Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Arbetsminne är något vi använder hela tiden när vi löser komplicerade uppgifter, till exempel när vi försöker förstå en text eller när vi lyssnar till en lärare i vårt klassrum. Vad säger då den senaste forskningen om att träna arbetsminne för att förbättra t.ex. vår läsförståelse?

Strategier för läsförståelse - evidens för alla

Att arbeta med läsförståelsestrategier är något som vi vet förbättrar läsförståelse hos alla elever. Idag delar jag med mig om tankar kring vad som är en strategi (och vad som inte är det) och varför jag tycker att logopeder och pedagoger ska samarbeta kring läsförståelsestrategier för elever med språkliga svårigheter.

Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord

Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.

Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar

Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.

Går det att lära sig att hitta orden igen?

Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.

Borttappade ord

Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.

Hur djupt och brett är ett ordförråd?

Vad är ett ordförråd? Hur ser det ut? I dagens inlägg skriver jag om ordförrådets bredd och djup hos elever med språkstörning utifrån en studie av McGregor och kollegor (2013). Det är nämligen inte bara mängden ord i ens ordförråd som spelar roll när vi bearbetar språk.

En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).

Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).

Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar

Jag är nyss hemkommen från en konferens om språkstörning och språkutveckling (SRCLD) där jag också presenterade de första resultaten från mitt avhandlingsprojekt. Idag ville jag dela med mig av detta projekt till er. Hör gärna av er om ni har frågor, funderingar eller feedback!