Glad lucia och god jul(läsning)!

Kära läsare,
Jag tänkte sluta året på forskningsbloggen redan idag och ta lite juluppehåll, men ser fram emot att fortsätta skriva om aktuell språkforskning under det nya året 2017!
 

Ett år att minnas

2016 har varit bra och händelserikt: året då jag doktorerade, flyttade tillbaka till Sverige (och lämnade New York), startade att postdoktorera på Karolinska Institutet och fick komma tillbaka till min kära klinik. Jag har också haft förmånen att föreläsa för lärare, logopeder och forskarkollegor ett flertal gånger vilket jag tycker har varit enormt roligt (inte minst på Svenska logopedförbundets 50-års-jubileum, en föreläsning man kan titta på här!). Det har också varit ett år då över 37 000 olika personer har läst min forskningsblogg, vilket jag är väldigt väldigt stolt och glad över — Tack för att ni läser, och fortsätt att kommentera, fråga och skicka önskemål! Jag hinner inte alltid svara på allt, men försöker så ofta jag kan. 
 

Boktips till jul

Idag ville jag först och främst önska er God Jul och Glad Lucia och passa på och ge lite boktips (utan inbördes ordning) om språkutveckling, språkliga krav och språkstörning i skolåldern. Kanske något att önska sig av jultomten? Eller låna på bibliotek för den där mysiga stilla lässtunden i mellandagarna? Ger er också några bloggar som jag haft mycket glädje av. 

Mitt första boktips är boken Språklig sårbarhet i skola och förskola av Bruce, Ivarsson, Svensson, och Sventelius (2016). Boken fick Kurslitteraturprisets hederspris som delas ut av Studentlitteratur, och diskuterar språkliga svårigheter i förskoleåldern och skolåldern från ett pedagogiskt och miljö-/ omgivningsinriktat perspektiv.

Jag blev glad när denna bok kom eftersom begreppet språklig sårbarhet är nytt i Sverige. ‘Linguistic vulnerability’  hos barn och ungdomar med språkstörning har flera amerikanska forskare och författare skrivit om i ganska många år (t.ex. Oetting & Rice, 1993; Scheele & Nicholls, 2000; och såklart min favorit Wallach (2008)), och med detta begrepp kommer synsättet att ‘språket’ och vår förmåga att ‘språka’ förändras med kontext och språkliga krav (se också mitt tidigare inlägg om ‘illusory recovery'). Jag tror att denna bok kommer vara till stor nytta framför allt för pedagoger som möter elever med språkliga svårigheter! Dock saknar jag mer information om hur kontext/uppgift kan påverka t.ex. förmågan att berätta, beskriva, jämföra eller förklara, eller konkreta råd om hur man kan stötta och stärka dessa mer avancerade språkliga förmågor som elever behöver (men vill man veta mer om detta skulle jag istället t.ex. satsa på boken av Wallach nedan).

Boken sätter språklig sårbarhet i ett vidare perspektiv, och handlar därför inte bara om barn med diagnosen språkstörning, utan språklig sårbarhet är enligt författarna ett begrepp som även innefattar barn och ungdomar med språklig sårbarhet av andra anledningar än språkstörning, t.ex. om man har hörselnedsättning, svenska som andraspråk, eller om man har koncentrationssvårigheter eller genomgripande utvecklingsförsening. Det är viktigt att komma ihåg när man läser eftersom begreppsförvirrningen redan är stor när det gäller diagnosen språkstörning

Mitt andra boktips är just boken av Wallach (2008) som jag nämnde ovan: Language intervention for school-age students: Setting goals for academic success. Det är en av de böcker som jag har lärt mig mest av vad det gäller ‘klassrumsbaserat’ tänk i logopedisk utredning och behandling, och bygger vidare på många av de fantastiska artiklar och böcker som Geraldine Wallach har publicerat genom åren. Den är enormt innehållsrik (och på engelska), men om man arbetar som logoped på en skola skulle jag absolut rekommendera att ha den som en resurs. Alla kapitel slutar med sammanfattningar och korta frågor där man utmanas att tänka ‘nytt’ — oerhört bra om man har fastnat lite i gamla hjulspår :) .

Mitt tredje boktips är boken De fem förmågorna i teori och praktik: Boken om The Big 5 av Svanelid (2014). Alla som arbetar med elever i svenska skolan och är intresserade av vilka språkliga och (meta)kognitiva krav som ställs i skolan bör läsa denna bok, då den sammanfattar de centrala ämnesövergripande krav som läroplanen ställer, och det gör det oerhört tydligt att det mesta som händer i skolan är språk, och dessutom avancerat språk -- språk som elever med språklig sårbarhet, oavsett anledning, har svårt att bearbeta.

Slutligen vill jag också dela med mig ett par av mina favoritbloggar från året som gått: 

Pedagog Malmö har fantastiska temabloggar och jag är särskilt förtjust i skollogopedbloggen (förstås :) )- massa konkret praktisk inspiration till språklig anpassning och språklig behandling! 

Specialpedagogen är en annan blogg som jag uppskattar mycket, särskilt eftersom jag själv inte har en pedagogisk utbildning och att jag inte i nuläget arbetar direkt i skolan vilket gör att jag verkligen lär mig något nytt varenda gång jag går in här.

Och sist men inte minst - logopedforumbloggen med massa härliga blandade nyheter och forskning inom logopedi!
 

God Jul & Gott Nytt År, ha en härlig julledighet och härlig läsning!


/Anna Eva


Referenser

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: Barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.

Oetting, J. B., & Rice, M. L. (1993). Plural acquisition in children with specific language impairment. Journal of Speech and Hearing Research, 36, 1236-1248.

Schuele, C.M. & Nicholls, L. (2000). Subject relative clauses: evidence of a continued linguistic vulnerability in children with specific language impairment. Clinical Linguistics and Phonetics, 14, 563-585

Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik: Boken om The Big 5. Studentlitteratur.

Wallach, G. P. (2008). Language intervention for school-age students: Setting goals for academic success. Elsevier Health Sciences.