God jul och gott nytt år önskar forskningsbloggen!
Om ni har svårt att veta vad ni ska önska er till jul så ger jag idag tre boktips relaterat till språkstörning och språk i skolåldern som i alla fall jag skulle bli glad om tomten kom med!
Vi ses i det nya året!
Att möta elever med APD
APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos
Dynamisk bedömning i praktiken!
Idag är sista inlägget i min serie om dynamisk bedömning där jag har sammanställt konkreta evidensbaserade råd om hur man kan gå tillväga för att designa egna dynamiska bedömningar! Hoppas att tillföra något för alla oss som har ställts inför frågan om ett barns/en elevs språkliga svårigheter är beroende på för liten språklig exponering och/eller möjligheter till att lära sig, eller beror på att barnet/eleven t.ex. har en språkstörning.
Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?
I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!
Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning
Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!
Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning
Dynamisk tänk i våra bedömningar av språk är inget nytt, men det är ett redskap vi skulle kunna använda mer strukturerat, inte minst i språklig utredning av flerspråkiga barn och elever. I dagens inlägg ger jag en introduktion till dynamisk bedömning, och jag kommer följa upp detta inlägg med att redogöra för studier som har visat hur man kan använda denna metod i diagnosticering.
Klassrumsbaserad språklig kartläggning
Dagens inlägg blir som utlovat en introduktion till klassrumsbaserad språkutredning. Jag tänkte utgå från frågan: Vilka delar kan en språklig kartläggning innehålla om man tar ett funktionellt och klassrumsbaserat perspektiv, och hur skiljer den sig från andra språkliga utredningar? Jag vill också försöka förklara skillnaden mellan en diagnostisk språkutredning och en klassrumsbaserad språkkartläggning.
Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning
Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda?
Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?
Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" ägnar ett helt kapitel åt vilka sorters stöd elever med grav språkstörning behöver för att klara skolan. Spännande läsning! Och vad är skillnaden mellan språkutvecklande undervisning och klassrumsbaserad språkbehandling? Läs mer i dagens forskningsblogg.
Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan
Hur definieras grav språkstörning? Och vilka anledningar finns det till att elever med grav språkstörning inte uppfyller målen i skolan? Detta är två frågor som Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" tar upp, och som jag diskuterar idag.
Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik
Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!
Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?
Glad sommar!
Vi måste prata om våra behandlingsingredienser!
Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder?
Vi behöver språk för att kunna ta andras perspektiv
ADHD, språkstörning eller både och?
Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till
Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.