ATT FÖRKLARA OCH BERÄTTA –
ELEVERS MUNTLIGA OCH SKRIFTLIGA TEXTER

Att kunna uttrycka sig med språk – till exempel att kunna berätta för en kompis om en rolig händelse, eller kunna förklara hur något fungerar – är viktigt både socialt och för att klara kunskapskraven i skolan. Det saknas dock kunskap om hur svenskspråkiga elever i olika åldrar presterar på strukturerade berättande- och förklarandeuppgifter. 

I projektet Att förklara och berätta – Elevers muntliga och skriftliga texter kommer elever i mellanstadiet och högstadiet få delta i muntligt återberättande av korta berättelser och muntliga och skriftliga förklaringar. Ungefär 15% av alla elever har språk- läs-/skrivsvårigheter, och många har svårigheter med att uttrycka sig muntligt och/eller skriftligt vilket får stora konsekvenser i vardagslivet. Dessa svårigheter kan vara en utmaning att fånga med många standardiserade uppgifter som används i utredning av språkförmåga.

De övergripande målen med detta projekt är att undersöka hur elevers språkanvändning förändras i olika muntliga och skriftliga sammanhang, och att utveckla standardiserade uppgifter och analysredskap som kan vara användbara för kliniskt verksamma logopeder som utreder språk-, läs- och skrivförmåga.

Projektet är godkänd av etikprövningsnämnden i Stockholm och datainsamling börjar i mars 2017.

Vill du, ditt barn/ungdom eller din skola delta i projektet finns intresseanmälan här! Mer information om vad deltagande innebär finns längre ner på sidan!


Ansvarig forskare & projektmedarbetare

Ansvarig forskare för projektet är Anna Eva Hallin, logoped och postdoktor vid Karolinska Institutet, och delstudien Berättande hos elever med koncentrationssvårigheter leds av leg. logoped Anna Bergman, och kommer ligga till grund för en masteruppsats vid Enheten för logopedi, Karolinska Institutet. Med i projektgruppen finns också logopedstudenten Paula Jimenez Gonzalez, som kommer ta sin logopedexamen våren 2018 från Karolinska Institutet.


Här följer mer information om projektet:


Vem kan delta? Vem kan inte delta?

Nu i projektets början (våren 2017) är vi främst intresserade av att träffa elever i årskurs 6-8. Vi vill träffa elever som har gått i svensk skola i minst 5 år och pratar svenska. Vi vill både träffa elever som inte har några svårigheter med koncentration, läsning/skrivning eller språk, och elever som har dyslexi och/eller språkstörning och/eller koncentrationssvårigheter. I ett senare skede kommer vi också vilja träffa elever i årskurs 4, 5 och 9.

Elever som har en hörselnedsättning och/eller en diagnos inom autismspektrum kan tyvärr inte delta i detta forskningsprojekt.
 

Hur lång tid tar det, när ska vi ses?

Elever som vill vara med i studien och som har båda sina föräldrars skriftliga tillstånd kommer att träffa en medarbetare i studien vid ett tillfälle för muntliga uppgifter (ca 45-60 minuter), och vid ett andra tillfälle för två korta skriftliga uppgifter (ca 30 minuter). De muntliga uppgifterna görs alltid individuellt, medan de skriftliga uppgifterna görs individuellt eller i mindre grupp.

Elever som har diagnosticerade koncentrationssvårigheter (ADHD/ADD) deltar endast i de muntliga uppgifterna, som görs vid ett tillfälle.

Tidpunkt bestäms i samråd med vårdnadshavarna och eventuellt elevens skola när det är aktuellt.


Var äger studien rum?

Vi kan träffa deltagande elever på flera olika platser:

  1. Om barnet är elev på en av de skolor vi samarbetar med kan vi komma till skolan/fritids och träffa eleven där, om skolschemat tillåter.
  2. Röstkonsultens logopedmottagning i Haninge, Tyresö, Nynäshamn eller Nacka.
  3. Hemma hos er om ni önskar.

Elever med koncentrationssvårigheter kan vi också träffa på Sachsska Barn- och ungdomsmottagningen i Nacka eller Handen eller Logopedmottagningen Nacka Närsjukhus samt Logopedmottagningen Rosenlund om det passar er bäst!


Vilka uppgifter ingår?

Alla deltagare får göra tre uppgifter som är skapade för denna studie: muntligt återberätta två korta berättelser som eleven får höra i hörlurar, den ena med bilder till och den andra utan bilder. Eleven får också förklara hur man spelar ett spel eller en sport som eleven väljer själv. Dessa uppgifter kommer att spelas in. Deltagare får också göra några korta uppgifter som prövar språk och minne, t.ex. upprepa meningar, serier av siffror, eller påhittade ord. De två skriftliga uppgifterna (som ges vid det andra tillfället) innebär att skriva en förklaring till en sport eller ett spel, samt göra en kort lucktest/meningskompletteringsuppgift.

Före det första tillfället så kommer målsman att få fylla i ett kort frågeformulär med bakgrundsinformation.

girls.jpg


Finns det några risker med att delta? Finns det några fördelar med att delta? Hur skyddas mitt barns personinformation?

Det finns inga kända risker med deltagande i denna studie. Det finns heller inga direkta fördelar med deltagande i detta forskningsprojekt, men med er hjälp kan vi få reda på mer om hur elever i olika åldrar förklarar och berättar, och få reda på hur språksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter påverkar förmågan att förklara och berätta.

All information som vi samlar in i denna studie kommer att behandlas konfidentiellt: bara projektmedarbetare kommer att ha tillgång till insamlad information. Alla namn att ersättas med en kod så att det inte går att direkt länka resultat till en individ när data analyseras. Alla resultat i studien kommer att presenteras i text, tabeller och figurer där inga individer kan identifieras.
 

Hur anmäler jag Mig/mitt barn/min ungdom?

För att anmäla ert intresse till studien fyll i detta kontaktformulär så kommer en projektmedarbetare att höra av sig!

Deltagande i denna studie är frivilligt. För att delta så måste båda vårdnadshavarna till eleven skriva under ett informerat samtycke.

Du som elev har också alltid rätt att neka deltagande och vi kommer att fråga alla deltagare om de vill vara med i studien vid det första testtillfället.

Efter att ni har anmält intresse så kommer vi att kontakta er för att ge er ett samtyckesformulär, och då kan vi också tillsammans bestämma en tid och plats som passar er för att träffas!

Frågor? Funderingar?

Om ni har några frågor, kontakta ansvarig forskare Anna Eva Hallin på annaeva.hallin@ki.se eller använd kontaktformuläret som finns här. Mer information om Anna Eva kan du hitta på hennes presentationssida.


FRÅGESTÄLLNINGAR OCH HYPOTESER FÖR PROJEKTET

  1.  Hur utvecklas svenskspråkiga elevers muntliga och skriftliga texter över tid i fyra olika eliciteringskontexter (tvärsnittsstudie): muntligt återberättande med/utan bildstöd, och muntligt/skriftligt förklarande? b) Vilka mått (på makro- och mikronivå) är lämpliga att använda för att följa språklig utveckling mellan årskurs 4 och årskurs 9?

    Hypoteser:
    Antal utbyggda episoder/delhändelser förväntas öka med åldern, och i förklarande texter kommer antalet förklarandeenheter öka. Vidare förväntas att språklig och grammatisk komplexitet (t.ex. proportion bisatser, totalt antal ord, antal ord per yttrande, antal utbyggda nominalfraser) i elevernas muntliga och skriftliga texter kommer vara större hos äldre elever än hos yngre, och öka med åldern. 
     
  2. Vilka mått (på makro och mikronivå) skiljer elever med typisk språkutveckling från elever med språk-, läs-, skriv- och/eller koncentrationssvårigheter i dessa olika kontexter?

    Hypoteser:
    Texterna från elever med språk-/lässvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), textlängd, och språklig/grammatisk komplexitet (mikro) och fler grammatiska fel (mikro) än texterna från elever med typisk språkutveckling. Texterna från elever med koncentrationssvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), men ha motsvarande längd på sina texter som elever med typisk utveckling. Texter från elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi förväntas endast visa svårigheter i den skriftliga uppgiften, med lägre komplexitet på både mikro- och makronivå. Texterna från elever med språk-/lässvårigheter förväntas ha lägre komplexitet vad gäller text- och episodstruktur (makro), textlängd, och språklig/grammatisk komplexitet (mikro) och fler grammatiska fel (mikro) än texterna från elever med typisk språkutveckling. 
     
  3. Hur varierar språkanvändning i olika muntliga och skriftliga kontexter vad gäller språklig komplexitet på makro- och mikronivå?

    Hypoteser:
    Återberättande med bildstöd förväntas vara längre och ha högre språklig komplexitet än återberättande utan bildstöd. Skriftligt förklarande förväntas vara kortare än muntligt förklarande. För yngre elever (åk 4-5) väntas skriftligt förklarande ha lägre grammatisk komplexitet än muntligt förklarande, medan det omvända förhållandet kommer ses för äldre elever (åk 6-9).