra symboler). De kunde också undersöka om det spelade någon roll för inlärningen om orden redan var kända för deltagarna (alltså om ordet fanns i deras ordförråd). Alla symboler som användes representerade substantiv.
Träning och testning
För att lära ut symbolerna till deltagarna användes datorbaserad träning. På en pekskärm presenterades deltagarens 12 symboler och när deltagaren tryckte på en symbol visades ett fotografi på det som symbolen representerade (t ex en buss), samtidigt som ordet lästes upp med talsyntes. Den datorbaserade träningen genomfördes en gång om dagen, 30 minuter åt gången vid 12 träningstillfällen. I genomsnitt exponerades deltagarna för varje symbol (och bilden/ordet som symbolen representerades) 109 gånger under alla träningstillfällena.
Efter träningen så testade dels om deltagarna kunde välja rätt bland flera fotografier när de presenterades för en symbol (“förståelse”), dels om de kunde välja rätt bland flera olika symboler när man visade ett fotografi (“produktion”).
Resultat
Deltagarna lärde sig i genomsnitt att förstå 4,77 ikoniska symboler och 3,77 arbiträra. Skillnaden var statistiskt signifikant; de lärde sig alltså att förstå fler ikoniska symboler (som var mer lika det de representerade).
När det gäller produktion (alltså att kunna välja rätt symbol) var det dock ingen signifikant skillnad (deltagarna lärde sig i genomsnitt producera 3,69 ikoniska symboler och 3,85 arbiträra). Här verkar alltså ikonicitet inte spela någon roll.
När forskarna undersökte enbart de symboler som stod för ord som deltagarna inte förstod innan träningen, såg de samma mönster för både produktion och förståelse: skillnaderna mellan de olika symboltyperna var liten och inte statistiskt signifikant. När deltagarna inte redan hade ordet i sitt ordförråd spelade det alltså ingen roll för inlärningen av symboler om symbolen var arbiträr eller ikonisk.
“När deltagarna inte redan hade ordet i sitt ordförråd spelade det alltså ingen roll för inlärningen av symboler om symbolen var arbiträr eller ikonisk. ”
Ett annat intressant resultat i studien är att det inte fanns något samband mellan bedömningen av deltagarnas språkliga förmåga innan träningen och hur många symboler de lärde sig.
Varför är detta intressant?
Det har funnits mycket diskussion om det spelar roll för inlärningen av symboler om symbolen har hög eller låg ikonicitet – det vill säga om symbolen liknar det den symboliserar i hög eller låg utsträckning.
Som Sevcik och kollegor (2018) skriver i sin artikel, så har mycket tidigare forskning i det här området undersökt personer utan funktionsnedsättningar och ofta kommit fram till att ju mer arbiträr en symbol är, desto svårare är den att lära sig. Detta har lett till man ibland har velat välja enklare symbolsystem för AKK, eftersom dessa ofta är mer ikoniska. En sammanfattning av den här diskussionen finns t.ex. hos Beukelman & Mirenda (2013, kapitel 3).
Sevcik och kollegor (2018) visar dock att det är långt ifrån säkert att detta samband gäller även när den som ska lära sig symbolerna inte har ordet som symbolen representerar i sitt ordförråd. Om man samtidigt som symbolinlärningen också lär sig ett helt nytt ord spelar det alltså troligen mindre roll hur lik symbolen är det som representeras.
Utifrån resultaten så skulle man kunna sluta sig till att personer som behöver AKK för att utveckla sitt språk inte nödvändigtvis hämmas i sin språkliga utveckling av att man väljer en typ av symboler som är arbiträra. Detta är bra, eftersom det finns flera andra fördelar med att använda arbiträra symboler, t ex att det är lättare att symbolisera abstrakta ord (för mer diskussion om detta se t ex Heister Trygg, 2005).
Om man tänker på användning av symboler som kognitivt stöd/visuellt stöd, t ex i scheman eller som uppmärkning av miljön så blir bilden kanske lite annorlunda. Ett bildschema som används för att underlätta en aktivitet på en skola eller förskola (t ex tvätta händerna) innehåller ju ofta begrepp som redan är kända för de flesta användarna (t ex tvål, tvätta, torka). Här skulle man kunna tolka Sevcik och kollegors resultat som att det faktiskt kan spela roll att symbolerna som används är lika det de ska representera, eftersom de som ska använda schemat oftast redan kan de ingående orden. Olika syften med att använda bilder och symboler kan alltså kräva olika bild- eller symbolsystem!
Självklart är det så att resultatet från Sevcik och kollegors studie behöver bekräftas i ytterligare studier, till exempel så är resultaten baserade på ganska få deltagare. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns många andra miljöfaktorer som påverkar hur lätt en symbol lärs in, både faktorer som har att göra med själva symbolen och faktorer som har att göra med omgivningen. Till exempel kan en visuellt ”rörig” bild vara svår att tolka och därmed lära in, särskilt för personer med synsvårigheter. Omgivningens agerande spelar också stor roll, både i form av vilken metod som används för att lära ut AKK-användande och det bemötande AKK-användaren får.
Det faktum att Sevcik och kollegor (2018) inte fann något samband mellan graden av språkliga svårigheter och hur bra deltagarna lärde sig symboler visar på vikten av att inte låta bli att introducera AKK eller annat bildstöd baserat på standardiserade språkliga bedömningar. Det är helt enkelt väldigt svårt att veta i förväg vilka som har lätt eller svårt att lära sig AKK. Dessutom kan man ju inte avgöra baserat på en språklig bedömning vilka som kommer ha mer eller mindre nytta av AKK. Här behöver fokus ligga på personens kommunikativa behov och behov av delaktighet i första hand!
/Anna Nyman
PS. Om det var någon av er som blev nyfikna på det där med att lära en bonobo-apa symbolkommunikation och vill veta mer så går det att söka på ”Kanzi”, som bonobon ifråga heter. Man kan också besöka The Ape Initiative, där Kanzi finns idag.
Referenser
Beukelman, D.R. & Mirenda, P. (2013). Augmentative and alternative communication: supporting children and adults with complex communication needs. (4. ed.) Baltimore: Paul H. Brookes Pub.
Heister Trygg, B. (2005). GAKK: grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Sevcik, R. A., Barton-Hulsey, A., Romski, M., & Hyatt Fonseca, A. (2018). Visual-graphic symbol acquisition in school age children with developmental and language delays. Augmentative and Alternative Communication, 34(4), 265-275. doi:10.1080/07434618.2018.1522547
——
Information om copyright för symbolerna i bild 1 (“välja”)
Symbol 1: Symbol från Sclera (se sclera.be).
Symbol 2: ARASAAC-symboler. Pictograms author: Sergio Palao. Origin: ARASAAC (http://www.arasaac.org). License: CC (BY-NC-SA). Owner: Government of Aragon (Spain)
Symbol 3: Bliss-symbol. Blissresurser baserade på BCI-AV (Blissymbolics Communication International - Auktoriserad Vokabulär) är licensierade under Creative Commons BY-SA (erkännande och dela lika). Baserat på arbete av Blissymbolics Communication International (BCI), tillgängligt via www.blissymbolics.org.