Språklig medvetenhet och bearbetning och skolbarn med och utan språkstörning - avhandlingsprojekt vid New York university

Detta är mitt avhandlingsprojekt och datainsamling skedde januari till april 2015, då jag träffade drygt 50 elever i årskurs 4 runt om i Storstockholm. Avhandlingen försvarades i april 2016, och resultaten kommer inom kort sammanfattas här.

Du kan läsa mer om studien nedan.

Syfte

Målet med denna studie är att undersöka hur skolbarn bearbetar språk och hur grammatik och ordförråd samspelar när vi förstår språk. Många barn med språk/läs- och skrivsvårigheter har svårt att förstå språk och behöver längre tid på sig. Uppgifterna i denna studie tittar specifikt på ordfrekvens (hur vanligt eller ovanligt ett ord är) och om det påverkar bearbetningshastighet och förståelse och hur det hänger samman med arbetsminne.

Resultaten från denna studie kommer vara till nytta för både lärare och logopeder som arbetar med barn med språksvårigheter och språkstörning. De flesta studier om språkliga svårigheter hos skolbarn är från England och USA. Vi behöver ökad kunskap om språkbearbetning och språkstörning hos svensktalande barn - därför är detta projekt angeläget.

boys.jpg

Bakgrund och sammanfattning av avhandlingsstudien

SPRÅKLIG BEARBETNING OCH MEDVETENHET HOS SKOLBARN MED OCH UTAN SPRÅKSTÖRNING

I denna studie så kommer språkligt medvetande, språkbearbetning och talat språk undersökas hos skolbarn med svenska som modersmål, och vi kommer träffa elever både med och utan språkliga svårigheter i årskurs 4. Vi är intresserade av vad som påverkar förmågan att upptäcka om en mening har korrekt grammatik eller inte och förmågan att upprepa och rätta till meningar som har grammatiska fel i sig. Vi kommer undersöka hur snabbhet och korrekthet påverkas av typ av fel och ordfrekvens (lågfrekventa/ovanliga vs. högfrekventa/vanliga ord). Uppgifterna fångar både språklig/grammatisk medvetenhet och språklig förmåga och resultaten kommer att relateras till andra språkliga uppgifter som t.ex. hörförståelse, ordförråd, en kort skriftlig uppgift samt arbetsminnesuppgifter.

girls.jpg


VARFÖR ÄR DETTA INTRESSANT?

Runt 10% av alla barn har en svaghet i sin språkliga förmåga (modersmålsinlärning) som kan diagnostiseras som en språkstörning eller dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter. Språk är komplext, och det som vi ofta ser hos barn med språkliga svårigheter är att språkförmågan tycks variera – beroende på vilket sammanhang språket används och vad språket används till. Orsaken till språkstörning är ännu okänd och detta projekt utforskar teorier som menar att barn med språkstörning har svårare att lära sig språk på grund av att de inte har lika lätt att hitta och lagra regelbundenheter (t.ex. grammatiska mönster) i språket som barn med typisk språkutveckling.

Uppgifterna i detta projekt vill undersöka om ordförråd och grammatik samverkar för att se om en del av variationen i grammatisk förmåga hos elever med språkstörning hänger ihop med hur vanligt eller ovanligt ett ord är. Till exempel: är det svårare för skolbarn att upptäcka och rätta felet i meningen ”Igår skölja han en morot” jämfört med ”Igår köpa han en morot”? Anledningen till att vi förväntar oss en skillnad är att ”skölja” är ett mycket ovanligare (mer lågfrekvent) ord än ”köpa”. Om vi ser en skillnad i korrekthet eller snabbhet så visar det att grammatisk kunskap inte bara är regler som man antingen kan eller inte kan, utan att ordförråd påverkar grammatisk bearbetning. Vi kommer också undersöka hur t.ex. arbetsminne inverkar på förmågan att upptäcka och rätta fel eftersom man har visat i flera tidigare studier att arbetsminne och språklig förmåga hänger ihop.

FORSKNINGSFRÅGOR:

  1. Varierar förmågan att upptäcka grammatiska fel beroende på a) olika grammatiska strukturer? b) olika ordfrekvens? c) om eleven har typisk språkutveckling eller språkliga svårigheter?
     
  2. Varierar förmågan att upprepa och rätta meningar med grammatiska fel beroende på a) olika grammatiska strukturer? b) olika ordfrekvens? c) om eleven har typisk språkutveckling eller språkliga svårigheter?
     
  3. Vad finns det för samband mellan förmågan att upptäcka, upprepa och rätta grammatiska fel? Är det någon skillnad i detta samband hos elever med typisk språkutveckling och elever med språkliga svårigheter?
     
  4. Vad finns det för samband mellan förmågan att upptäcka, upprepa och rätta grammatiska fel och standardiserade uppgifter som mäter t.ex. ordförråd, fonologisk medvetenhet och arbetsminne?

SAMARBETSPARTNERS & TACK

Tack till Dr. Christina Reuterskiöld, min handledare på New York University. Utan din hjälp hade detta projekt inte varit möjligt!!

Ett särskilt tack till Dr. Susannah Levi (New York University), Professor Richard Schwartz (City University of New York), och Professor Sven Strömqvist (Lunds Universitet) som alla bidragit med kunskap och feedback på projektet och även är medlemmar i avhandlingskommittén.

Tack till Röstkonsultens logopedmottagningar som har gett ovärdeligt praktiskt stöd för att göra datainsamling i Stockholm möjligt. Ett stort tack också till alla rektorer och lärare som arbetar på de skolor i Stockholm som är samarbetspartners i detta projekt. Tack till Carina Aronsson och Logopedbyrån Dynamica som hjälper till med rekrytering av deltagare i Storstockholm.

Detta projekt skulle inte ha varit möjligt att genomföra utan support från the Fulbright Commission, Sverige-Amerika Stiftelsen, the Steinhardt School och the American Speech Language Hearing Foundation som alla har bidragit till finansiering av Anna Evas doktorandutbildning.